Bakgrund: Venösa bensår innefattar sår på benen där venös dysfunktion har kunnat påvisas. Den bakomliggande orsaken till venösa bensår är venös hypertension på grund av reflux eller obstruktion, då venklaffarna i benen är defekta. Såren kan vara svårläkta och ha en långvarig läkningsprocess, vilket leder till återkommande besök i vården. Omvårdnaden är en central del av vårdandet där sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och utför omläggningarna av såret. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökning och det samlades in tio vetenskapliga artiklar till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en kvalitetsgranskningsmall från SBU. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en analysmetod av Popenoe m.fl. där kategorier framkom. Resultat: Resultatet utgjordes av tio kvalitativa artiklar som presenterades utifrån fyra kategorier: försämrad livskvalité, besvärande sårläkning, miljöns påverkan samt förändrad kroppsuppfattning. Konklusion: Venösa bensår ledde till fysiska och psykiska upplevelser hos individerna vilket påverkade livskvalitén. I den långa sårläkningsprocessen hade vårdpersonalen en betydande roll då olika känslor avseende upplevelsen uppstod. Det fysiska utseendet påverkades och individerna isolerade sig från omgivningen. / Background: Venous leg ulcers include a wound on the leg where venous dysfunction has been demonstrated. The underlying cause of venous leg ulcers is venous hypertension due to reflux or obstruction when the venous valves in the legs are defective. The wounds can be difficult to heal and have a long healing process, this leads to repeated visits in healthcare. The nursing is a central part of the care, where the nurse is responsible for the nursing care and performs the dressings of the wound. Aim: The aim of the literature review was to highlight the patient’s experience of nursing care regarding venous leg ulcers. Method: The degree project was conducted as a literature review with a qualitative approach. Databases PubMed and CINAHL were used and ten scientific articles were collected. The articles underwent a quality review with the support of a review template of qualitative studies by SBU. The chosen articles were analyzed and categorized with the support of the analysis method by Popenoe et al. Results: The result consisted of ten qualitative articles that were presented based on four categories: impaired quality of life, troubled wound healing, the impact of the environment and changed body image. Conclusion: Venous leg ulcers caused physical and psychological experiences, which affected the quality of life. In the long wound healing process, the nursing staff had a significant role when different emotions regarding the experience arose. The physical appearance was affected and the individuals isolated themselves from the surroundings.

Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie. Artiklarnas resultat är kategoriserade efter de 4 komponenterna i livskvalitet definitionen som presenteras i bakgrunden. Carnevali är vald som teoretiskt referensram. Resultatet visar att livet hos alla diabetespatienter med bensår påverkas på ett negativt sätt. De blir lidande fysiskt, psykiskt, socialt och andligt och upplever därför försämrad livskvalitet. Detta visar att det är viktigt att sjuksköterskan har en holistisk syn och vårda hela patienten. / The purpose of this study is to examine how diabetic patients with leg ulcer experience their quality of life. We want these findings to increase the knowledge and preunderstanding to the meaning of quality of life during caring. Diabetes mellitus is a chronic disease and it is sadly getting more common in Sweden. We as nurses will meet with diabetic patients everywhere in the health care. To be able to achieve our purpose we ask this question: How does leg ulcer affect diabetic patient’s quality of life? The method that is chosen to examine this is a literature review. The articles results are categorised after the 4 components in the definition of quality of life that is presented in the background. Carnevali is chosen as the theoretical framework. The results show that diabetic patients life is negatively affected by the presence of leg ulcer. They are suffering physically, psychologically, socially and spiritually and therefore experience a deterioration of quality of life. This shows how important it is for the nurse to have a holistic view and nurse the whole patient.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett omfattande och komplext problem inom vård och omsorg. Läkningsprocessen är ofta långdragen och innebär ett stort lidande för patienten med negativ inverkan på livskvaliteten. Faktorer som kan påverka sårläkningsprocessen med fokus på nutrition och dess inflytande på sårläkningen vid bensår har studerats i denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva nutritionens betydelse för läkning av bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie där resultatet inkluderar 15 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklar söktes systematiskt genom databasen PubMed, varav två artiklar hittades via manuell sökning. Huvudresultat: Bensårspatienter föreligger risk för undernäring trots övervikt eller fetma och undernäring är ett vanligt förekommande. Det påvisas ett samband mellan risk för undernäring och sårtillslutningshastighet. Negativ association påvisades gällande sårläkningsprocessen vid brist på D-vitamin, C-vitamin, A-vitamin, zink, protein och albumin. Bensårspatienter som fick näringstillskott fick ett ökat intag av flera näringsämnen och ett positivt samband associeras med sårläkningsprocessen. Ett tudelat resultat huruvida järn påverkade bensårspatienterna tas i beaktande då en del patienter visade en överlag hög järnkonsumtion medan vissa patienter påvisade sig ha en allvarligt minskad nivå av järn i plasma. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie ger en tydlig indikation på att näringsintaget spelar en väsentlig roll vid läkning av bensår. Samband mellan olika näringsbristtillstånd och försämrad sårläkning framkommer, trots att tillgänglig forskning idag är bristfällig. Det påvisas lyckade resultat gällande näringstillskott till bensårspatienter för att behandla/förebygga brister av olika näringsämnen, vilket har resulterat i en mer framgångsrik sårläkning. / Background: Difficult-to-heal leg ulcers are an extensive and complex problem in healthcare. The healing process is long and involves suffering for the patient with a negative impact on their quality of life. This literature review studied factors that can influence the wound healing process with a focus on nutrition and its influence on wound healing in leg ulcers. Purpose: The aim was to describe the importance of nutrition for the healing of leg ulcers. Method: A descriptive literature study where the result contains 15 articles with quantitative approaches. Articles were systematically searched through the database PubMed, of which two articles were found by manual search. Main results: Leg ulcer patients are at risk for undernourishment despite being overweight or obese, and malnutrition is a common occurrence. A relationship between the risk for undernourishment and wound closure rate is demonstrated. A negative association was demonstrated regarding the wound healing process and deficiency of vitamin D, vitamin C, vitamin A, zinc, protein and albumin was demonstrated. Leg ulcer patients who received nutritional supplements increased the intake of several nutrients and a positive relationship is associated with the wound healing process. A two-sided result whether iron affected the leg ulcer patients is taken into account as some patients showed an overall high iron consumption while some patients were shown to have a severely reduced level of iron in plasma. Conclusion: The results of this literature study gave a clear indication that nutritional intake plays an essential role in the healing of leg ulcers. Connections between various nutritional deficiency states and impaired wound healing are emerging, despite the fact that the research available today is insufficient. Successful results have been demonstrated regarding nutritional supplementation to leg ulcer patients to treat/prevent deficiencies of various nutrients, which resulted in successful wound healing.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Bakgrund: Sår på nedre extremiteter är vanligt förekommande, särskilt hos äldre. De sår som inte läkt inom sex veckor räknas som svårläkta och brukar medföra stora lidanden för de drabbade samt stora samhällsekonomiska kostnader. Sårens komplexitet påverkas av bakomliggande sjukdomsfaktorer och diabetespatienter är särskilt utsatta. Kosten är grundläggande för att upprätthålla kroppens livsviktiga funktioner men trots detta används sällan nutritionsbehandling för denna typ av sår. Syfte: Att sammanställa nutritionens betydelse för sår på nedre extremiteter. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa empiriska studier om nutritionens betydelse för bensår och/eller diabetiska fotsår. Huvudresultat: Samband identifierades mellan nutritionsstatus och såromfattning där sämre nutritionsstatus ledde till mer allvarliga sår och ökad amputationsrisk. Näringsbrister, framför allt av mikronäringsämnena vitamin C, D, magnesium och zink, uppdagades hos deltagarna. Deltagarnas kost bestod av hög andel kolhydrater och fett medan proteinintaget i många fall var under rekommenderade nivåer. Trots påtaglig undernäring led majoriteten av deltagarna av övervikt eller fetma. Näringstillskott, särskilt av mikronäringsämnen, påskyndade sårläkningsprocessen och gav även förbättrade värden för CRP och glykemisk kontroll. Vikten av vitamin D är speciellt framträdande. Slutsats: Nutritionen har bevisligen stor betydelse för sårutvecklingen. Därför bör patienter med svårläkta sår utredas för eventuella näringsbrister oavsett kroppsvikt. Med individanpassade kostråd och nutritionsinsatser kan patienten bättre stödjas i strävan efter sårläkning genom egenvårdsinsatser. / Background: Ulcers on lower extremities are common, especially among the elderly. Ulcers not healing in six weeks are considered chronic and lead to significant suffering for those affected and substantial socioeconomic costs. Underlying medical factors contribute to ulcer complexity and patients with diabetes are particularly exposed. Nutrition is essential for maintaining and strengthening the body's vital functions. However, nutritional therapy is not as commonly used for lower extremity ulcers as for other wounds. Objective: To compile the significance of nutrition for lower extremity ulcers. Method: A literature review based on 15 quantitative primary studies on the significance of nutrition for leg ulcers and/or diabetic foot ulcers. Main Results: Relationship between nutritional status and ulcer size was identified where poorer nutritional status led to more severe ulcers and increased risk of amputation. Nutritional deficiencies, especially micronutrients vitamin C, D, magnesium, and zinc, were found among the participants. Diets consisted of a high proportion of carbohydrates and fats, while protein intake often was below recommended levels. Most participants were overweight or obese despite apparent malnutrition. Nutritional supplements, especially of micronutrients, accelerated the ulcer healing process and improved values for C-reactive protein (CRP) and glycemic control in controlled studies. The importance of vitamin D was emphasized in this literature review. Conclusion: Nutrition plays a significant role on ulcer development. Patients with chronic ulcers should be screened for potential nutritional deficiencies, regardless of body weight. With individualized dietary advice and nutritional interventions can patients receive better support in efforts for self-care and ulcer healing.

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen. Ingen av artiklarna visade ett signifikant samband mellan sårläkning och nutrition. Sjuksköterskans kunskap och attityder om nutrition varierar. Slutsatsen är att sjuksköterskan även efter examen måste fortsätta att lära sig och uppdatera sin kunskap om nutrition. Nutritionens betydelse i omvårdnadsarbetet får inte förringas, utan måste lyftas upp som en viktig del i behandlingen av bensårspatienter. / Patients with leg ulcers are frequently occurring in the health care system and nutrition is a part of their treatment. The nurses´ knowledge and attitudes to nutrition might to a high degree influence the care of leg ulcer patients. The aim of the literary review is to elucidate the nutritional status and wound healing in leg ulcer patients and also the nurses´ knowledge and attitudes towards nutrition. The method is a literary review where ten articles have been reviewed with regard to scientific quality. The results show that many leg ulcer patients run the risk of becoming malnourished and have a shortage of one or more nutritive subjects. No article showed a significant relation between wound healing and nutrition. There are variations in the nurses´ knowledge and attitudes towards nutrition. The conclusion is that the nurse even after graduating has to continue to learn and update her/his knowledge about nutrition. The importance of nutrition, in nursing, must not be overlooked but has to be highlighted as an important part of the treatment of leg ulcer patients.

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Kroniska venösa bensår är en vävnadsskada i form av svårläkta hudsår som är lokaliserade nedanför knäleden och är orsakade av försämrat blodflöde i venerna. Trots att många människor drabbas av återkommande, smärtsamma och resurskrävande sår är de en medicinskt lågprioriterad grupp. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga originalartiklar. För artikelsökningen använde vi oss av databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod. Resultat: Analysen av artiklarna ledde till tre temaområden: somatiska besvär, psykosocialt lidande och omgivningens förhållningssätt Slutsats: Personer med bensår upplever betydande fysiskt och emotionellt lidande, inklusive smärta, skamkänslor och social isolering. Dessa patienter är beroende av vårdpersonal och anhöriga, och behöver en holistisk vård med fokus på både såret och den mänskliga aspekten. Ytterligare forskning behövs särskilt kring relationen mellan bensårspatienter och deras närmaste familj. / Background Chronic venous leg ulcers are tissue injuries in the form of hard-to-heal skin sores located below the knee, caused by impaired blood flow in the veins. Despite affecting many individuals with recurrent, painful, and resource-intensive sores, they are a medically low-priority group. Aim The aim was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method A literature review based on ten scientific articles. The databases Cinahl Complete and PubMed was used in search for the articles. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The analysis of the articles resulted in three thematic areas: somatic symptoms, psychosocial suffering, and the attitudes of the surroundings. Conclusions Individuals with leg ulcers experience significant physical and emotional suffering, including pain, feelings of shame, and social isolation. These patients depend on healthcare professionals and relatives, requiring holistic care that addresses both the wound and the human aspect. Further research is particularly needed regarding the relationship between leg ulcer patients and their immediate family.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.