Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar; Hur beskriver barnen deras sätt att kommunicera med varandra i lek? Hur beskriver barnen deras sätt att samspela med varandra i lek? Studien har utgått från det socialpsykologiska perspektivet där vi har riktat in oss på begreppen socialt tänkande och socialt beteende, både i barnens beskrivningar och agerande under intervjuerna samt i analysen av videoobservationerna. Det är en kvalitativ studie där videoobservationer, barnintervjuer och video elicitation har tillämpats för att samla in studiens empiri. Resultatet visar att barn har olika och liknande beskrivningar på hur det går att samspela och kommunicera med varandra i lek oavsett kommunikativ förmåga.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som är mest framträdande. Då barnperspektivet går hand i hand med deltagande har jag arbetat fram ett mätverktyg utifrån tre olika delaktighetsstegar. Mätverktyget som jag döpt till Lunnergard’s Ladder of Participation har applicerats på min empiri för att kunna undersöka vilken nivå som projektet når upp till. Då barnperspektivet dels handlar om att få med barn, dels om att ta tillvara barns idéer så diskuteras svårigheten att åstadkomma detta. Här används egna intervjuer med barn som varit delaktiga i projektet. Resultatet av min fallstudie visar att projektet har en genuin touch men att det inte når upp till delaktighetsnivån där barnen lämnar egna åsikter. Studien visar således att den första betydelsen av barnperspektivet varit det mest framträdande.

Syftet med denna studie var att få inblick i förskollärares resonemang kring val av och arbetssätt med barnlitteratur på förskolan. Studien bestod av två delstudier, varav båda genomfördes genom kvalitativa samtalsintervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Delstudie 1 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetade med yngre barn. Delstudie 2 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetar med äldre barn. Uppdelningen mellan delstudierna motiverades av att det skapades möjligheter till att jämföra om förskollärarnas förhållningssätt till barnlitteratur skiljde sig åt beroende på barnens ålder. Studiens forskningsfrågor var följande och konstruerades för att dels svara upp mot syftet, dels mot studiens metodval:   ·         Hur motiverar förskollärarna sina val av barnlitteratur på förskolan?  ·         Hur arbetar och använder förskollärarna barnlitteraturen i förskolan?  ·         I vilken utsträckning tas barns intressen in i val av litteratur och vilka faktorer påverkar förskollärarnas resonemang kring barns inflytande?    Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av ett barndomssociologiskt perspektiv. Inom ett barndomssociologiskt perspektiv finns det många centrala begrepp. De begrepp som valdes ut för denna studie bedömts vara relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Syftet med det barndomssociologiska forskningsfältet är att ge barnen mer makt och inflytande.  Studiens viktigaste slutsatser visade att förskollärarna hade en stor medvetenhet om hur och varför de använder barnlitteratur i förskolan. De skillnader som identifierades mellan förskollärarnas arbetssätt kan främst förklaras utifrån barngruppernas ålder samt i förhållande till barnens bokintressen. Gemensamt för båda delstudierna var att det skedde ett ständigt växelspel mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande. / <p>2019-10-29</p>

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.

Studien genomfördes i syfte att undersöka vilket inflytande barn ges gällande sin kroppsliga och personliga integritet under den organiserade vilan på förskolan. I denna kvalitativa studie valde vi att använda oss av observationer, för att komma nära barnens perspektiv och i detalj kunna observera samspel och interaktion mellan barnen och förskolans personal under vilan. Åtta öppet deltagande observationer genomfördes på tre förskolor i två kommuner för att samla empirin till studien. Resultatet analyserades tematiskt utifrån omsorgsetik (Noddings, 2007, 2012) och Shiers (2001) modell för inflytande och delaktighet. Resultatet visar att den gemensamma nämnaren för de tillfällen barnen ges inflytande och får sin kroppsliga och personliga integritet respekterad under vilan är att pedagogerna är lyhörda och responsiva på det barnen uttrycker. Studiens slutsats är att det finns en tydlig koppling mellan vilket inflytande barnen ges och i vilken utsträckning pedagogerna värnar om barnens kroppsliga och personliga integritet.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Studiens syfte är att undersöka och belysa förskjutningen av omsorgsbegreppet i förskolan genom att granska hur omsorgen tar sig uttryck i förskolans egna dokument och självvärdering. Blicken riktas mot hur barns behov och kropp förstås och konstrueras i förskolans systematiska kvalitetsdokument. Studiens två huvudfrågor är: hur beskrivs barns behov i vägledande dokument som produceras i förskolan? Hur konstrueras barns kroppar i förskolans praktikgrundande dokument? Studien är en kvalitativ textanalys vars teoretiska ansats bygger på barndomssociologisk teori och forskning. Studiens resultat visar att omsorg, barns behov och barns kroppar försummas i förskolans resultatinriktade lärandediskurs. Likaledes används barnkonventionen (UNICEF 2009) för att berättiga en betoning på barns kunskapsinhämtning. Studien argumenterar för att förskolan bör betraktas som ett socialt område där barns upplevelse av kroppens inre och yttre symbiotiska interaktion utgör ett nav för förskolans pedagogik. Därmed bör barnets inneboende och förkroppsligade subjektivitet utgöra ett fundament för idén om vem förskolan är till för och vad barns behov implicerar. Mot bakgrund av studiens resultat framhåller undersökningen att omsorg i förskolan bör inta en framskjutande position samt att barn bör formuleras som sårbara och beroende av vuxnas ömhet och tillgivenhet.

No description available.

1985 gjorde Dahlgren och Olsson en studie om barns perspektiv på läsning. Studiens frågor och resultat gav oss inspiration till att göra vår undersökning på liknande tema. Sedan Dahlgren och Olssons (1985) studie gjordes har utvecklingen inom kommunikationsområdet varit stor. Syftet med vår studie är att få en bild av hur nutidens barn ser på läsning och skrivning samt att ge pedagoger och andra vuxna nya reflektioner kring skriftspråket sedda ur barns perspektiv. Frågeställningarna som behandlas under arbetet är: Vilka uppfattningar har barn om hur de lär sig skriftspråket? Vilka uppfattningar har barn om nyttan med att lära sig läsa och skriva? 20 barn har blivit intervjuade i avsikt att få fram barns perspektiv på läsning och skrivning. Studien stärks av bakgrund och tidigare forskning. Våra frågor är till stor del baserade på Dahlgren och Olssons (1985) undersökning men i en förkortad och något förändrad version. I metoddelen beskrivs närmare hur studien är genomförd. Resultatet av vår studie visar bland annat att vuxna personer har stor betydelse när det gäller barns skriftspråksutveckling och att barn ser läsning och skrivning som något de lär sig i skolan. Många barn ansåg även att det var viktigt att kunna läsa och skriva, de associerade läs- och skrivförmåga med självständighet. Vid genomgången av resultatet fann vi att ingen av barnen nämnde något om teknik som till exempel datorer. I diskussionen diskuteras bakgrund och resultat. Studien avslutas med slutsatser som dragits samt förslag till fortsatt forskning.