Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden som vi använt är en "allmän litteraturstudie" där artiklar söktes i olika ämnes databaser samt manuella sökningar. 15 artiklar hittades, varav 12 stycken inkluderades i detta arbetet. Resultatet visar att framförallt smärta är en negativ faktor hos personer med bensår. Andra faktorer som påverkar livssituationen är: hygien, rörlighet, ekonomi,val av kläder, stöd, samt hopp och förtvivlan. Diskussion: i metod diskussionen diskuteras svagheter och styrkor med arbetet. Under resultat diskussionen diskuteras 3 huvudfynd: smärta, ekonomi och lukt & läckage, fynden disskuteras med hjälp av Carnevalis teori om det dagliga livet samt ny forskning. Slutsats: som sjuksköterska är det viktigt att se hela personen och förstå vad det är som inverkar på det dagliga livet. Kunskap om smärtstillning och adekvat omvårdnad av huden krävs för att hjälpa personerna i sitt dagliga liv. / The background shows that people living with venous leg ulcers is facing major changes in their daily lives, in addition to a variety of treatments persons are also facing significant changes in their lifestyle, priorities and behavior. Research shows that people living with venous leg ulcers have a reduced quality of life, suffers from pain, is affected by anxiety and depression. In Sweden, about 50 000 persons are living with leg ulcers. Especially older people are affected and the incidence increases with age. The aim is to describe people's experiences of living with venous leg ulcers. The method we used is a "general literature study" in which articles were searched in various subject databases and manual searches. 15 articles were found, of which 12 pieces included in this work. The results shows that above all, pain is a negative factor in people living with leg ulcers. Other factors that affect the life situation are: hygiene, mobility, economy, choice of clothing, support, and hope and despair . Discussion: in the method discussion we discuss weaknesses and strengths in the work. During the results discussion we discuss three main findings: pain, economy and smell & leakage, findings are discussed with Carnevali theory of everyday life as well as new research. Conclusion: As a nurse, it is important to see the whole person and understand what it is that affects daily life. Knowledge of pain relief and adequate care of the skin is needed to help people in their daily lives.

Bakgrund: Venösa bensår utgör en stor del av äldre personers försämrade livskvalitet. Faktorer som främjar sårläkning är bland annat fysisk aktivitet och bra näringsintag. Faktorer som hämmar sårläkningen är bland annat tobak, smärta och minskad rörlighet, stress, ångest och oro. Äldre personers upplevelser av svårläkta venösa bensår i vardagen framkommer som ett problem och något som behöver forskas på. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är omvårdnad och har därför en stor betydelse för dessa personer. God omvårdnad ökar livskvaliteten och hälsan och därför kommer personcentrerad vård i fokus, för att se helheten hos personerna. Studien stödjs av Roys adaptionsmodell – att leva i en förändrad tillvaro Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelser av svårläkta venösa bensår i vardagen.  Metod: Det gjordes en allmän litteraturstudie med inriktning på kvalitativ metod där vetenskapliga artiklar sammanställdes. Studien utgår ifrån Forsberg och Wengström (2016) som metodförfattare.  Resultat: Äldre personers upplevelser förklaras utifrån huvudkategorierna att leva med begränsningar i en förändrad livssituation, fysisk påverkan av venösa bensår och att uppleva behov av stöd i egenvård. Slutsats: Övergripande visade det sig att många personer upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Det visade sig att en tydlig bristande faktor var okunskap hos de drabbade, detta gällde även kommunikationens betydelse mellan sjuksköterska och patient. Upplevelserna var även känslan av att vara begränsad, minskad rörlighet, rädsla, smärta, skam, ångest och oro.

Bakgrund Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår och orsakas av venös insufficiens, vilket är ett kroniskt tillstånd. Det krävs en livslång kompressionsbehandling då recidiv är vanligt. Patienter med venösa bensår kan uppleva en nedsatt livskvalitet på grund av de besvär ödem och såren skapar. Sjuksköterskan möter ofta dessa patienter i sitt arbete och har därför en stor roll och ett ansvar i patientens behandling. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling och egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 15 artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning samt analyserades och sammanställdes i en matris för att ingå i resultatet. Resultat Det framkom att faktorer som påverkar patientens följsamhet var en ökad kunskap om venösa bensår och orsak till kompressionsbehandling, stärkt engagemang hos patienten samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats Fokus i omvårdnaden kring venösa bensår borde lyftas från såromläggning, till den livslånga behandlingen av venös insufficiens. Genom att som sjuksköterska arbeta för att skapa en god relation med patienten, erbjuda regelbunden uppföljning och stöd, kan patienter uppmuntras ta kontroll över sin hälsa därmed minska risken för recidiv.

Bakgrund Venösa bensår är sårskador i huden som uppkommer genom venös insufficiens. Ofta blir såren långvariga och svårläkta och orsakar stort lidande för den drabbade. Den vanligaste lokaliseringen för venösa bensår är kring vaden. Venösa bensår orsakar lidande för patienten genom smärta, lukt relaterat till sårexudat och social isolering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med venösa bensår upplever sitt dagliga liv. Metod Detta är en litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar. Databaserna som använts har varit CINAHL och PubMed, med relevanta MeSH-termer, CINAHL-headings samt fritextsökningar. Samtliga artiklar har noggrant studerats, databearbetats och analyserats. Vidare granskades materialet enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsbedömning. Resultat Fem huvudkategorier uppkom vid analys av materialet; upplevelser av smärta, påverkan av det psykosociala livet, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelse om egenvård och upplevelsen av behandlingen och bemötande vid omvårdnad. Symptomen gör att den drabbade lider fysiskt, psykiskt och blir socialt isolerad. Kontinuitet i vården var en faktor som framkom och beskrevs av patienten som underlättande för deras dagliga liv. Slutsats En person som drabbats av venösa bensår upplever lidande i samband med fysiska, sociala och psykiska symptom som venösa bensår medför. Kontinuitet i vården bidrar till patientens sociala trygghet och förutsättning till sårläkning. Låg inkomst bidrar till bristande följsamhet som leder till sämre sårläkning och ökar lidande för patienten. Det är svårt för sjuksköterskan att behandla social och ekonomisk utsatthet men sjuksköterska kan bidra med personligt stöd som lindrar lidande.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Bakgrund: Svårläkta bensår är sår som sitter nedom knät och inte har läkt på sex veckor. Det finns olika typer av svårläkta bensår, den vanligaste är venösa bensår och innefattar cirka 70 procent av alla svårläkta bensår. Vid behandling kan fokus lätt bli kring såret och patientens upplevelse kan lätt bortses. Distriktssköterskor ska vara patientens företrädare och arbeta personcentrerat genom att inkludera patienten i omvårdnaden.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. Dataanalys skedde utifrån Whittemore & Knafl´s integrativa innehållsanalys. Resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, varav nio är kvalitativa och fyra är kvantitativa.Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade tre huvudkategorier; emotionell påverkan, påverkade relationer och fysisk begränsning. Patienterna upplevde att det svårläkta bensåret påverkade den psykiska hälsan, självbilden och ledde till negativa känslor. Det svårläkta bensåret hade negativa effekter på sociala relationer och det dagliga livet. En bra relation till vårdpersonal var viktig för patienterna.Slutsats: Att leva med svårläkta bensår påverkar patienters dagliga liv på olika sätt. Genom ökad kunskap om patienters upplevelser hos distriktssköterskor ökar förutsättningen att arbeta personcentrerat. Ökad kunskap behövs för att kunna förstå och anpassa vården efter patientens behov.

Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Bakgrund: Sjuksköterskan träffar många patienter med smärtsamma och långvariga bensår inom primärvård och hemsjukvård. Dessa bensår påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans erfarenhet kan leda till att patientens behandling, omvårdnad och livskvalitet förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med bensår inom primärvård och hemsjukvård.  Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes baserad på kvalitativa artiklar för att kunna beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Sökning genomfördes i två databaser. Vid artikelgranskning användes granskningsmall för att kontrollera kvaliteten. Analys gjordes i tre steg genom att förstå innehåll, se likheter och skillnader samt sammanställa materialet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av bensår kunde beskrivas utifrån två teman och fem subteman. Organisationens inverkan på vården: att sakna kunskap och stöd, att möta hinder för en god omvårdnad och betydelsen av ett fungerande samarbete. Mötet med patienten: att lyfta blicken och se hela människan och att inte räcka till. Diskussion: Studien diskuteras utifrån trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen lyfts två fynd: Möjligheter till kunskapsutveckling och En önskan att ge personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter med bensår behövs kunskap och samarbete men även att ledning, organisation och samhälle arbetar mot ett gemensamt mål. Vikten av att inge hopp, se helheten och ge möjlighet till delaktighet är en förutsättning i vårdmötet. Dock kan stress, hög arbetsbelastning och tidsbrist hindra sjuksköterskornas möjligheter till att arbeta personcentrerat.

Bakgrund: Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har eller har haft venösa bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Otillräcklig funktion i det venösa systemet orsakar sårbildning där behandling främst består av kompression och såromläggning. Hälso-och sjukvården kan frambringa lidande kring vård, liv och sjukdom vilket beskrivs enligt Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är fördelaktigt. Patientgruppen återfinns i hela vårdkedjan och sjuksköterskan behöver därför förstå hur venösa bensår påverkar patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt av sammanställd aktuell forskning. 15 kvalitativa artiklar granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Analysen utfördes med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Patienter redovisade kunskapsbrist med önskan om att få ytterligare information. Egna teorier uppkom kring bakomliggande orsak där missuppfattning av tillståndets innebörd upplevdes försätta livet i paus. Följsamhet till behandling påverkades av ekonomi men också av tvivel kring behandlingsmetoderna. Maktlöshet upplevdes kring beslutsfattande och synen på såransvarig kunde variera. Relationen till sjuksköterskan ansågs viktig där hänsyn togs till personen bakom såret. Hinder att utföra dagliga aktiviteter uppkom där rädsla för återfall blev en hämmande faktor. Social isolering blev följd av kroppskomplex och undvikande av omgivningens åsikter. Även känslor av nedstämdhet och ångest uppkom. Diskussion: Huvudfynden diskuteras utifrån omvårdnadsteori och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Forskning behövs kring det förebyggande arbetet gällande venösa bensår samt hur omvårdnaden ska utföras för att patienternas hälsa, förståelse och följsamhet kan förbättras. / <p>2023-11-03</p>

Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided.   Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.   Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method   Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance.   Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.