• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 70
  • 3
  • Tagged with
  • 73
  • 73
  • 73
  • 64
  • 24
  • 24
  • 23
  • 23
  • 20
  • 18
  • 16
  • 15
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Bedömning för lärande-från elevernas perspektiv.

Jönsson, Helena January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har manifesterats i klassrummen. Anledningen till varför det är intressant att titta närmare på detta begrepp inom pedagogiken, är att det finns forskning som visar på att bedömning för lärande har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Klassrummet är det område man måste fokusera på för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt är en kvantitativ enkätundersökning hos alla elever i år 9 på en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever på enkäten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att få fullt genomslag, tänker jag att man behöver fortsätta det systematiska och långsiktiga arbete som redan påbörjats.
12

Formativ bedömning och dokumentation : Matematiklärares motiv, handlingar och förutsättningar. / Formative Assessment and Documentations : Mathematics Teachers’ Motives, Actions and Conditions.

Albin, Evelina, Humila, Magdalena January 2015 (has links)
Bakgrund Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Syfte Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken. Metod I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning. Resultat Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.
13

Formativ bedömning i matematik : Effekter för elevers lärande

Tenglet, Elisabeth January 2014 (has links)
Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen.
14

Att arbeta med formativ bedömning : En ny trend eller gammal kunskap? / Working with formative assessment : A new trend or old knowledge?

Sparlund, Therese January 2018 (has links)
SAMMANFATTNING Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ.   Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod.   Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till  i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen. / ABSTRACT This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and  the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative.   I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method.   The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.
15

Elevers perspektiv på bedömning i årskurserna 4–6 : Uppfattningar om hur bedömning i svenskämnet påverkar utveckling, motivation och eget ansvar

Lewerentz, Joanna January 2018 (has links)
Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar.
16

Formativ bedömning i matematikundervisningen : En intervjustudie om formativ bedömning i grundskolans matematik

Evertsson, Johan January 2020 (has links)
Undersökningen syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i det formativa arbetet i matematikundervisningen i grundskolans senare år. En kvalitativ ansats har tagits med intervju som insamlingsmetod där åtta lärare intervjuats om deras formativa arbete. En geografisk spridning på respondenter har funnits, i och med deltagande från tre skolor olika orter. Frågorna som ställts under intervjun har tagit avstamp i de fem nyckelstrategier för formativ bedömning som Black & Wiliam (2009) formulerade. Resultatet visar att lärarna anser problemlösning vara ett område där formativ bedömning lämpar sig väl. Det visar också att betygssättning på enskilda prov är ett kontroversiellt område. Vidare argumenteras för utveckling av fortbildning av lärare i formativ bedömning för att vidareutveckla det formativa arbetet i skolorna.
17

Lärandematriser i samhällsorienterande ämnen på grundskolan

Stattin, Fredrik January 2020 (has links)
Det här arbetet är en underökning av hur lärare och elever upplever användandet av lärandematriser i undervisningen. Bakgrunden till arbetet är att det togs ett kommunbeslut att samtliga lärare i kommunen skulle fortbildas i en och samma metod som utgår från de formativa förmågorna. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med några elever och lärare där utgångspunkten i intervjuerna var de 5 nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Elever och lärare fick beskriva sina egna upplevelser av användandet av lärandematriser i SO-undervisningen. De 5 nyckelstrategierna utgjorde sedan analysverktyget i undersökningen. Den forskning som har använts som bakgrund för undersökningen visar på en enhetlig bild av vilka de 5 nyckelstrategierna inom formativ bedömning är. Vid analysen har sedan tillämpats ett fenomenografiskt förhållningssätt där materialet har gåtts igenom och sorterats utifrån de 5 nyckelstrategierna och likheter och skillnader har sökts i de svar som elever och lärare har lämnat.Resultatet av undersökningen visar att elever till lärare som systematiskt använder lärandematriser i undervisningen också är de som kommit längst i att ta ansvar för den egna kunskapen. Det är också dessa elever som beskriver en större nytta med lärandematriser.. Undersökningen visar också att eleverna som grupp inte uppfattar att de får feedback från sina lärare i undervisningen. Detta oavsett om lärarna arbetar systematiskt eller inte med lärandematriser
18

Att synliggöra lärandet : En intervjustudie om hur lärare använder bedömningsstödet ”Nya språket lyfter!”

Österman, Sandra January 2017 (has links)
Konsten att kunna läsa och skriva är en viktig del för elevers vidare kunskapsutveckling.Att tidigt upptäcka och åtgärda för de elever som riskerar att inte lära sig läsa och skriva är därför viktigt. För att stödja lärarens bedömningsarbete i detta syfte finns bedömningsstöd att tillgå. Skolverket har 2009 tagit fram ett bedömningsstöd som heter ”Nya språket lyfter!”. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om hur f-3lärare använder ”Nya språket lyfter!” samt hur lärare motiverar sitt arbete med bedömningsstödet. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer som analyserats efter en fenomenografisk modell.Resultatet visar att lärarna använder ”Nya språket lyfter!” både i den dagliga undervisningen och inför och under utvecklingssamtalen. Användandet motiveras av att det bidrar till trygghet för lärarna, måluppfyllelse, ökat elevengagemang samt stöd i att upptäcka elevers utveckling i ett tidigt skede. Det går att se att lärarna använder bedömningsstödet i ett formativt syfte för att i huvudsak tydliggöra kunskapsmålen samt synliggöra elevernas lärande. Stödet används också som hjälpmedel för att samtala med eleverna och ge framåtsyftande återkoppling. Resultatet visar även att lärarna anser att ”Nya språket lyfter!” möjliggör för eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. Vidare visar resultatet att bedömningsstödet används för olika syften. I huvudsak används bedömningsstödet till att informera och motivera.
19

Matematiklärares arbete med bedömning för lärande på gymnasiet : - En hermeneutisk studie om matematiklärares arbetssätt med de fem nyckelstrategierna på gymnasiet

Gilerman, Daniel January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning för lärande (BFL). Bedömning för lärande, som oftast också kallas formativ bedömning, handlar om att lärare på olika sätt använder sig av bedömningsprocesser i syfte att främja elevers lärandeutveckling. Genom att förhålla sig till och använda de fem nyckelstrategierna kan matematiklärare arbeta med bedömning och undervisning för att de ska verka i lärandets tjänst hos eleverna. De fem nyckelstrategierna för BFL är:1.   Att tydliggöra mål och bedömningskriterier2.   Att skapa situationer som gör lärandet synligt3.   Att ge nyanserad och framåtriktad respons/återkoppling4.   Att aktivera eleverna som resurser för varandra Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Studiens teoretiska utgångspunkt är den hermeneutiska ansatsen, där förförståelse och förståelse, men också del och helhet, är viktiga begrepp. Genom en användning av den egna förförståelsen av BFL-konceptet, tidigare forskning om BFL samt matematiklärares intervjusvar, har en helhetsförståelse kunnat erhållas vad gäller hur matematiklärare på gymnasiet beskriver att de arbetar med bedömning för lärande, som är studiens forskningsfråga.Resultaten av denna intervjustudie utgörs av beskrivningar av fyra gymnasiematematiklärares bedömningsarbete ur ett BFL-perspektiv, och kategoriseringen av det erhållna intervjumaterialet sker utifrån de fem nyckelstrategierna. Studien visade bland annat att återkopplingsstrategin (nummer 3), som kan betraktas som den viktigaste av alla strategier, används av matematiklärarna på olika sätt och regelbundet i klassrummet. Detta genom att till exempel samtala och ge eleverna omedelbar återkoppling när de arbetar med uppgifter i klassrummet, och på så vis direkt på plats ge eleverna feedback kring vad de gjort fel i en uppgift, samt hur de kan fortsätta för att förbättra sig.
20

(O)lika för alla : En undersökning om likvärdigheten i bedömningen av det nationella provets skriftliga del i engelska 6

Lagerstedt, Elin January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

Page generated in 0.075 seconds