SAMMANFATTNING    Bakgrund: Venösa bensår är ett globalt vanligt förekommande fenomen, 1–2 % av jordens befolkning anses vara drabbade. Bensår skapar stort lidande för patientens fysiska och psykiska hälsa. Två vanliga förekommande problem är smärta och isolering. Det finns flera metoder för att läka venösa bensår där flerlagers-kompressionslinda anses vara en av det bästa metoderna. Att läka bensår skulle kunna minska patientlidandet.    Syfte: Att sammanställa och jämföra läkningseffekten av två- och fyra-lagerskompressionslindning hos patienter med venösa bensår.   Metod: En deskriptiv design med litteraturöversikt användes som metod där tio vetenskapliga kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Litteraturöversikten kunde inte påvisa en skillnad mellan 2LB- och 4LB-kompressiongrupperna för förbättrad och fullständig läkningsförmåga. Båda lindorna bekräftades ha en sårläkande effekt. Effekten av kompressionslindorna gav en mer påskyndad sårläkning, än hos patienter utan kompressionsbehandling. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på ett liknande resultat i fullständig procentuell läkning mellan två-lagerkompressionslindning (2LB) och fyra-lagerkompressionslindning (4LB).   Slutsats: Litteraturöversikten visar att kompressionsbehandling med 2LB och 4LB har en likvärdig och god sårläkande effekt för patienter. Både 2LB och 4LB är mer gynnsam för sårläkning och välmående än utan kompressionsbehandling för patienter som lever med venösa bensår. / ABSTRACT Background: Venous leg ulcers is a globally common phenomenon, 1-2 % of the world’s population is believed to be affected. Leg ulcers causes great suffering for the patient's physical and mental health. Two common complications are pain and isolation. There are several methods to heal venous leg ulcers, multilayer-compression-therapy is considered one of the best methods. Healing leg ulcers could reduce patient suffering. Purpose: To compile and compare the healing effects of two- and four-layer compression therapy in patients with venous leg ulcers.   Method: A descriptive design with a literature review as method, with ten scientific quantitative original articles were included. Article searches was done in databases PubMed and CINAHL.   Results: The results did not show a difference between the 2LB and 4LB-groups regarding complete and improved healing. However, both methods had a healing effect. The bandages were more effective in accelerating healing in patients, than in patients without compression therapy. Most of the included studies showed a similar result in the percentage of complete healing effect between the two-layer compression therapy (2LB) and four-layer compression therapy (4LB).   Conclusion: This literature review demonstrated that compression therapy with 2LB and 4LB has an equally as well as good healing effect for patients. Both 2LB and 4LB are significantly more beneficial for wound healing and well-being than without compression therapy for patients living with venous leg ulcers.

Bakgrund: Personer med bensår kan man stöta på inom hela hälso- och sjukvårdssystemet och venösa bensår är en av de vanligaste. De kan vara kroniska och svårläkta, också orsaka smärta för personen. Risken att utveckla venösa bensår ökar även med åldern. Det fattas vetenskapligt underlag och riktlinjer för behandling av venösa bensår men kompressionsbehandling är en vanlig och avgörande faktor som kombineras med att man innan rengör såret genom debridering. Kirurgi och fysisk aktivitet är andra faktorer som kan förbättra läkning. Det krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan i valet och utförandet av behandling.Vården av venösa bensår kan vara besvärande för personen och skapa lidande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vård vid venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 inkluderade kvalitativa- och kvantitativa artiklar har gjorts. Artiklar som är publicerade mellan 2011-2021 har inhämtats från CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning innan en integrerad dataanalys gjordes. Resultat: Av de insamlade artiklar framkom det att personers förväntningar av vården intemotsvarade verkligheten. De upplevde den mer tidskrävande och begränsande för sitt sociala och privata liv. Personer hade genomgått många misslyckade behandlingar och kände därför en desperation för att hitta en behandling som botade deras venösa bensår. Personer upplevde att de fått förståelse och kunskap om sitt tillstånd och som var en bramotivation för att följa sin behandlingsplan, dock upplevde personer brister i sjuksköterskans bemötande som försvårade följsamheten. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att sjuksköterskor generellt behöver mer kunskap och förståelse för hur de venösa bensåren påverkar personernas livssituation. Ökade kunskaper om själva tillståndet och de olika behandlingsalternativ som finns kunde minska lidandet hos de personer som behandlas och hade en tät vårdkontakt. Detta skulle även öka personcentreringen gällande vård hos personer med venösa bensår och därmed ge förutsättningarna för en bättre vård. / Background Persons with leg ulcers can be encountered throughout the health care system and venous leg ulcers are one of the most common, they can be chronic and difficult to heal and even cause pain. The risk of developing venous leg ulcers also increases with age. There is a lack of scientific basis and guidelines for the treatment of venous leg ulcers, but compression therapy is a common and decisive factor that is combined with a cleansing of the wound with debridement. Surgery and physical activity are other factors that can improve healing. Knowledge and experience of healthcare professionals is required in the selection and performance of treatment. The care of venous leg ulcers can be perceived as difficult and cause suffering. Aim To describe persons’ with venous leg ulcers experiences of care. Method A non-systematic literature review with 15 included qualitative and quantitative articles has been made. Articles published between 2011-2021 have been obtained from CINAHL and PubMed. All articles have undergone a quality review before an integrated data analysis was performed. Results From the collected articles, it showed that person’s expectations of care did not match the reality. They found it more time consuming and limiting for their social and private lives. People had undergone many failed treatments and therefore felt a desperation to find a treatment that cured their venous leg ulcer. People felt that they gained understanding and knowledge about their condition, which was a good motivation to follow their treatment plan. However, people experienced lack in the nurse's treatment that made compliance more difficult. Conclusions In this literature review it is evident that nurses need more knowledge and an understanding about how venous leg ulcers impacts a person’s life. An increased knowledge about the condition and the different treatment options that are available could decrease the suffering the persons are experiencing receiving treatment. This could also increase the person centred care aspects of care when it comes to venous leg ulcers, thus making it possible for a better care.

Bakgrund: I takt med att Sveriges befolkning blir äldre ökar behovet av vård och kompressionsbehandling. För att kunna ge en optimal sårvård behöver distriktssköterskan ha kompetens inom venös insufficiens, sårläkningsprocessen, sårläkningshämmande faktorer, cirkulationsbedömning och kompressionsbehandling. Vid behandling av venösa bensår ska distriktssköterskor arbeta patientsäkert och ta ansvar för sina handlingar. Syfte: Beskriva hur distriktssköterskor erfar sin kompetens och behovet av kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Kategorierna beskrev distriktssköterskors erfarenhet av sin kompetens samt resurser och strategier för kompetensutveckling. Distriktssköterskor som ofta utförde kompressionsbehandling ansåg sig ha kompetens inom området och hade förmågan att utföra en korrekt bedömning samt behandling. Distriktssköterskor som istället erfor sin kompetens som bristfällig uttryckte ofta utmaningar i arbetsmomentet. Utmaningar beskrevs vara att motivera patienter till att använda kompressionsbehandling samt att förmedla information om behandlingens fördelar. Slutsats: Kunskap inom kompressionsbehandling är en förutsättning för att vårda patienter med venösa bensår Kompetensutveckling samt stöd och kunskapsutbyte med medarbetare har fördelaktig inverkan på distriktssköterskans individuella kompetens. Hinder i kompetensutveckling var tidsbrist samt att utbildning inte prioriterades. / Background: As the population of Sweden grows older, the need for care and compression treatment increases. In order to provide optimal wound care, the district nurse needs to have expertise in venous insufficiency, the wounds healing process, inhibiting factors in wound healing, circulation assessment and compression treatment. When treating venous leg ulcers, the district nurses must work patient-safe and take responsibility for their actions. Aim: Describe how district nurses experience their competence and the need for competence development regarding compression treatment for venous leg ulcers. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied in the study. The data collection was conducted with semi-structured interviews with ten district nurses in primary care. The collected material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis.  Findings: The categories described district nurses' experience of their competence as well as resources and strategies for competence development. District nurses who often performed compression treatment considered themselves to have competence in the area and had the ability to perform a correct assessment and treatment. District nurses who experienced their skills as deficient often expressed challenges in the work step. Challenges were described as motivating patients to use compression therapy and providing information about the benefits of the treatment. Conclusion: Knowledge in compression treatment is a prerequisite for caring for patients with venous leg ulcers. Competence development and support and knowledge exchange with employees have a beneficial effect on the district nurse's individual competence. Lack of time and low prioritized education were described as obstacles in skills development.

Bakgrund: Svårläkta bensår är symtom på underliggande sjukdom och drabbar cirka två procent av befolkningen. Det är ett plågsamt tillstånd som kräver kontinuerlig omvårdnad under långa perioder.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa empiriska studier och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i CINAHL, PubMed, Scopus och Google scholar. Resultat: Utifrån analysen formades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. ’Förlorad makt över kroppen’: ’Outhärdlig smärta’ och ’Outhärdlig lukt’. ’Förlorad kontroll över livet’: ’En begränsad vardag’, ’Svårt att upprätthålla relationer’ och ’Måsta härda ut’. ’Betydelsen av delaktighet’: ’Svårt att känna tillit’, ’Att känna sig nonchalerad’ och ’Att känna samhörighet’. ’Ständig ovisshet’: ’Att inte veta varför’ och ’Rädsla för framtiden’. Bensåren orsakade ett stort lidande i livets fysiska, psykiska och sociala aspekter.  Konklusion: För att lindra lidandet behöver sjuksköterskor ökad kunskap samt förståelse för att kunna ge en god omvårdnad. Vården måste prioritera denna patientgrupp och omorganisera för en bättre struktur vid diagnostisering, behandling och uppföljning. Det behövs fler interventionsstudier om svårläkta bensår. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are symptoms of underlying disease and affects about two percent of the population. It is an agonizing condition that requires continuous care for long periods.  Aim: The aim was to shed light on adults' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.  Methods: A literature study was conducted based on ten qualitative studies and analyzed with Friberg's five-step model. The studies were found in CINAHL, PubMed, Scopus and Google scholar.  Results: Based on the analysis, four main categories and ten subcategories were formed. ’Lost power over the body’: ’Unbearable pain’ and ’Unbearable odour’. ’Lost control over life’: ’A limited everyday life’, ’Difficult to maintain relationships’ and ’Must endure’. ’The importance of participation’: ’Difficult to feel trust’, ’To feel neglected’ and ’To feel affinity’. ’Constant uncertainty’: ’Not knowing why’ and ’Fear of the future’. The leg ulcers caused great suffering in the physical, psychological and social aspects of life. Conclusion: To ease the suffering, nurses need to increase their understanding and knowledge to provide a good care. The healthcare organization must prioritize this patient group and reorganize for a better structure in diagnosis, treatment and follow-up. More intervention studies are needed about hard-to-heal leg ulcers.

Bakgrund: Svårläkta sår, vilket inkluderar venösa bensår, är idag vanligtförekommande. Förekomsten ökar med stigande ålder och kvinnor drabbas oftareän män. Kompressionslindning, såromläggning och information är viktiga faktoreri behandlingen. Att leva med venösa bensår är både fysiskt och psykisktutmanande och det sociala livet kan påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdenskompetensnivå är central i omvårdnaden där en hög kvalitet på vården förbättrarpatientens livssituation.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad vid venösa bensår.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ- och kvantitativ ansats inkluderades. De utvaldaartiklarna inhämtades ur databaserna PubMed och CINAHL och var publicerademellan åren 2008-2021.Resultat: Sjuksköterskor upplever både ett stort ansvar för patienterna men ocksåett lågt självförtroende i omvårdnaden vilket resulterar i att många sjuksköterskorupplever sig vara otillräckliga. Att visa öppenhet och respekt för patienten iomvårdnaden är av stor vikt, men förutsättningarna för att ge den omvårdnadpatienterna behöver upplevs som bristande. Av den anledningen uttryckersjuksköterskorna ett behov av ökad kompetens och utbildning.Slutsats: Omvårdnaden vid venösa bensår upplevs av sjuksköterskor världenöver som både givande och påfrestande. En tung arbetsbelastning, bristandekompetens, känslan av otillfredsställelse, skam och stort ansvar leder till enohållbar arbetssituation. Konsekvenserna av de bristfälliga förutsättningarnapåverkar patienternas omvårdnad och därigenom även kvaliteten på vården.Sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår behöver belysas änmer för att möjliggöra förändringar, här spelar forskningen en viktig roll.Nyckelord: Litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, upplevelser, venösa / Background: Hard-to-heal wounds, which include venous leg ulcers, arecommon today. The incidence increases with rising age and women suffer moreoften than men. Compression bandage, wound dressing and information areimportant factors in the treatment. Living with venous leg ulcers is both physicallyand mentally challenging and social life can be negatively affected. The level ofhealth care competence is central to nursing, where a high quality of care improvesthe patient's life situation.Aim: To describe nurse’s experiences of nursing care for venous leg ulcers.Methods: The thesis was conducted as a literature review where 14 scientificarticles of both qualitative- and quantitative approach were included. The selectedarticles were obtained from the databases PubMed and CINAHL and werepublished between the years 2008-2021.Results: Nurses experience both a great responsibility for the patients but also alow self-confidence in nursing care which results in many nurses feelinginadequate. To show openness and respect to the patient in the nursing care is ofgreat importance, but the conditions for providing the care that patients need areperceived as deficient. For this reason, the nurses express a need for increasedcompetence and education.Conclusion: Nurses worldwide experience the nursing care of venous leg ulcersas both rewarding and trying. A burdensome workload, lack of skills and thefeeling of dissatisfaction, shame and great responsibility lead to an unsustainablework situation. The consequences of the insufficient conditions affect the nursingcare of the patient and thereby also the quality of care. Nurses' experiences of thenursing care of venous leg ulcers needs to be highlighted furthermore to createpossibilities for changes at both the individual and societal level, research plays animportant part here.

Behandling och omvårdnad vid svårläkta bensår är komplext då en bidragande orsak till uppkomst är arteriell och/eller venös insufficiens, där initial diagnos är grundläggande. Adekvat behandling kräver kännedom om bakomliggande faktorer, förbandsmaterial samt omläggningsprinciper. Svårläkta bensår förekommer främst hos personer över 65 års ålder. I takt med att medelåldern ökar, ökar även prevalensen av dessa sår vilket ställer krav på sjukvården, inte minst på sjuksköterskan för att tillgodose patientens behov samt främja hälso- och sjukvårdens budget.Studien innefattar åtta semistrukturerade intervjuer utförda på fem äldreboenden. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det konstaterades att sjuksköterskan besitter ett stort ansvar gällande sårbehandling i den kliniska verksamheten. Sjuksköterskorna uttryckte bristande kännedom likväl erfarenhet inom det berörda området och upplevde ett behov av kompetensutveckling i avseende till sårbehandling. Erfarenhet av bensår samt kollegors rekommendationer ansågs ligga till grund för hur sårvården bedrevs på besökta verksamheter. Att inneha ett helhetsperspektiv betonades av betydelse för resultatet av vård och behandling. Omhändertagandet av svårläkta bensår beskrevs som komplext, kunskapskrävande och kostsamt. Mer utbildning behövs för att optimera sårvården. / Treatment and nursing of slow healing leg ulcers is complex as a contributing factor to the occurence is arterial and/or venous insufficiency, where the diagnosis is fundamental. Adequate treatment requires knowledge of the underlying factors, dressings and rescheduling principles. Slow-healing leg ulcers occurs mainly in people over age 65. As the average age increases, so does the prevalence of these wounds, which places demands on health care, not least the nurse to meet the patient's needs and promote the health care budget.In this study eight semi-structured interviews was conducted in five elderly homes. The material was analyzed using qualitative content analysis. It was found that nurses possess a big responsibility concerning wound treatment in the clinical practice. The nurses expressed lack of knowledge as well experience in the relevant field and felt a need for professional development in relation to wound care. Experience of leg ulcers and colleagues' recommendations were considered to be the basis for the wound care conducted in visited units. An holistic approach was emphasized relevant to the outcome of care and treatment. The disposal of slow healing leg ulcers were described as complex, knowledge-intensive and costly. More education is needed to optimize wound care.

Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap. Det första temat berörde vikten av god kommunikation mellan patient och profession. Det andra temat behandlade patientens egna känslor och upplevelser relaterade till bensåret. Det tredje temat hanterade kunskap och föreställningar bland såväl patient som sjuksköterska och läkare. Sjuksköterskan har makt och kunskap att påverka alla de faktorer som präglar patientens tillvaro. Genom god kommunikation, kontinuitet och ett hänsynstagande till patientens upplevelser förknippade med bensåret, i synnerhet smärta, kan dennes balans i vardagen återskapas. / The aim of this literature review was to highlight the daily life experiences, and what affects them, when living with a venous leg ulcer. Eleven research articles were examined and measured by quality according to a given set of criteria. Thereafter the structural analysis was commenced whereby three major themes emerged. Carnevali’s theory of daily life balance was used as a theoretical framework. The three themes that crystallised were: the relation between patient and profession; physical, psychological and social consequences of living with a slow healing venous leg ulcer, and knowledge and perceptions related to the ulcer. The first theme regarded the importance of good communication between the patient and the profession. The second theme considered the patient’s own experiences and feelings in relation to the leg ulcer. The third theme handled the knowledge and perceptions that influenced the patient’s lived experience. The registered nurse has the power and the knowledge to influence the ingredients that shape the patient’s life trajectory. Through good communication, continuity and consideration towards the patient’s feelings related to the leg ulcer, especially regarding pain, the daily life balance could be regained.

Bakgrund: Åldrandet orsakar hudförändringar vilket resulterar i att huden blir tunnare och skörare. Det blir en ökad risk för hudskador hos äldre, däribland svårläkta bensår. Såren är komplexa att behandla och kräver omfattande resurser och de kan dessutom orsaka lidande och påverka patientens upplevelse av hälsa negativt. Cirka 1 procent av befolkningen drabbas av svårläkta bensår, där över 90 procent är förknippade till venösa, arteriella, trycksår och diabetessår. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Metod: Studien är skriven som en litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats Resultat: I resultaten framkom fyra teman som belyser hur svårläkta bensår påverkar patienternas liv. De inkluderar smärta, social isolering, minskad livskvalitet, kommunikationsproblem med sjuksköterskor, begränsningar i vardagen och vårdrelationers betydelse. Svårläkta bensår medför en negativ påverkan på både fysisk och psykisk hälsa vilket begränsar patienterna från att utföra dagliga aktiviteter. Studien pointerar betydelsen av en bättre kommunikation med sjuksköterskor och en tryggare vårdrelation. Konklusion: Studien klargör vilka utmaningar patienter med svårläkta bensår möter, samt psykologiska, fysiska och sociala hinder. Smärta och sömnproblem är vanligt förekommande samt en oro för negativ social respons, vilket resulterar i social isolering. För att öka patienternas förtroende och välbefinnande är kommunikation med sjuksköterska avgörande. / Background: Aging leads to changes in the skin, resulting in it becoming thinner and more fragile. This increases the risk of skin damage among the elderly, including the development of non-healing leg ulcers. Treating these ulcers is complex and requires substantial resources. Approximately 1 percent of the population suffers from non-healingleg ulcers, with over 90 percent being associated with diabetes, pressure sores, or arterialor venous leg ulcers. Aim: To describe patients' experiences of living with non-healing leg ulcers. Method: This study is conducted as a literature review, including both quantitative and qualitative articles. Findings: Four central themes were defined in the study, illuminating how non-healing leg ulcers impact patients' lives. These include pain, social isolation, reduced quality of life, communication issues with nurses, daily life limitations, and the significance of healthcare relationships. Non-healing leg ulcers have a negative impact on both physical and mental health, limiting patients in performing daily activities. The study underscores the importance of improved communication with nurses and a secure healthcare relationship. Conclusion: The study clarifies the challenges faced by patients with non-healing legulcers, as well as psychological, physical, and social barriers. Pain and sleep problems are common, as well as concerns about negative social responses, leading to social isolation.To enhance patients' trust and well-being, communication with nurses is crucial.

Bakgrund: Bensår är ett globalt hälsoproblem och befolkningen blir allt äldre. Därmed ökar kroniska sjukdomar och risken att utveckla bensår. De flesta bensåren behandlas inom primärvården där distriktsköterskans roll är central. Det krävs att distriktssköterskan har en helhetsyn i vårdandet och därmed ett personcentrerat arbetsätt. Personcenterad vård är en av distriksköterkans kärnkompetenser varför erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med personer med bensår utforskas. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av personcentrerad vård i mötet med personer som har bensår. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Nio distriktsköterskor intervjuades genom individuella semistrukturerade intervjuer. Texten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad vård ansågs vara ett naturligt arbetssätt för distriktssköterskorna och innefattade helhetsyn, delaktighet och kontinuitet. Resultatet belyste distriktsköterskans roll att anpassa sitt förhållningsätt, vikten av teamarbete samt att distriksktssköterskorna besitter djupare kunskap i det personcentrerade vårdandet av personer med bensår. Det framkom varierande förutsättningar för personcenterad vård i organsiationer, arbetsplatsen och patientmöten. Slutsats: Distriktssköterskorna har en central roll i den personcentrerade vården genom fördjupade kunskaper. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för personcentrerad vård för personer med bensår eftersom det kan öka livskvalitén och minska tiden för sårläkning. Det kan även bidra till större arbetstillfredsställelse för distriktsköterskor och kostnadseffektivitet. / Background: Leg ulcers are a global health problem and the population is getting older. This increases chronic diseases and the risk of developing leg ulcers. Most leg ulcers are treated in primary care where the district nurse's role is central. It is required that the district nurse has a holistic view of care and thus a person-centered way of working. Person-centered care is one of the district nurse's core competencies, which is why experiences of person-centered care when dealing with people with leg ulcers are explored. Aim: To describe district nurses' experience of person-centred care in the meeting with people having leg ulcer. Method: Qualitative interview study. Nine district nurses were interviewed through individual semi-structured interviews. The text was processed with qualitative content analysis using an inductive approach. Results: The result showed that person-centred care was considered a natural way of working for the district nurses and included a holistic view, participation and continuity. The result highlighted the role of the district nurse in adapting their approach, the importance of teamwork and that the district nurses have deeper knowledge in the person-centred care of people with leg ulcers. Various conditions emerged for person-centred care in organisations, the workplace and patient meetings. Conclusions: The district nurses have a central role in person-centred care through in-depth knowledge. Therefore, it is important that there are good conditions for person-centered care for people with leg ulcers because it can increase the quality of life and reduce the time for wound healing. It can also contribute to greater job satisfaction for district nurses and cost efficiency.

Gostovic, M & Grube, R. Livet med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Venösa bensår beror på venös insufficiens som är en kronisk sjukdom som orsakar cirkulatorisk svikt i de nedre extremiteterna och drabbar främst den äldre befolkningen. De venösa bensåren uppkommer ofta på grund av trombos, yttre trauma, fysisk inaktivitet eller hereditet. Det är vanligt med samsjuklighet vid venös insufficiens. Behandlingen består främst av omläggning och livslång kompressionsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie som är baserad på resultat från 13 empiriska studier med kvalitativ ansats från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Studierna har granskats med hjälp av Kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik och de inkluderade studierna har bedömts vara av hög samt medelhög kvalitet. De inkluderade studiernas resultat analyserades med hjälp av integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Sex teman identifierades: Egenvårdens betydelse för välbefinnandet, Svårigheter i egenvården, Vården som en del av vardagen, Upplevelsen av smärta, Upplevd självbild och skam samt Social och psykisk påverkan. Konklusion: Litteraturstudien gav en ökad förståelse för vad det innebär att leva med venösa bensår och gav en insikt i vilka kunskapsluckor som vården behöver fylla för att kunna förse patienterna med en adekvat omvårdnad. / Gostovic, M & Grube, R. Life with venous leg ulcers. A Literature Review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.   Background: Venous leg ulcers is caused by venous insufficiency which is a chronic disease caused by circulatory deficiency in the lower extremities and affects primarily the elderly population. The venous leg ulcers most commonly originates from thrombosis, external trauma, physical inactivity or heredity. Comorbidity is common among the patients with venous leg ulcers.  The treatment plan primarily consists of wound dressing and lifelong compression treatment. Aim: The aim of the study was to investigate the patients’ experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review based on results from 13 empirical studies with qualitative design from Cinahl, PubMed and PsycInfo. The studies have been reviewed by using a review template intended for qualitative studies and the included studies were valued as high and medium high quality. The included studies results were analyzed with the help of an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis. Results: Six themes were identified: Self-care had an impact of the well-being, Health care as a part of the daily life, The experience of pain, Perceived self-image and shame and Social and psychological influence. Conclusion: The literature review increased the understanding of what it’s like to live with venous leg ulcers and gave an insight into which knowledge-gaps the health care needs to fill to provide the patients with adequate care.