• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 305
  • 71
  • Tagged with
  • 376
  • 189
  • 180
  • 100
  • 89
  • 89
  • 89
  • 68
  • 64
  • 56
  • 45
  • 45
  • 44
  • 42
  • 41
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Tvärkraftsdimensionering av armerad betong : En utredning av beräkningsförfarandet

Pettersson, Fredrik January 2014 (has links)
This report is about the shear force design of reinforced concrete according to Europe’s common dimension rules, Eurocode. The purpose is to describe the calculation procedure and the background to the formulas and expressions that occurs. Furthermore results from different calculation methods (hand calculations and computer calculations) will be compared to see how they differ. The goal with this is to go through the parts of Eurocode dealing with shear force and that this will lead to a clear review of these. You should also be able to see how results and the calculation procedure differ between different calculation methods. The reason of that is to see if it, in some cases, can be worth to spend some more time on calculations by hand. By the report you can see that, in many cases, the calculations made by hand leads to a smaller amount of shear reinforcement than the calculations in the computer programs. It may therefore be worth to calculate some designs by hand, especially since there was quite a difference in some cases. This is of course a judgment that has to be made for every single case by its own, since it takes considerably longer time to calculate a construction by hand than in a computer program.
22

Tekniska risker vid breddning av plattrambroar / Technical risks when widening short span concrete bridges

Vikberg, Joakim January 2014 (has links)
Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar).   Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör.   Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny. Detta sparar både pengar och minskar miljöbelastningen, men kan medföra risker. I vissa fall kan nybyggnad vara det enda alternativet. Arbetet utförs i samarbete med Peab, Umeå.   Den breddade bro som inte har några problem med vattenläckage är en GC-port som ligger längs Kolbäcksleden i höjd med Carlshem, närmast Statoil. Den ursprungliga bron är uppbyggd av prefabricerade betongelement och den breddade delen är platsgjuten med dilatationsfog mellan gammal och ny del. Beläggning på bron består av asfalt. Den andra bron är en platsgjuten bro belägen vid Mariestrand, bron är breddad åt båda håll och har problem med sprickbildning och vattenläckage i fogarna. Beläggning på bron består av slakarmerad slitbetong. Resultatet visade att detaljerade handlingar samt kompletterande arbetsbeskrivningar kan göra att vattenläckage i fogar undviks. Att bredda en plattrambro och använda direktgjuten slitbetong som slitlager innebär risker med vattenläckage på grund av sprickor då små sättningar är oundvikligt, detta bör dock undersökas ytterligare. / Kolbäcksleden in Umeå has been widened with one lane in each direction to a 2+2 road with six roundabouts, a two-leveled traffic interchange, five new and seven widened short-span concrete bridges. The roads were already designed by the customer (Trafikverket) but Peab (entrepreneur) got the responsibility to design the bridges on their own. This study will overlook how you in an early stage of the planning process can discover technical risks when widening short-span concrete bridges. In this study, two bridges is compared and reviewed, one with water leakage in the joints and one without leakage. Widening a bridge can save time and material compared to a new production. This also saves money and lessens the environment strain. In some cases new production is the only alternative. The study is made in cooperation with Peab, Umeå. The widened bridge without leakage problems are placed on Kolbäcksleden around Carlshem, this is the closest bridge to Statoil. The old part of the bridge is made out of prefabricated concrete elements and the widened part is made of poured concrete with an expansion joint between the old and new parts. The road construction is built with asphalt coating and has no water leakage or dangerous cracks. The other bridge is a poured concrete bridge placed at Mariestrand. The bridge is widened on both sides and has problems with cracks in the concrete and water leakage in the construction joints. The road construction is built with an armed layer of high-performance concrete coating. The result of this study shows that detailed papers and supplemental work descriptions can avoid water leakage in joints when widening a bridge of this type. To widen a short-span concrete bridge using high-performing concrete as coating can cause risks of cracks because of small settlements, which is inevitable when widening bridges like this. The risk of cracks when widening bridges should be examined further to obtain a secure result.
23

Betong, Prefabricera eller Platsbygga : Vad är det Billigaste, Snabbaste och Miljövänligaste alternativet?

Osbäck, Adam January 2021 (has links)
Jag har jämfört de två vanligaste sätten att bygga med betong på byggarbetsplatser, Prefabricerade byggdelar eller Platsbyggda. Det är ofta svårt att veta vilket man ska välja då det bästa alternativet inte alltid är detsamma. Det finns många faktorer som kan påverka så som avstånd, storlek, kvantitet, egenskaper med mera.Prefabricering är förtillverkning av byggdelar som vanligtvis görs i en fabrik, där har jag inriktat mig på prefabricering av betong. I och med prefabricering har man industrialiserat en stor del av byggprocessen då man flyttat stora delar av arbetsmomentet från en provisorisk arbetsplats till en väletablerad fabrik. Detta medför ett mindre spill och svinn av betong och formvirke tack vare den standardiserade processen. Standardiserat betyder att man har begränsat sig till vissa mått och former för att öka produktionstakten. De flesta studier pekar åt att prefabricering är ett miljövänligare arbetssätt, under byggskedet har en platsgjuten betongstomme med kvarsittande form ett utsläpp på 331kg CO2-ekv/m2 jämfört med en prefabricerad betongstomme som har endast 276kg CO2-ekv/m2. Prefabricering kräver en noggrannare och längre projektering men resulterar i ett mycket snabbare och effektivare byggskede. En prefabricerad stomme byggs färdigt på mindre än halva tiden jämfört mot en platsbyggd vilket är uppskattat då en byggnadsentreprenör oftast har stor press på sig att hinna färdigt med byggnationen inom en viss tid.Men att platsbygga har också sina fördelar, det blir en mer homogen konstruktion med en tätare anslutning av vägg mot bjälklag. Man har mer anpassningsmöjligheter för oväntade fel och oftast blir transportkostnaden lägre då tillgängligheten är större av betongstationer samt byggvaruhus än fabriker som tillverkar Prefabricerade betongelement. Platsbyggt är ett byggsätt som använts under en längre tid och är mer beprövad, det är oftast ett bättre val om man ska bygga i små skalor eller i ovanliga former. Att specialbeställa egna mått och former på prefab tar bort den största fördelen som är standardiserade mått och former.Den kortfattade slutsatsen blev att kostnadsvis är prefab generellt billigare, speciellt vid större projekt. Det är även ett snabbare och miljövänligare byggnadssätt. Tidsåtgången för montering av prefab är näst intill omöjlig att matcha med att gjuta på plats.
24

Ett vandrarhem i betong / A hostel of concrete

Liljeblad, Carl January 2015 (has links)
Vi behöver platser där vi inte hela tiden kan vara på andra ställen. Gränsen mellan ute och inne, mellan här och där behöver inte alltid suddas ut. Vi kan må bra av att förstärka den ibland. Att inte hela tiden kunna välja. Restaurangen ska vara en plats där man kan fokusera på maten, på sitt sällskap. Inte vara någon annanstans. Inte hålla på med något annat. WIFI fritt vore fint. Rummet är kyrkligt med sin tunga betong och ljus från ovan samt indirekt från innergården. Långbord för att möta andra. Möbler i trä. Annars betong och så mjölkvita fönster ut mot innergården. Dubbeltakhöjd. Skalar man bort distraktioner så hamnar fokuset på det som är kvar alltså sällskapet och maten. Innergården är viktig och ska erbjuda vandrarhemsgästerna samt restaurangbesökarna en avskild plats utomhus. En plats skild från huset och skild i från Mariefred. Få material. Betong, Glas, Grus och Björkar. En trappa leder ner till en plan där man kan sitta på stolar vid bord eller på trappstegen. Glaspartierna släpper här igenom ljus inifrån byggnaden men erbjuder mer privat atmosfär än om det vore genomskinligt. Tänker mig att det kan bli väldigt fint på natten när baren och restaurangen alstrar mycket ljus. Kanske i olika färger. I sovsalarna är det framförallt avskalat. Det är sängar på höjden. Knirr och knarr. Snarkande och hostande. Ett stort fönster med sittplats. Fönstret är viktigt inte bara för utsikten utan för att ge de boende information om hur de ska förbereda sig för att gå ut. Betong och trä. Ett handfat, klädskåp som på simhall. Ett bord och bänk.  I korridorerna är det betong, takfönster, och fokus på rörelse till rum på övre plan. På undre kommer har man kopplingen till innergården. Som en Finlandsbåt fast fint. Man är som på väg till sin hytt. Jag känner att Mariefred kräver fler material, byggnadstyper för att  kännas tillgänglig, tolerant och öppen och den behöver rum där man kan dra sig undan från staden själv. Platser som skiljer sig från det övriga. Som tilltalar andra. Kanske inte majoriteten men det är inte poängen. / We need places where we don’t have the option to be in another place. The boundary between inside and outside, between here and there do not always have to be erased. We might as well strengthenit  sometimes. Not have to choose all the time. The restaurant should be a place where you can focus on the food, on your companion. Not to be elsewhere. To not be occupied with anything else. WIFI free would be nice. The room is like a church with its heavy concrete and light from above and indirectly from the courtyard. Long table for meeting others. Wooden furniture. Otherwise, concrete and so milky white windows facing the courtyard. Double ceiling height. If you remove distractions you increase the focus on what is left, the party and the food. The courtyard is important and should offer hostel guests and restaurant visitors a secluded spot outdoors. A place separate from the house and Mariefred. Few materials. Concrete, Glass, Gravel and birches. A staircase leads down to a level where you can sit on chairs at tables or on the steps. The glazed sections lets the light  through from inside the building but offers more private atmosphere than if it were transparent. I Imagine that this could be very nice at night when the bar and restaurant produces very bright light. Perhaps in different colors.  In the dorms, it is mainly unadorned. There are beds in stacks. Knirr and squeaks. Snoring and coughing. A large window seat. The window is important not only for the view but to give residents information about how to prepare to go out. Concrete and wood. A sink, cupboards as the indoor swimming pool. A table and bench. In the corridors it is concrete, skylights, and a focus on operating the rooms on the upper floor. At the bottom will have the link to the courtyard. As an a ferry. You are on your way to your cabin. I feel that Mariefred require more materials, building types to feel accessible, tolerant and open, and it needs room where you can pull away from the town itself. Places that are different from the other. That appeals to others. Maybe not the majority but that's not the point.
25

Värmeledningsförmåga hos betong / Thermal conductivity of concrete

El Mohr, Nagwa January 2009 (has links)
No description available.
26

Termiskt och mekaniskt optimerade anslutningar av betongkonstruktioner / Thermally and Mechanically Optimized Connections for Concrete Joints

Banda, Wojtek January 2004 (has links)
No description available.
27

Freeze-Thaw Resistance of Concrete : Effect of: Curing Conditions, Moisture Exchange and Materials

Rønning, Terje F. January 2001 (has links)
<p>Research on freeze-thaw resistance of concrete in general and on curing and moisture conditions in particular is motivated from an economic and product sustainability point of view. Specifically, it is argued for the importance of considering the effect of curing and test exposure conditions on the moisture uptake and performance during freeze-thaw. Due to the demonstrated importance of moisture conditions on performance, they should be related to those of field service conditions when choosing a test procedure in a particular case. This is vital for adequate testing of new</p><p>and more sustainable concrete materials.</p>
28

Freeze-Thaw Resistance of Concrete : Effect of: Curing Conditions, Moisture Exchange and Materials

Rønning, Terje F. January 2001 (has links)
Research on freeze-thaw resistance of concrete in general and on curing and moisture conditions in particular is motivated from an economic and product sustainability point of view. Specifically, it is argued for the importance of considering the effect of curing and test exposure conditions on the moisture uptake and performance during freeze-thaw. Due to the demonstrated importance of moisture conditions on performance, they should be related to those of field service conditions when choosing a test procedure in a particular case. This is vital for adequate testing of new and more sustainable concrete materials.
29

Den gröna betongens framtid : En studie om marknaden för klimatförbättrad betong i förhållande till kommande gränsvärden i klimatdeklarationer / The future of green concrete : A study of the market for climate-improved concrete in relation to future limit values in climate declarations

Sjöblom, Axel, Österberg, Fredrik January 2022 (has links)
Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett område som diskuteras är byggsektorn och dess utsläpp, vilket har lett till åtgärder i form av införandet av klimatdeklarationer. Dessa ska revideras med krav i form av gränsvärden som förväntas implementeras senast år 2027. Ett område med betydande utsläpp inom byggsektorn är användandet av betong som material vid nybyggnation, varvid intresset av klimatförbättrade varianter har ökat drastiskt under senaste åren.  Denna studie genomförs i samarbete med Wallenstam där det övergripande målet är att identifiera hur marknaden för klimatförbättrad betong står sig gentemot de kommande gränsvärden som förväntas införas till klimatdeklarationer senast år 2027. Ett av målen är att genom en beräkning visa hur en byggnads klimatutsläpp påverkas vid ett användande av klimatförbättrad betong istället för traditionell betong, där ett referensprojekt från Wallenstam har använts. Arbetet ska även, genom en intervjustudie, redogöra för vilka förutsättningar leverantörer av klimatförbättrad betong står inför att ta fram klimatneutral betong. Även om vissa leverantörers produkter gav ett lägre klimatutsläpp än andra visade resultatet ingen större avvikelse hos någon av leverantörerna. Samtliga undersökta leverantörer har produkter som ger ett lägre klimatavtryck än det gränsvärde som är baserat på referensprojektet. Alla undersökta kombinationer av leverantörernas produkter visade ett resultat med en minskning på över 20% där kombinationen med lägst klimatavtryck, som enbart innehåller platsgjuten betong, visade en minskning av byggnadens totala utsläpp på 38.4%. Intervjustudien visade att implementering av CCS-teknik och andra alternativa bindemedel krävs för att nå en klimatneutral betong. / Sweden aims to have zero net emissions of greenhouse gases by the year 2045. A major contributor to emissions is the construction sector, which has led to the introduction of climate declarations. These will be revised with requirements in the form of limit values that are expected to be implemented by the year 2027. As concrete accounts for a large part of the emissions from the construction sector, interest in climate-improved variants has increased significantly in recent years. This study is carried out in collaboration with Wallenstam, where the overall goal is to identify how the market for climate-improved concrete stands in relation to the future limit values that are expected to be introduced in climate declarations by the year 2027. One of the goals is to show how a building's climate emissions are affected by the use of climate-improved concrete instead of traditional concrete. For this, a reference project from Wallenstam has been used. The study will also, through an interview study, account for the conditions that suppliers of climate-improved concrete are facing to produce climate-neutral concrete. Although some suppliers' products had lower climate emissions than others, the results did not show any major deviation at any of the suppliers. All surveyed suppliers have products that have a lower climate footprint than the limit value based on the reference project. All examined combinations of the suppliers' products showed a result with a reduction of over 20%, where the combination with the lowest climate footprint, which only contains cast-in-place concrete, showed a reduction in the building's total emissions of 38.4%. The interview study showed that implementation of CCS technology and other alternative binders is required to reach a climate-neutral concrete.
30

Uppvärmningssystem för att påskynda härdning av betong : Ett arbete om vilka anordningar som finns för att värma byggarbetsplatser och deras energiåtgång

Lorentzon, Johan, Larsson, Oscar January 2010 (has links)
År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt.  Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv. Rapporten berör de idag mest använda anordningarna men fokuserar på de anordningar som torkar och härdar betongen genom att värma luften; eldrivna varmluftsfläktar, hetvattendrivna luftvärmare, dieseleldade byggtorkar samt gasoleldade byggtorkar. Anordningarna jämförs utifrån koldioxidutsläpp, kostnader samt sina för- och nackdelar för användning på arbetsplatsen. För att underlätta valet av uppvärmningsanordning har ett program tagits fram där kostnader och koldioxidutsläpp beräknas. Programmet fungerar som så att effektbehovet beräknas och utifrån detta väljer användaren de mest lämpade anordningarna för bygget i fråga. I rapporten jämförs de fyra uppvärmningsanordningarna i två olika månader, november och februari, samt med dålig isolering och obefintlig isolering i uppvärmningsskedet. Beräkningarna i rapporten är utförda på ett standard flerbostadshus för Peab. Resultatet av de utförda beräkningarna visas i diagrammen ovan. Slutsatsen av rapporten blir att vid högre effektbehov, och om möjligheten finns, är det alltid bäst att använda sig av fjärrvärme sett till de totala kostnaderna och koldioxidutsläppen. Där effektbehovet och ett fjärrvärmesystem inte motiveras ekonomiskt bör ett gasolbaserat system användas. Ett diesel- och elbaserat system är i ett tidigt skede aldrig en bra lösning på grund av höga kostnader för energin och stora utsläpp.

Page generated in 0.0362 seconds