Socialtjänsten använder idag ”Barns Behov i Centrum” (BBiC) som metod för att inkludera barn inför utredningar. Eftersom barn inte har ett naturligt sätt att uttrycka känslor i skalor eller enkelt uttrycker med ord vad de tycker/känner har detta inte varit en tillförlitlig metod. För att uppnå barnens behov har en applikation skapats med ett grafiskt gränssnitt anpassat för målgruppen. Applikationens syfte är att hjälpa barnen att kommunicera genom att de får skapa personer, känslor, händelser och relationer som de själva relaterar till. Syftet med projektet är att öka deltagandet av barn inför utredningar på ett tillförlitligare sätt än tidigare men ändå utgå från BBiC som bas och göra ett användarvänligt verktyg till barn samt vuxna. Genom verktyget lockas situationer fram i barnens vardag för att se verkligheten ur deras perspektiv. ”Hur utvecklas detta verktyg för att få fram adekvat information från barnen?” och ”Vad behövs för applikationer för att nå målen som Socialtjänsten vill åstadkomma?” är frågeställningarna. 75 barn från 6 till 12 år deltog i en fältstudie som användes för att utveckla och förbättra verktyget. Då barnen använde verktyget upptäcktes därutöver olika nya problem och fel. Utan barnens medverkan skulle det vara omöjligt att anpassa verktyget till barn på bästa sätt. För att nå målen används tidigare arbeten och möten samt studier med barnhandläggarna och projektgruppen. Under mötena framgick det hur utvecklingen med applikationer skulle fortgå för att möta både barnens och deras handläggares behov på bästa och smidigaste sätt. Resultaten som baseras på tester med målgruppen visar att applikationen hjälper barn att bättre uttrycka sina känslor och olika situationer de vart med om. Forskningsprojektet pågår till december 2021 vilket innebär att ytterligare förbättringar kommer att implementeras, bland annat kommer statistik gällande hur applikationen används bli tillgängligt. / DIG-Barn

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare på barn- och familjeenheter arbetar för att barn ska få komma till tals i deras utredningar samt socialsekreterarnas upplevelse om barnen kommer till tals. Studien är kvalitativ där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det var totalt nio socialsekreterare som intervjuades varav åtta arbetade på barn- och ungdomsenheter och en arbetade på en familjeenhet. Resultaten analyserades med hjälp av tidigare forskning, tolkningsramen Harts delaktighetsstege samt teorin om Gräsrotsbyråkrati. Resultatet visade att socialsekreterarna överlag anser att samtalsmodeller är viktiga i samtal med barn. Dessutom belyser de vikten av att samtala med barn minst en gång per utredning. Generellt sett anser socialsekreterarna att barnen får komma till tals under sina utredningar. Slutsatser som kan dras är att tidspress och arbetsbelastning kan påverka utredningarnas utfall samt att socialsekreterarna anser att barnen kommer till tals i sina utredningar men att fler samtal skulle behövas. / The purpose of this study is to look into what social workers who work within the field of child and family welfare do in order to make sure that the voices of the children are heard. This study also explore whether or not the social workers believe that the children get to participate in their own investigations. Nine social workers were interviewed whereof eight of them work in the child and family unity and one of them work with family law. The results are analyzed with the Convention on the Rights of the Child (CRC), Hart’s Ladder of Participation as well as Lipsky’s Street-level bureaucracy. The results show that the social workers in general believe that different models are important when speaking to children. Furthermore they point out the importance of speaking to the children at least once during their investigations. Overall the partaking social workers reckon that the children’s voices are heard during their investigations. In conclusion, time pressure and workload can affect the outcome of the child investigations. The social workers think that the children's voices are heard in their investigations though more dialog with them is needed.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av BBIC (Barns behov i centrum) beträffande barns delaktighet i utredningsprocessen. Den insamlade datan har analyserats med begreppen standardisering och professionell diskretion, vilka är hämtade ur professionsteori. Data har samlats in genom intervjuer och analyserat med innehållsanalys. Resultatet visade att BBIC är ett hjälpsamt verktyg gällande att uppmana socialsekreteraren att göra barn delaktiga i utredningar. Resultatet visade däremot att BBIC endast tillgodoser sitt syfte att göra barn delaktiga så länge handläggaren tar sitt ansvar för detta. Resultatet visade vidare att de fanns problem och begränsningar avseende BBIC gällde svårigheter att enbart använda detta instrument, instrumentet behövde alltid kompletteras med andra verktyg. Egna tillvägagångssätt hos den enskilda socialsekreteraren visade sig vara ett viktigt komplement vid sidan av BBIC för att tillgodose barnets delaktighet under utredningar. Undersökningens slutsats var att grundprincipen om barns delaktighet inte enbart uppfylls genom BBIC; utan den praktiska tillämpningen genom socialsekreteraren är av stor betydelse. Således krävs andra komplement vid sidan av BBIC för att barns delaktighet ska tillgodoses. / The purpose of the study was to examine social workers' experiences of BBIC (The needs of the child) regarding involving children in the investigation process. Collected data has been analyzed using the concepts of standardization and professional discretion, which are taken from professional theory. Data have been collected through interviews and analyzed with content analysis. The results showed that BBIC is a helpful tool to encourage the social secretary to involve children in the investigations. The results showed, however, that BBIC only fulfills its purpose of involving children if the social secretary takes responsibility for the child's involvement. The results further showed that problems and limitations that existed with BBIC indicated that it was difficult to use by itself and always needed to be supplemented with other tools. The individual social secretary's own approach turned out to be an important complement alongside BBIC to achieve the child's participation in the investigations. The conclusion of the study was that the basic principle of child participation cannot only be fulfilled through BBIC; but the practical application through the social secretary is significant. Thus, other complements are required in addition to BBIC in order for the fundamental principle of children's participation to be attained.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med delaktighet i barnutredningar, syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn delaktiga i sina utredningar och vad uttrycker socialsekreterare för förbättringsområden inom barns delaktighet? Enligt socialtjänstlagen och barnkonventionen har alla barn rätt till delaktighet i alla de frågor som rör dem men i tidigare forskning framgår det att barns rätt till delaktighet inte alltid uppfylls. Studien är genomfört med kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och unga. För att tolka den tidigare forskningen och studiens resultat tillämpades systemteori, anknytningsteori och begreppet mentalisering. I resultatet framgår socialsekreterarnas bild av delaktighet och hur de arbetar med barns delaktighet. De teman som kunde utvinns ur resultatet var definition av delaktighet, aktörskap och relationer. Studiens slutsats är att synen på barns delaktighet varierar och därmed också barns rätt till delaktighet. / The purpose of this study’s to investigate how socialworker work with participation within child investigations and will be answered through two queries: How do social secretaries work to make children participate in their own investigations and how do social secretaries express their views on how they could improve children’s participation? According to the Social Service Law and the Children’s Rights Convention every child has a right to be actively involved in all matters affecting their own wellbeing. However, according to previous research, children’s right are not always met. The study has a qualitative method with semi-structured interviews carried out with six social secretaries working with child investigations. Previous research and the study’s results were interpret via the theoretical framework of systems theory, attachment theory and the concept of mentalization. The results shows the view that the socialworkers have on childrens participation and how they work to make children participants. The results also show themes that emerged from a thematic analysis were the definition of participation, agency and relationships. The conclusion of this study is that the view on the participation for children varies between different social secretaries and therefore can children’s right to participation differ.

Delegationsordningen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare styrs dagligen i sitt yrkesutövande av politiska beslut som utgörs av lagstiftning. Det politiska landskapet avser att bidra till en demokratisk process med avsikt att leda till likabehandling och rättssäkerhet för att stärka legitimiteten inom välfärden. Samtidigt är individer i behov av individuella lösningar och behovsanpassade insatser, något som lämnar socialsekreterare med ett handlingsutrymme att agera efter egen yrkesprofessionalism i försök att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare lever i ett mellanting mellan dessa två världar där organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism möts. Studiens resultat visar på svårigheter att definiera barnets bästa vilket medför en prövning av socialsekreterarens handlingsutrymme och flexibilitet i varje enskilt fall. Dessutom framgår det av det empiriska materialet att tillit utgör grundval för att handlingsutrymme ska bli önskvärt hos socialsekreterare. På barn- och utredningsenheten där studien utfördes upplever socialsekreterare generellt att de har tillit från ledningen på arbetsplatsen. Däremot framkommer det att delegationsordningen upplevs som ett ekonomiskt styrmedel för att reglera de offentliga utgifterna. Slutligen visar resultatet att socialsekreterare är oense om vem som ska vara yttersta beslutsfattare och efterfrågar expertkunskap i socialnämnden där de tyngsta besluten fattas. / The delegation of authority affects social workers discretion to live up to the best interests of the child. Social workers are affected daily by political decisions. The political landscape contribute to a democratic process with the intention of leading to equal treatment and the rule of law. At the same time, individuals are in need of individual solutions and needsadapted efforts, which leaves the social worker with the discretion to use occupational professionalism in an attempt to live up to the child's best of interests. Social workers act in between two worlds where organisational professionalism and occupational professionalism meet. The results of the study show difficulties in defining the best interests of the child, which challenges the social workers discretion in each single case. Trust is the foundation for making discretion desirable amongst social workers. At the child welfare unit, social workers feel that they have trust from their management. On the other hand, the delegation of authority is perceived as an economic instrument for regulating public expenditure. Finally, the results shows that the social workers disagrees on who should be the ultimate decisionmaker and demand expertise among the politicians in the social committee where the toughest decisions are made.