Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors reflektioner kring att arbeta med kroniska bensår. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Totalt sexton distriktssköterskor intervjuades, åtta distriktssköterskor med landstinget som arbetsgivare och åtta distriktssköterskor med kommunal arbetsgivare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att arbetet med kroniska bensår var ett vanligt förekommande arbetsmoment samt att bristande samarbete från patienten var en bidragande orsak till långa behandlingstider och utebliven sårläkning. Distriktssköterskorna beskrev vikten av att medvetandegöra patienterna om sitt egenansvar för att främja sårläkningsprocessen. Kunskapen till att behandla kroniska bensår ansåg distriktssköterskorna att de hade, men det spelade ingen roll hur mycket distriktssköterskorna gjorde så länge patienterna inte var följsam i behandlingen. Kompressionsbehandling beskrevs av distriktssköterskorna som den främsta behandlingsmetoden för att uppnå läkning av kroniska bensår, men de upplevdes ibland problematiskt att motivera patienterna till kompressionsbehandling. Det påtalades av distriktssköterskorna att god dokumentation och individuella vårdplaner underlättade deras arbete samt möjliggjorde utvärdering av sårläkningsprocessen. Slutsatsen är att distriktssköterskorna upplever att patienter med kroniska bensår som är väl informerade och motiverade till följsamhet kunde ges optimal bensårsbehandling. Profylaktiskt arbete är viktigt för att undvika recidiv vid behandling av kroniska bensår.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ”leg ulcer”, ”compliance” och ”nursing”. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet. Fyra kvantitativa artiklar samt en kvalitativ artikel använde bekvämlighetsurval, fem kvalitativa artiklarna använde strategiskt urval. Bidragande faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvårdsråd som gavs av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen var smärta och obehag, patientens och sjuksköterskans bristande kunskaper, inkonsekventa råd, tillit till behandlingen och sjuksköterskan, förlust av identitet och självständighet samt övriga faktorer så som depression, demens och self-efficacy. Bidragande faktorer till bristande följsamhet gällande bensårsbehandling var komplexa. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har förståelse för vilka faktorer som påverkar följsamheten för att kunna individanpassa råden och förhoppningsvis öka följsamheten. / The purpose of this descriptive literature review was to describe and summarize the contributing factors that influence patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment. The aim was also to compile the quality of included articles and what relevance the sample had on the included articles results. The search for scientific articles were selected from the databases PubMed and Cinahl with the keyword ”leg ulcer”, ”compliance” and ”nursing”. The result was based on ten articles, of which four articles had high-quality, five articles had medium quality and one article had low quality. Four quantitative articles and one qualitative article ​​used a convenience sample, five qualitative articles used a purposive sample.LyssnaLäs fonetiskt The contributing factors that influenced patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment proved to be pain and discomfort, the patient’s and the nurse’s lack of knowledge, inconsistent advice, trust in the treatment and the nurse, loss of identity and independence as well as other factors such as depression, dementia and self-efficacy. Factors contributing to poor compliance with leg ulcer treatment were complex. It is therefore important that the nurse has an understanding of the factors that influence compliance to personalize the advice and hopefully increase compliance.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om distriktssköterskan ser patienten som en enskild individ, har helhetssyn och samarbetar med patienten samt är kunnig och erfaren, har patienterna lättare att tolerera behandling med kompressionsbandage. Kontinuitet i vården, det vill säga att ha en och samma distriktssköterska genom hela behandlingen, är även en viktig faktor för patienters följsamhet. Bättre dokumentation, generella riktlinjer för behandling och mer utbildning i sårvård behövs för att förbättra vården för bensårspatienter. / Leg ulcer is a chronic disease and the patient often gets lower leg oedema  which makes the ulcers difficult to heal. The most important treatment to avoid oedema is compression bandaging. Many patients with leg ulcer find the healing process hard to tolerate and have roblems to comply with compression therapy. The aim of the study was to examine which      factors that influences patients to comply with compression therapy. The study has been done as a literature review of scientific articles. The result shows that if the district nurse sees the patient as an individual, has a holistic approach and work with the patient and is knowlegeable and experienced, patients were more likely to accept treatment with compression bandages. Continuity in care, having the same nurse throughout the treatment, is also an important factor for patient compliance. Better documentation, general guidelines for treatment and more education in wound care is needed to improve care for leg ulcer patients.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed. Artiklarnas innehåll granskades utifrån likheter. Kvalitet, likheter och skillnader granskades i den metodologiska aspekten urvalsmetod. Resultat; Sju teman identifierades varav tre berörde patienters svårigheter till följsamhet av egenvård; kunskap och tro på sig själv och behandlingen, patienters svårigheter vid kompressionsbehandling som egenvårdsåtgärd, patienters svårigheter vid fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd och fyra behandlade aspekter i sjuksköterskans motiverande arbete; kunskap och information, patientens inställning, organisationsproblem och relationer. Gällande granskningen av artiklarnas urvalsmetod påvisades en varierande kvalitet. Konklusion; Kunskap och inställning hos både sjuksköterska och patient samt en god relation mellan dessa är av största vikt för få en fungerande egenvård och på så sätt minska prevalensen av venösa bensår. / Background; 3 % of the world’s population suffers from venous leg ulcers. Women and elderly are most affected. Compression therapy and physical activity is the most common self-care treatment for patients with venous leg ulcers and the nurse has a great responsibility to motivate patients to self-care. Aim; The aim of this study was to describe difficulties venous leg ulcer patients’ may experience performing self-care, to describe the nurses essential factors to motivate patients to adhere to self-care and to examine the quality of sampling methods in the studies included. Methods; A descriptive design was used and this study included four qualitative studies, three quantitative studies and three studies with both qualitative and quantitative design and was published between 2004-2014. The scientific articles were found in the database PubMed and the content of the articles was examined of their resemblance. Quality, similarities and differences were examined in the methodological aspect selection method. Results; Seven themes were identified and three of them described patients difficulties to adhere to self-care. Knowledge and belief in the treatment and themselves was found to be essential and the next two themes described patients’ difficulties to adhere to compression therapy and physical activity. The residual themes described the nurses’ essential factors to motivate patients to adhere to self-care, knowledge and information, the patients’ attitude towards self-care, organizational problems and the relationship between the nurse and patient. Regarding the review of the articles selection method, a varying quality was found. Conclusions; There are many factors influencing venous leg ulcer patients’ adherence to self-care. The nurses’ and the patients’ knowledge and attitude towards self-care activities is an important part of a functional self-care needed to reduce the prevalence of venous leg ulcers.

Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ ansats. Därefter följer en deduktiv analys av materialet utifrån WHOQOL:s definition av livskvalitet enligt sex olika domäner. Artiklarna hittades via sökningar i databaserna Cinahl, MEDLINE, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Livskvaliteten hos personer med bensår påverkades inom de fysiska och psykiska domänerna, liksom i domänerna grad av oberoende, sociala relationer och omgivning och miljö. Ingen påverkan inom domänen andlighet, religion och personlig tro har kunnat påvisas. Slutsats: Personer med bensår upplevde en negativ inverkan på sin livskvalitet. För att kunna upprätthålla och förbättra sin livskvalitet behövde personer med bensår hjälp och stöd i det dagliga livet. / Background: In the care of people with chronic wounds, there is a risk that the focus is placed on the wound itself, rather than on the individual. A crucial factor for successful wound healing is that the caregiver takes a holistic perspective of the person. Previous research shows that the quality of life in people with leg ulcers is adversely affected by various factors such as pain, impaired mobility and sleep disturbances. The nurse should assess and review the factors that affect the quality of life of every individual, and act to heal the wound and alleviate symptoms. Aim: To highlight the personal experience of living with chronic leg ulcers from a quality of life perspective. Method: A study based on twelve studies with a qualitative approach. This is followed by a deductive analysis of the material from WHOQOL's definition of quality of life under six different domains. Articles were found through searches of the databases Cinahl, MEDLINE, AMED and Academic Search Elite. Results: The quality of life in people with leg ulcers was affected in the physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships and environment. No influence in the domain spirituality, religion and personal faith has been demonstrated. Conclusion: People with leg ulcers experienced a negative impact on their quality of life. In order to maintain and improve the quality of life for the individuals with leg ulcers, there is a major need for help and support in the daily life.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

Bakgrund: Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier: att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning. Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten. Konklusion: Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra patienters välmående. / Background: Leg ulcer is a symptom caused by different underlying illnesses of which poor venous circulation is the most common one. People over 65 years of age are at the highest risk. Leg ulcer is a burden both for the patient and the healthcare system. Aim: To describe patients experiences of life with leg ulcers. Method: This study was conducted as a literature review, in which 16 articles was included using the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo. The articles were of qualitative and quantitative design. Result: Patient experiences of living with leg ulcers resulted in three categories: To experience suffering, to feel restricted and to experience lack of knowledge. The patients experienced a lot of suffering regarding pain, sleep deprivation and negative emotions. The patients also experienced limitations caused by immobility, limitations in the choice of clothes and shoes and social restrictions. The patients lack of knowledge, information and the nurses lack of knowledge about leg ulcer treatment was obvious in this study. Conclusion: Patient perceived a lot of suffering and limitations caused by life with leg ulcers. Pain was the most dominant symptom and was rarely assessed or treated properly. Pain caused deterioration and enhancement of other symptoms with profound effect on patient's wellbeing. Added support, information and pain control could improve patient wellbeing.

Bakgrund: I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. Metod: Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.