Tidig identifiering av barn i behov av särskilt stöd kan leda till rättvisare resursfördelning ochbättre skolresultat. Samtidigt visar forskning på att tilldelning av resurser baseras på diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som också är i behov av särskilt stöd. Dethar även visat sig att alla barn som är i behov av särskilt stöd, med och utan diagnos, är ibehov av samma typ av stöd och resurser. Många barn är någon gång under skoltiden i behovav någon typ av särskilt stöd, under längre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. Därmed är det angeläget att undersöka hur det i själva verket förhåller sig iförskolors verksamhet. Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Empirinsom ligger till grund för studien har samlats in genom inspelade och transkriberade intervjuermed specialpedagog och förskollärare som analyserats genom en implementeringsteori. Resultatet visar på goda förutsättningar för personal inom förskolors verksamhet i denundersökta kommunen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då studien är för liten föratt kunna generaliseras i större drag hade det varit intressant att se samma typ av studie fast istörre omfattning då det hade gett en mer generaliserbar bild av utformandet av särskilt stöd iförskolans verksamhet.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats. Därför har även en jämförelse av läroplanerna (Lgr69, Lgr80, Lgr11 samt Läroplan för grundsärskolan 2011) utförts och därmed kunnat ge en historisk överblick av utvecklingen som skett inom skolväsendet. I arbetet används ofta ordet barn, men detta innefattar självklart även elever. Med textanalys som metod har materialet bearbetats och analyserats kritiskt. Det material som legat till grund för studien har varit styrdokument, vetenskapliga artiklar, pedagogisk litteratur samt medicinska publikationer. Resultatens bakgrund har uppkommit och varit styrda utifrån ett antal syftesfrågeställningar. Dessa grundar sig i specialpedagogikens framväxt i samhället och diskussionen kring det stöd som ges till barn i förskola och skola. Slutsatser av det analyserade materialet har därmed belysts från olika synvinklar och aktörer som spelat stor roll i debatten om barn i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder. Resultatet visar att personalen upplever att de får bra stöd och hjälp från olika instanser. De slutsatser som kan dras är att de flesta av personalen på förskolorna har kompetens och utbildning för att kunna möta upp och arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att de upplever att de får den stöd och hjälp som de behöver i sitt arbete med barnen

No description available.

Syftet med studien var att undersöka några förskollärares syn på sitt behov av stöd för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Behövs det ytterligare stöd utanför de ramar som finns nu, och vilka fördelar och nackdelar finns med nuvarande stöd? Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in materialet utgår från fokusgruppsintervjuer från tre olika förskolor. Det tydligaste resultatet var att alla deltagande förskolor ansåg att stödet som finns nu är bra, alla deltagare fick stöd av Barnhälsoteam. Ytterligare stöd från specialpedagog och utbildning inom området önskas. Även tidsbrist sågs som ett dilemma, personalen har inte tid för reflektion, analys och dokumentation. Deltagarna i studien ansåg att dela in barngruppen i mindre grupper gynnade barn i behov av särskilt stöd. Slutsatserna blev att det stöd som kan hjälpa förskollärarna i studien är mer resurser i form av specialpedagog på plats oftare i förskolan och tid utanför barngrupp för förskollärare är till fördel för att kvaliteten i förskolan ska bli hög.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att belysa vissa förskolechefer och specialpedagogers upplevelser av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan, hur definition och identifiering sker, hur kompetensen hos personalen kan påverka identifiering, vilken kompetensutveckling som personalen får, hur specialpedagogen används i verksamheten och vilka andra aktörer som används i arbetet. Studien har genomförts utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta förskolechefer/biträdande förskolechefer i två kommuner i södra Sverige och tre specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Studien visar att miljön och organisationen anses ha en stor betydelse i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar också att specialpedagogn uppfattas som viktig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.  Dessutom anses de viktiga för att ge stöd åt personalen i förskolan. I studien har den socialkonstruktivistiska teorin använts. Den talar om att svårigheterna som barnen i behov av särskilt stöd har kan både vara socialt och/eller biologiskt konstruerade. Detta gör att de svårigheter som finns förstärks eller minskar beroende på vilken situation barnet befinner sig i när svårigheten uppstår.  I studien konstateras att det ute på förskolorna finns ett tänkande som gynnar barn i behov av särskilt stöd. Man ser till miljön och organisationen och inte till att det är barnets problem. Att förskolan ska vara tillgänglig och anpassad för alla barn verkar vara ett tänkande som dominerar i förskolan idag.

No description available.

Mitt syfte med studien har varit att genom några pedagogers beskrivna upplevelser få en ökad förståelse av hur pedagoger i förskolan uppfattar en specialpedagogisk inriktad handledning. För att samla in data till studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enkäter. Studien bygger på 31 enkätsvar från pedagoger med erfarenhet av specialpedagogisk handledning. De teoretiska utgångspunkter jag valt för studien är Bubers relationsfilosofi och begreppet det mellanmänskliga samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas upplevelser av handledning är positiva på väldigt många sätt och de beskriver det som ett tillfälle för gemensam reflektion, bekräftelse på sitt arbete och kollegialt samt individuellt lärande vad gäller t ex anpassningar för barn i behov av särskilt stöd. Den slutsats som kan dras av studien är att handledning är betydelsefull för pedagoger i förskolan då de ofta känner en osäkerhet i arbetet kring barn behov av särskilt stöd. Det framgår också att relationerna i handledningen är viktig samt att det är betydelsefullt att de känner tillit och förtroende för specialpedagogen för att det ska kunna bli en öppen dialog och ett givande samtal vid handledningstillfällena.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar kring specialpedagogik i förskolan. Uppsatsen baserades på en kvalitativ undersökningsmetod med åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalet grundar sig på fyra upptagningsområden i en medelstor stad. Respondenterna var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger i spridda åldrar och yrkeserfarenheter. Resultatet i undersökningen visar en komplexitet kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och att synen på möjligheter och svårigheter speglar verksamhetens utformning. Att ta sig förbi svårigheter som uppstår i arbete med barn i behov av särskilt stöd kräver förmåga att se möjligheter och ett reflekterande förhållningssätt med viljan till förändring.

Hur personal ute på förskolan ser på bergreppet barn i behov av särskilt stöd.