Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen Språkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

<p>Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.</p>

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Elever både i yngre och äldre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett återkommande mönster genom alla skolår. Läromedelsbok är dominerande i matematikundervisningen i svenska skolor. Lärare upplever matematikundervisningen som ointressant utan en läromedelsbok att utgå ifrån och vet inte hur de ska undervisa i matematik utan någon läromedelsbok. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur läromedelsböcker synliggör och utmanar elever i matematikområdet del av helhet inom tal i bråkform. Frågeställningen i studien är: Hur synliggörs del av helhet i matematikläromedel? och På vilken kognitiv nivå möter elever del av helhet inom tal i bråkform? Resultatet visade att del av helhet mestadels synliggörs i form av geometriska figurer dock på en varierad kognitiv nivå.