<p>Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.</p>

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.

<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>

Bakgrund: Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten. Diskussion: Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. Slutsats: Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att kartlägga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i Stockholmsområdet. Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan? Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan? Hur många elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan? Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jämfört med SIH 2001 undersökningen? Metod Metoden som används i denna studie var en kvantitativ enkätundersökning som utförts på sju skolor i Stockholmsområdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna på skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall på 14 elever så blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar.   Resultat Resultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i någon form av föreningsidrott. Av de elever som inte deltar i någon form av föreningsidrott så svarade 70 % att de någon gång tidigare deltagit i föreningsidrott men slutat.  I frågan om hur ofta eleverna spontanidrottar visar det sig att 80 % av eleverna utövar spontanidrott minst en gång i veckan medan 20 % uppger att de aldrig spontanidrottar på sin fritid. Totalt sett så är 84 % av eleverna fysiskt aktiva minst en gång i veckan antingen genom föreningsidrott eller genom spontanidrott. Av samtliga elever är det också 57 % som skulle vilja idrotta mer än vad de gör idag. I jämförelse med SIH 2001-studien genomförd inom den ”vanliga” skolan så framgår det att eleverna i dessa skolor i stor utsträckning är fysiskt aktiva genom föreningsidrotten, medan eleverna i denna studie är det genom spontanidrotten. Barnen/ungdomarna är dock totalt fysiskt aktiva i ungefär samma utsträckning i båda undersökningarna.   Slutsats Barn/ungdomar med Asperger syndrom i Stockholmsområdet deltar i stor utsträckning inte i föreningsidrott p.g.a. dess utformning, och får därför ofta ägna sig åt spontanidrott istället. Dessa barn/ungdomar vill idrotta mer än vad de gör idag men förefaller inte ha möjligheter till detta i den form som de själva önskar. Det är av yttersta vikt att man fortsätter att forska i dessa frågor så att vi i framtiden får ett samhälle där alla barn/ungdomar erbjuds fysisk aktivitet utanför skolan utifrån deras intresse – inte utifrån deras funktionshinder.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.

Typ 1 diabetes (T1D) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar barn och ungdomar 0–18 år världen över. Ett annat vanligt tillstånd som drabbar barn och unga är Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). Vården kring T1D är krävande och ADHD försvårar exekutiva förmågor. Därför har barn och ungdomar med T1D och ADHD ett ökat behov av insatser från vården där sjuksköterskor har en viktig roll vid vårdandet.  Motiv: Det saknas idag studier som lyfter fram sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn och ungdomar med en kombination av diagnoserna T1D och ADHD. Föreliggande studie kommer att skapa förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn och ungdomar med båda diagnoserna.   Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn och ungdomar som drabbats av T1D och ADHD.     Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuksköterskor (n=9) som arbetar på diabetesmottagning och vårdar barn och ungdomar med både T1D och ADHD. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.    Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda barn och ungdomar med T1D och ADHD handlade om att individanpassa vården, att skapa yttre förutsättningar och att samverka för god vård. För att individanpassa vården var det viktigt ge stöd med egenvård och rutiner, samt visa tålamod och engagemang. Att skapa yttre förutsättningar handlade om att förmedla diabeteshjälpmedel samt hantera stress i arbetet. Sjuksköterskorna samverkade med olika aktörer för barnets bästa, exempelvis är samarbetet mellan sjuksköterskan och barnens föräldrar, barnkliniken och andra professioner viktigt.      Konklusion: Studien klargör att sjuksköterskans målsättning bör vara att sträva efter att ge en god och anpassad vård till barn och ungdomar med en kombination av diagnoserna T1D och ADHD. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling av vården.

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

This is a qualitative study on mental health among unaccompanied children in Swedish residential care. The purpose of the study is to increase the understanding of the work and interaction with these children for anyone that in one way or another encounters unaccompanied children in their profession. To achieve this, we examined the experiences of staff members in residential care regarding mental health among unaccompanied children, by conducting semi-structured interviews of staff members. This study includes descriptions of how the interviewees experience mental illness and what challenges and difficulties they encounter in their work. Furthermore, the study also includes factors the interviewees believe are important in promoting mental health. The results show that mental illness amongst unaccompanied children in residential care is a recurring issue. The interviewees describe that mental illness can be expressed in anxiety, aggression, depression, insomnia, self-harm, isolation and psychosomatic symptoms. Socio-cultural differences is stated in the results as a challenge in ways that the children and the staff members have different norms and values. Moreover it is also described that the children’s view on what mental illness is, how they talk about it and how they handle it, is different from what the staff are used to and can lead to misunderstandings. Furthermore the results also show that interviewees believe the main cause behind the children’s poor well-being is the challenges they meet and the pressure they feel when they arrive to a new country. Challenges and pressure such as learning a new language and integrating in a new society. The interviewees describe it as being important to support and be available for the children, and for the children to find and be part of meaningful connections. Keywords: unaccompanied children/youth/minors, mental illness, mental health, residental care homes, refugees