På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet. Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i betongbjälklaget. Detta görs teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge betongbjälklaget en del av sin hållfasthet. Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion. Från dessa bestämdes de områden som skulle undersökas. Vid område 1 kunde det kapas stänger vid varje fält och stöd: Vid upplag 1 kan 18 stänger kapas, upplag 2 kan 2 stänger kapas, upplag 3 kan 14 stänger kapas och vid upplag 4 kan 12 stänger kapas. Vid fält 1 kan 11 stänger kapas, fält 2 kan 17 stänger kapas, fält 3 kan 15 stänger kapas och vid fält 4 kan 12 stänger kapas Vid område 2 kan det kapas stänger i båda riktningarna över pelaren som studeras, totalt 12 i x-led och y-led tillsammans. Detta resultat baseras på de antaganden som har gjorts vid de olika områdena. Det vill säga att de stänger som kan kapas i område 1 är de som kan kapas i den fem meter breda strimla som studeras, i område 2 är antalet stänger som kan kapas baserade på enbart den pelare som studeras. / The waste that is created by the machines due to the process needs to be transported away and necessary liquids must be transported to the machines. This requires that holes are drilled through the concrete slab in building 77 at Sandvik Toolings facilities in Gimo, this has been done for several years. For some holes insufficient attempts to restore the concrete slabs strength has been done. The purpose of this degree thesis is to investigate the possibility to make holes in the concrete slab. This will be done theoretical. Another question that shall be answered is if there are any methods for the concrete slab to regain strength. The blueprints that were needed where obtained from Sandviks archive in Sandviken. From the blueprints the areas which were to be investigated was selected. In area 1 reinforcement bars could be cut of in both field and support areas: At support 1, 18 reinforcement bars could be cut of. At support 2, 2 reinforcement bars could be cut of. At support 3, 14 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of. In field 1, 11 reinforcement bars could be cut of. At field 2, 17 reinforcement bars could be cut of. At field 3, 15 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of. In area 2, reinforcement bars could be cut of in both directions that were studied, in total 12 bars in x-direction and y-direction combined. These results are based on the assumptions that have been made in each area. Videlicet that the number of bars that can be cut of in area 1 are the number of bars that can be cut of in five meters shred that is studied. In area 2 the number of bars that can be cut of is based only on the pillar that is studied.

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning. Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat. Arbetet gjordes i ett byggtekniskt laboratorium med utrustning för böjdrag- och tryckhållfasthetstester, våg, elektriskt skjutmått mm. Prover gjordes på 7 och 28 dygn gamla betongprismor. Resultatet som presenteras och analyseras i rapporten visar på att Quartzene® förändrar hållfastheten. Att byta ut en del av cementen mot Quartzene® har ingen positiv inverkan på varken 7 dygn eller 28 dygnshållfastheten. Oklart hur det skulle se ut efter längre tid t ex ett år. Quartzene® blandades i som pasta i vissa betongrecept och som pulver i andra. Konsistensen på betongen blev torrare när Quartzene®pasta blandades i. Trots att pastan innehåller 85 % vatten blev alltså blandningen fast. Den blev dessutom än mer fast efter bara några minuter eftersom pastan stelnar av sig själv. Vattnet i pastan tycktes inte vilja bidra med lägre viskositet. När Quartzene® i pulverform blandades i, blev betongmassan däremot mycket lätt att arbeta med. Det går att dra slutsatser att Quartzene® i pulverform är bättre för hållfastheten än vad Quartzene®pasta är. Den ger ungefär 5 MPa högre tryckhållfasthet. Om 5 MPa skulle adderas till resultaten för betongen som blandades med Quartzene®pasta skulle den ge högre hållfasthet än den som betong var utan Quartzene®. I de recepten med mycket Quartzene® var det en mer positiv utveckling mellan 7 och 28 dygn. Därför hade varit mycket intressant att se hur det skulle ha sett ut efter 90 och 365 dagar.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ”Sag table” i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material. Undersökningen grundar sig på Jan-Gunnar Sjölins bildanalys, där objekten har analyserats var för sig och har sedan jämförts tillsammans mellan de olika uttryckssätten från de tre objekten. I bilagan behandlar arbetsprocessen och designmetodikens grunder utifrån ett didaktiskt perspektiv från min gestaltning.

Concrete is a very common construction material. It´s characteristics are strength, durability and formablility. Superplasticizer is a common admixture, which changes the properties of concrete. Today (spring 2007) there are no certian mathematical methods to calculate the required percentage of this admixture needed to give the necessary set slump flow in the overall concrete recipe. Concrete batching companies must therefor experiment with different amount of superplasticizer in order to meet the specified slump and strength. The purpose og this report is to investigate if any mathematical relation can be established between the amount of superplasticizer used and the slump flow achieved. After carrying out some practical experiments using four different superplasticizers a direct relationship can be establish between the percentage of admixture used and the slump/flowability achieved. Unfortunatly at present due to the numerous variables, the calculation of mathematical formula can not be achieved.

No description available.

No description available.

<p>By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. </p><p>Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for </p><p>5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering.</p><p>The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. </p><p>The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.</p>

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for 5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering. The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.

Syftet med examensarbetet är att jämföra hållfasthetstillväxten och temperaturutvecklingen i klimatförbättrad anläggningsbetong, vilket är betong där 50% av cement har ersatts med slagg och därmed utsläppet av koldioxid från cement reducerats. Examensarbetet skrivs i samarbete med Skanska Stora Projekt Väst. Skanska har som mål att bli helt klimatneutralt till år 2045 och utvecklar ständigt sina betong för att nå målet. Skanskas klimatförbättrad betong, benämnt av Skanska “Gröna betong” är ett steg åt rätt riktning. Examensarbetets syfte är att undersöka hur produktionsplaneringen skulle se ut för en bestämd hållfasthetsklass hos en klimatförbättrad betong jämfört med en referens betong. Med handledning av Skanska genomförs en kvantitativ utredning med beräkningar i programvaran ”Produktionsplanering Betong” (PPB). En referensbetong och en klimatförbättrad betong vars hållfasthetsklass, vattencementtal, cementmängd med mera, varit känd har matats in i PPB med syfte att undersöka hur egenskaper som hållfasthet har utvecklats hos de olika betongen. Kända parametrar har varierats, såsom utetemperatur och tjocklek på betong för att undersöka hur hållfasthets- och temperaturutvecklingen påverkas hos de olika betongtypen och vilken formrivningstid betongen får utifrån detta. Resultaten visar att den klimatförbättrade betongen har långsammare hållfasthetsutveckling första dygnen men efter 28 dygn blir hållfastheten ungefär densamma som referensbetongens. Vintertid behövs extra åtgärder för att den klimatförbättrade betongen ska kunna gjutas. Formrivningstiden beräknades också och resultatet påvisade att den tunnare konstruktionen av klimatförbättrad betong hinner frysa innan hydratationsprocessen sätter igång. / The purpose of this thesis is to compare the strength growth and temperature development in climate-improved construction concrete, which is concrete where 50% of cement has been replaced with slag and thus the emission of carbon dioxide from cement has been reduced. The degree project is written together with Skanska Stora Projekt Väst. Skanska aims to be completely climate neutral by the year 2045 and is constantly developing its concrete to achieve the goal. Skanska's climate-improved concrete, named by Skanska “Green Concrete” is a step in the right direction. Written under the supervision of Hans Hedlund, calculations have been made to investigate how the strength and temperature development is affected when a part of cement is replaced with slag. The method was carried out through a quantitative investigation with the help of supervisors from the company Skanska, to later perform calculations using the software "Production Planning Concrete". A reference concrete and a climate-improved concrete whose, among other things, strength class, vct and amount of cement have been known was investigated with the help of PPB. The aim of the investigation is how properties such as strength developed in the various concrete. A parameters study has been made, varying external temperature and thickness of the concrete sections to investigate how the strength and temperature development has been affected in the different concrete types and what shredding time the concrete gets based on this. The conclusion has shown that the climate-improved concrete has a slower strength development in the first 24 hours, but then after 28 days the strength are approximately the same. In winter it is shown that the climate-improved concrete will need some additional measures to be cast. The time for stripping of the form was also calculated, and the results showed that the thinner construction of climate-improved concrete gets frozen before the hydration process sets in fully, thus not reaching the stripping time during winter.

Validerat; 20101217 (root)