No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar. Vet vi vad barn tänker eller tror vi oss veta, och kan vi ta ett barns perspektiv? Är barnens tankar något vi kan bortse ifrån vid bemötande och planering inför barnens kommande förskoleklasstart. Syfte: Syftet med studien är att belysa några femåringars tankar, föreställningar och förväntningar av att börja i förskoleklass. Metod: I vår studie har vi använts oss av kvalitativa intervjuer, eftersom det var femåringens erfarenheter och deras värld vi hade för avsikt att undersöka. Vi hade två enskilda intervjuer och sex fokusgrupper med tre till fyra barn i varje grupp. Sammanlagt intervjuade vi 21 barn. Eftersom vi inte visste vad barnen tänkte ville vi gå in i vårt arbete med öppet sinne och inte låsa oss med färdiga mallar. Vid datainsamlingen blev vi därför inspirerade av teorin grounded theory, eftersom man där arbetar parallellt med teori och empiri. Resultat: Resultatet visar att femåringarnas tankar runt förskoleklasstarten mest kretsar kring de sociala aspekterna, som kompisar, fröken och de stora barnen på skolan. Deras föreställningar och förväntningar om vad man gör i förskoleklass var varierande, eftersom den information barnen får från olika håll där förståelse saknas, har de svårt att sätta in i sitt rätta sammanhang. Ett av våra resultat handlar om barnens medbestämmande.</p>

Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar. Vet vi vad barn tänker eller tror vi oss veta, och kan vi ta ett barns perspektiv? Är barnens tankar något vi kan bortse ifrån vid bemötande och planering inför barnens kommande förskoleklasstart. Syfte: Syftet med studien är att belysa några femåringars tankar, föreställningar och förväntningar av att börja i förskoleklass. Metod: I vår studie har vi använts oss av kvalitativa intervjuer, eftersom det var femåringens erfarenheter och deras värld vi hade för avsikt att undersöka. Vi hade två enskilda intervjuer och sex fokusgrupper med tre till fyra barn i varje grupp. Sammanlagt intervjuade vi 21 barn. Eftersom vi inte visste vad barnen tänkte ville vi gå in i vårt arbete med öppet sinne och inte låsa oss med färdiga mallar. Vid datainsamlingen blev vi därför inspirerade av teorin grounded theory, eftersom man där arbetar parallellt med teori och empiri. Resultat: Resultatet visar att femåringarnas tankar runt förskoleklasstarten mest kretsar kring de sociala aspekterna, som kompisar, fröken och de stora barnen på skolan. Deras föreställningar och förväntningar om vad man gör i förskoleklass var varierande, eftersom den information barnen får från olika håll där förståelse saknas, har de svårt att sätta in i sitt rätta sammanhang. Ett av våra resultat handlar om barnens medbestämmande.

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Inför undersökningen genomfördes observationer på en förskola för att få material att basera mina problemformuleringar och intervjufrågor på. Valet gjordes att genomföra en fallstudie med hjälp av åtta intervjuer med barn och två intervjuer med lärare. Som stöd för analysen har även fotografier tagits av inomhusmiljön. En viktig slutsats från denna studie är att lärarna på förskoleavdelningen är väl medvetna om en planerad inomhusmiljö och de har olika metoder för att ta reda på barnens åsikter. Däremot finns tydliga skillnader mellan barnen och lärarnas åsikter vad gäller regler, leksaker och vem som bestämmer på förskolan. Barnen anser att lärarna bestämmer allt. En annan slutsats jag kunnat dra är vikten av att diskutera ord och begrepp och dess betydelse, både mellan lärare och mellan lärare-barn. Detta behövs för att alla ska få möjligheten till inflytande.

No description available.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Tio förskollärare intervjuades på två skilda förskolor, fem på respektive förskola. Resultatet visar att den enskilda förskolläraren har en uppfattning av sitt förhållningsätt angående barns sexualitet, men att det sällan finns ett uttalat gemensamt förhållningsätt i arbetslaget eller på förskolan. Alla förskollärarna menade att det är viktigt att respektera barn i deras sexuella utveckling men det rådde en oenighet om vad som är barns sexualitet. Det visade sig även att trots att det var det professionella förhållningssättet som efterfrågades i studien fanns det en stark koppling till den privata uppfattningen av sexualitet. Gemensamt hos majoriteten av förskollärarna var att de ansåg att de behövde mer kunskap inom ämnet för att professionellt kunna bemöta barns uttryck för sexualitet samt att arbetslaget bör ha en samsyn om detta.

Syftet med den här studien är att studera den levande dokumentationen som förekommer på förskolor, med fokus på barns mänskliga rättigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt någonting som ständigt är framåtsträvande i verksamheten. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vart riktas dokumentationsmedlet? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen på förskolan? Vilka etiska hänsynstaganden tas från förskollärare utifrån barns bästa i dokumentationsarbetet? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuas fem stycken förskollärare vid separata tillfällen, med utgångspunkt att få inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. Utgångspunkten är även att få veta hur deras inställning är till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet. Intervjuerna utgår utifrån en halvstrukturerad intervjuform, med ett antal huvudfrågor som formar intervjun som sedan kompletteras med följdfrågor. Det fenomenografiska perspektivet, som utgår ifrån att forskaren ska förstå hur det är vederbörande förstår fenomenet, är det perspektiv som formar studien. Resultatet visar att samtliga respondenter är medvetna om att dokumentation är någonting som ska göras utifrån riktlinjer från förskolans styrdokument. Dokumentation är någonting alla anser är viktigt för att nå en utveckling i verksamheten, både i sin yrkesroll som förskollärare samt på institutionsnivå. Resultatet visar även att respondenterna belyser att dokumentation som fenomen har utvecklats med åren, och att denna utveckling bidrar till någonting positivt där barnen får större delaktighet och inflytande. Det är skeendet som respondenterna vill få med under dokumentationstillfällena, vilket också styr vad det är dokumentationsmedlet riktas mot. De betonar att inget barn som känna sig kränkt eller kränkas vid dokumentationen, och att ansvaret ligger hos dem som förskollärare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på barns krigs-och låtsasbråklekar. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn på barns krigs- och låtsasbråklekar. Förskollärare som ser på barns krigs- och låtsasbråklekar som vilka lekar som helst och som anser att de är på låtsas har en mer positiv syn på lekarna. Medan förskollärare som kopplar leken till verkligheten har en mer negativ syn på lekarna. Min slutsats utifrån studien är att hälften av förskollärarna anser att lekarna är viktiga och utvecklande för barnen. Den andra hälften håller inte med utan lutar sig istället mot värdegrunden och tycker att man ska lära barnen bra saker som hur man är en bra kompis och att man bryr sig om varandra istället för att ägna sig åt krigs-och låtsasbråklekar.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 79-81).