Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter. / Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling. Sjuksköterskor beskrev att behandla bensår kunde leda till en rad olika känslor och det fanns mycket som påverkade behandlingen, som patienters motvillighet och följsamhet, sjuksköterskors egen kunskap samt samarbetet med andra professioner.SLUTSATSSjuksköterskor visade brister i sitt ansvar vid behandling av bensår då de inte följer professionens etiska kod. Många sjuksköterskor erfor en otillräcklig kunskap inom bensårsbehandling och en motvillighet att ta sig an patienter med bensår, då de inte såg det som givande.

Introduktion En stor del av distriktsköterskans arbetstid utgörs av sårvård. Cirka två procent av befolkningen drabbas någon gång av svårläkta bensår vilket orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dessa personer. Studier på andra sårtyper visar att användning av antiseptiska och mikrobreducerande förband har en positiv effekt på sårläkning. Denna studie sammanställer studier om effekten av förband med honung, silver, jod, PHMB och DACC på svårläkta bensår. Syfte Att sammanställa studier som undersöker effekten hos antiseptiska och mikrobreducerande förband som används i dagens sjukvård för att behandla svårläkta bensår. Metod Systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane, samt i referenslistor till review studier som framkom vid sökningarna. Efter en urvalsprocess hittades 15 studier som besvarade syftet.   Resultat De inkluderade studierna gav inget entydigt resultat. Honungsförband förbättrade läkningen eller var likvärdigt med standardbehandling i de inkluderade studierna Silverförband hade en positiv effekt på läkningen i övervägande del av de inkluderade studierna. I en studie var ett annat antiseptiskt ämne bättre än silver och i en studie visade sig silverförband vara likvärdigt med standardbehandling. Jodförband visade sig vara likvärdigt med silverförband i fråga om läkning och PHMB-förband var likvärdigt med standardbehandling Slutsats Majoriteten av de inkluderade studierna tyder på att antiseptiska förband har en positiv effekt på sårläkningen hos svårläkta bensår. Då ingen av studierna visade att de undersökta förbanden var sämre än standardbehandling, eller hade negativa effekter på sårläkningen, så är det förenligt med evidensbaserad omvårdnad att använda förbanden på patienter med svårläkta bensår utan risk för att fördröja eller försämra läkningen. / Introduction A considerable part of the district nurse's working time consists of wound care. Approximately two percent of the population will sometime be affected by hard to heal leg ulcers which is the cause of physical as well as psychic suffering for these people. Studies of other wound types shows that the usage of antiseptic and microbe reducing wound dressings have a positive effect on wound healing. This study review studies about the effect of wound dressings with honey, silver, iodine, PHMB and DACC on hard to heal leg ulcers.   Aim To review studies that examines the effect of antiseptic and microbe reducing wound dressings that are being used in today’s health care to treat hard to heal leg ulcers. Method Systematic review. Searches were made in databases Pubmed, Cinahl and Cochrane as well as manually among references in review articles that were found through the searches. After a selection process 15 studies were found which proved to be relevant to the study’s aim.   Results The included studies gave no coherent result. Honey dressings improved healing or were equivalent to standard care in the included studies. Silver dressings had a positive effect on wound healing in the predominant proportion of the included studies. In one study, another antiseptic substance had better results than silver, in another study silver dressings turned out to be equivalent to standard care. Iodine dressings turned out to be equivalent to silver dressings in the case of healing and PHMB dressings were equivalent to standard care. Conclusion The majority of the included studies indicates that antiseptic wound dressings have a positive effect on healing of hard to heal leg ulcers. None of the included studies showed that the examined wound dressings were less effective than standard care or had any negative effects on wound healing. Therefore, it can be considered safe and compatible with evidence-based nursing to use the antiseptic dressings on hard to heal leg ulcers.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen kommer att öka och som en konsekvens av detta ökar också antalet patienter med bensår. Inom vården av dessa patienter är specialistsjukvårdens roll att sätta in riktade behandlingar för en ökad sårläkning och minska lidandet för patienten. Inom den kommunala hemsjukvården är det distriktssköterskan som har huvudansvaret för patienter med bensår. Samarbete runt dessa patienter är nödvändigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva uppfattningar hos distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård om deras samarbete med specialistsjukvård avseende patienter med bensår. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med elva distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre beskrivningskategorier; möjligheter att konsultera ger trygghet, bristande förståelse för unika förutsättningar och utveckla ökad samsyn; med åtta uppfattningar. Konklusion: Det som framkommer i studien är hur viktig trygghet, förståelse och samsyn är för att ett samarbete ska uppfattas som positivt. Denna studie visar att det finns potential för förbättring av samarbetet och därmed en ökad förståelse för distriktssköterskornas perspektiv inom omvårdanden av patienter med bensår. / Background: The population of elderly will increase and as a consequence patients with leg ulcers will also increase. In caring for patients with leg ulcers the specialist healthcare uses targeted therapies with the purpose of enhanced wound healing and reduce the suffering for the patient. The district nurse has the main responsibility for patients with leg ulcers in the municipal home care and collaboration around these patients is nessecary. Aim: The aim of this study was to describe the perception of district nurses in the municipal home care of their collaboration with specialist healthcare, regarding patients with leg ulcers. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used.  The data was collected through interviews with eleven district nurses in municipal home care. Results: Three major description categories emerged; opportunities to consult offers assurance lack of understanding for the unique conditions and procuring a greater consensus; with eight perceptions. Conclusion: This study showed how important assurance, understanding and consensus is for the collaboration to be perceived as positive and that there is potential to improve the collaboration. The study contributes to a better understanding for the district nurses perspective concerning the care for patients with leg ulcers.

Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman och åtta subteman. Det första huvudtemat var Förändrad kropp, vilket belyser svårigheter med att hitta skor och kläder som passar då kompressionsbehandling ger större och klumpigare ben. Vidare beskrivs patienters ständiga rädsla över att deras bensår ska lukta och vätska sig. Det andra huvudtemat Förändringar i vardagen beskriver bland annat att smärta, vilket patienter uttrycker som det största lidandet. Smärtan upplevs som brännande, stickande eller knivliknande och påverkar patienternas dagliga liv. Det tredje huvudtemat Förändringar i livskvaliteten belyser patienter upplevelser av makt- och hopplöshet. Huvudtemat Ökad kontakt med hälso- och sjukvård belyser en del patienters upplevelse av att behandlas som ett objekt och inte som ett subjekt. I diskussionen behandlas den metod som användes i litteraturöversikten, därefter belyses sjuksköterskans roll i vårdandet och hur denna kan påverka patientens livskvalitet och lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande problem. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår. Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra faktorer som påverkade följsamheten. Slutsats: Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att förhindra recidiv. / Background: The incidence of venous leg ulcers in the adult population in the EU countries are estimated to be between 490,000 and 1.3 million. The main treatment for the prevention of recurrent leg ulcers is compression stockings. For those patients who don´t use compression stockings, the recurrence has been calculated to be 100% and for those who used the socks 16%. Patient's quality of life is affected by the fact that it is usually required long care and treatment of the leg and that it is usually a recurring problem. Aim : To describe factors that affect patient compliance with compression therapy to prevent and treat venous leg ulcers. Methods: The study has been carried out as a litterature review. Data collection has been done through searches in the CINAHL and PubMed databases. Results: In summary, the result shows that there are several factors that affected the patient's compliance. Patient compliance decreased as a result of the pain caused by the compression bandage or by the wound dressing. At new inexperienced nurses were lacking in knowledge of how the compression bandage should be applied, in several patients there was a lack of knowledge and understanding why compression treatment was important to prevent new venous leg ulcers. Difficulty in applying and removing the compression socks, trust in the nurse and the appearance of the compression socks / bandage were other factors that affected compliance. Conclusion: The patient's adherence to compression treatment is affected by both inhibitory and promotional factors. What the nurse can do, among other things to influence the patient's adherence to compression therapy is to inform about how compression treatment helps with the healing and self-care advice to prevent recurrence.

<p><strong>Bakgrund: </strong>I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. <strong>Resultat: </strong>De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. <strong>Slutsats: S</strong>juksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.</p><p> </p>

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Patienterna upplevde bland annat svårigheter med att utöva fysisk aktivitet och ville ha mer stöd från sjukvårdspersonal. Patienterna upplevde att lukt och vätska från såren försvårade umgänge med andra och orsakade skamkänsla och oro. Smärta var ett stort problem och en ständig påminnelse om bensåren. Relationen till sjuksköterskan och upplevelsen av omvårdnaden kändes ibland otillräcklig och patienten önskade större förståelse. Diskussion: I mötet med en patient som lider av en kronisk sjukdom är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienten hanterar sin diagnos. Mer information och stöd från sjuksköterskan kan göra skillnad i patienternas copingstrategier. Slutsats: Resultatet visar tydligt att patienter med venösa bensår upplever stort lidande och att det som patienterna upplever vara jobbigast med bensåren är smärtan och de förändringar som de måste genomgå på grund av sjukdomen. Effektivisering av vården kan minska risken för nedstämdhet, öka chanserna för bättre följsamhet samt öka livskvaliteten. / Background: Chronic leg ulcers are defined as ulcers located on the lower legs and/or the feet and heal very slowly. In Sweden approximately 50 000 people suffer from leg ulcers and it is mainly elderly people who suffers. Most common cause of ulcers is circulatory disorders like arterial and venous insufficiency disorder. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with a leg ulcer. Method: Search and compilation of previous research. Results: Patients experienced particular difficulties in physical activity and wanted more support from health professionals. Patients experienced that the smell and exudate from the wounds complicated relations with others and caused a feeling of shame and anxiety. Pain was a major problem and a constant reminder of the leg ulcers. The relationship with the nurses and their knowledge felt sometimes inadequate and the patient desired a greater understanding. Discussion: In the meeting with a patient suffering from a chronic illness, it is important that nurses understand how patients manage their diagnosis. More information and support from the nurse can make a difference in how patients cope with their illness. Conclusion: The results clearly show that patients with venous leg ulcers experience great suffering and that what patients perceive to be hardest with having leg ulcers is the pain and the changes they must undergo because of the disease. Efficiency care can reduce the risk of depression, increase the chances of better compliance and increase quality of life.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.