Bråktal visar sig i fler aundersökningar vara ett av de mest problematiska områden för elever att lära. Flera forskare menar att detta beror på att bråktal inte är lika vanligt förekommande i vardagssituationer längre. De är dock viktiga och de tidiga prestationerna inom bråktal korrelerar med allmänna matematiska kunskaper senare i skolåren. För att förvärva kunskaper inom bråkområdet är förståelse viktig och genom att arbeta med begreppsförmågan kommer förståelse också att uppstå. Detta görs inledningsvis genom att låta eleverna möta bråktal genom olika former och representationsformer för att sedan slussa över dem till symboler. Genom att analysera hur läraren presenterar bråkbegreppet i mellanstadiet och hur undervisningen planeras utifrån läromedel och konkreta material kan förståelse skapas för varför bråktal visar sig problematiskt för så många.

Elever både i yngre och äldre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett återkommande mönster genom alla skolår. Läromedelsbok är dominerande i matematikundervisningen i svenska skolor. Lärare upplever matematikundervisningen som ointressant utan en läromedelsbok att utgå ifrån och vet inte hur de ska undervisa i matematik utan någon läromedelsbok. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur läromedelsböcker synliggör och utmanar elever i matematikområdet del av helhet inom tal i bråkform. Frågeställningen i studien är: Hur synliggörs del av helhet i matematikläromedel? och På vilken kognitiv nivå möter elever del av helhet inom tal i bråkform? Resultatet visade att del av helhet mestadels synliggörs i form av geometriska figurer dock på en varierad kognitiv nivå.

Ämnet matematik anses vara ett komplext ämne i skolan och som många elever upplever som utmanande. Matematikundervisningen ska dels främja elevers förståelse för tal i bråkform, dels inkludera ett varierande och utforskande arbetssätt. Bråkundervisningen är betydelsefull för att stödja elevernas tänkande om proportionalitet samt kommande undervisning om algebra och sannolikhet, däremot visar elever bristande kunskaper inom området. Syftet med studien är att beskriva vad matematikdidaktisk forskning säger om olika modeller för tal i bråkform. Syftet besvaras med följande fråga: Vilka möjligheter och hinder finns det med bildliga och konkreta modeller i undervisningen om bråk?Litteraturstudien består av nio vetenskapliga artiklar och en rapport som har samlats in genom databaserna ERIC och Education Collection. Resultatet av litteraturstudien visar på olika bildliga och konkreta modeller för tal i bråkform samt varierande möjligheter för lärande hos eleverna vid användandet av modellerna i undervisningen. Resultatet visar även att utformningen av modellerna påverkar huruvida eleverna ges möjlighet att utveckla en fördjupad förståelse för bråk i matematikundervisningen.