<p>På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet.</p><p>Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i betongbjälklaget. Detta görs teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge betongbjälklaget en del av sin hållfasthet.</p><p>Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion. Från dessa bestämdes de områden som skulle undersökas.</p><p>Vid område 1 kunde det kapas stänger vid varje fält och stöd:</p><p>Vid upplag 1 kan 18 stänger kapas, upplag 2 kan 2 stänger kapas, upplag 3 kan 14 stänger kapas och vid upplag 4 kan 12 stänger kapas.</p><p>Vid fält 1 kan 11 stänger kapas, fält 2 kan 17 stänger kapas, fält 3 kan 15 stänger kapas och vid fält 4 kan 12 stänger kapas</p><p>Vid område 2 kan det kapas stänger i båda riktningarna över pelaren som studeras, totalt 12 i x-led och y-led tillsammans.</p><p>Detta resultat baseras på de antaganden som har gjorts vid de olika områdena. Det vill säga att de stänger som kan kapas i område 1 är de som kan kapas i den fem meter breda strimla som studeras, i område 2 är antalet stänger som kan kapas baserade på enbart den pelare som studeras.</p> / <p>The waste that is created by the machines due to the process needs to be transported away and necessary liquids must be transported to the machines. This requires that holes are drilled through the concrete slab in building 77 at Sandvik Toolings facilities in Gimo, this has been done for several years. For some holes insufficient attempts to restore the concrete slabs strength has been done.</p><p>The purpose of this degree thesis is to investigate the possibility to make holes in the concrete slab. This will be done theoretical. Another question that shall be answered is if there are any methods for the concrete slab to regain strength.</p><p>The blueprints that were needed where obtained from Sandviks archive in Sandviken. From the blueprints the areas which were to be investigated was selected.</p><p>In area 1 reinforcement bars could be cut of in both field and support areas:</p><p>At support 1, 18 reinforcement bars could be cut of. At support 2, 2 reinforcement bars could be cut of. At support 3, 14 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of.</p><p>In field 1, 11 reinforcement bars could be cut of. At field 2, 17 reinforcement bars could be cut of. At field 3, 15 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of.</p><p>In area 2, reinforcement bars could be cut of in both directions that were studied, in total 12 bars in x-direction and y-direction combined.</p><p>These results are based on the assumptions that have been made in each area. Videlicet that the number of bars that can be cut of in area 1 are the number of bars that can be cut of in five meters shred that is studied. In area 2 the number of bars that can be cut of is based only on the pillar that is studied.</p>

På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet. Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i betongbjälklaget. Detta görs teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge betongbjälklaget en del av sin hållfasthet. Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion. Från dessa bestämdes de områden som skulle undersökas. Vid område 1 kunde det kapas stänger vid varje fält och stöd: Vid upplag 1 kan 18 stänger kapas, upplag 2 kan 2 stänger kapas, upplag 3 kan 14 stänger kapas och vid upplag 4 kan 12 stänger kapas. Vid fält 1 kan 11 stänger kapas, fält 2 kan 17 stänger kapas, fält 3 kan 15 stänger kapas och vid fält 4 kan 12 stänger kapas Vid område 2 kan det kapas stänger i båda riktningarna över pelaren som studeras, totalt 12 i x-led och y-led tillsammans. Detta resultat baseras på de antaganden som har gjorts vid de olika områdena. Det vill säga att de stänger som kan kapas i område 1 är de som kan kapas i den fem meter breda strimla som studeras, i område 2 är antalet stänger som kan kapas baserade på enbart den pelare som studeras. / The waste that is created by the machines due to the process needs to be transported away and necessary liquids must be transported to the machines. This requires that holes are drilled through the concrete slab in building 77 at Sandvik Toolings facilities in Gimo, this has been done for several years. For some holes insufficient attempts to restore the concrete slabs strength has been done. The purpose of this degree thesis is to investigate the possibility to make holes in the concrete slab. This will be done theoretical. Another question that shall be answered is if there are any methods for the concrete slab to regain strength. The blueprints that were needed where obtained from Sandviks archive in Sandviken. From the blueprints the areas which were to be investigated was selected. In area 1 reinforcement bars could be cut of in both field and support areas: At support 1, 18 reinforcement bars could be cut of. At support 2, 2 reinforcement bars could be cut of. At support 3, 14 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of. In field 1, 11 reinforcement bars could be cut of. At field 2, 17 reinforcement bars could be cut of. At field 3, 15 reinforcement bars could be cut of and at support 4, 12 reinforcement bars could be cut of. In area 2, reinforcement bars could be cut of in both directions that were studied, in total 12 bars in x-direction and y-direction combined. These results are based on the assumptions that have been made in each area. Videlicet that the number of bars that can be cut of in area 1 are the number of bars that can be cut of in five meters shred that is studied. In area 2 the number of bars that can be cut of is based only on the pillar that is studied.

Denna rapport redogör för framtagandet av ett dimensioneringsverktyg med syfte att förenkla arbetet för konstruktörer gällande håltagningar i I-balkar av stål. Examensarbetet inom byggteknik om 15 hp utfördes under våren 2020 vid Uppsala Universitet. Arbetet utfördes med stöd av Byggprojekteringsavdelingen på WSP Uppsala där handledaren arbetade under arbetets gång. Idag finns det inga svenska regler för hur håltagningar i stålbalkar enklast beräknas och arbetet har därför utgått från Canadian Institute of Steel Constructions Handbook of Steel Construction. Verktyget har tagits fram i Excel för att vara användarvänligt och tillgängligt för de allra flesta. Verktyget kan användas för att beräkna stålbalkens tvärsnittsklass, bärförmåga, den reducerade bärförmågan när håltagning utförts samt hur långt det får vara mellan håltagningar.

Byggnader uppförda i armerad betong har en lång livslängd, vilket kan medföra att samhället ställer andra krav på utformning och användning under byggnadens livslängd. Detta medför att håltagningar kan krävas för att uppfylla samhällets behov, då det inte är hållbart att riva och bygga nytt. Vid en håltagning minskar dock elementets bärförmåga, vilket medför att sprickor kan uppstå som kan leda till brott i konstruktionen. För att undvika brott i konstruktionen kan den behöva förstärkas. Syftet med arbetet är att, med hjälp av StruSoft FEM-Design 3D Structure (FEM), undersöka om en befintlig vägg i armerad betong behöver förstärkas vid håltagning, samt undersöka hur väggen reagerar vid olika förstärkningar i stål med avseende på utnyttjandegrad, nedböjning och spänning. Arbetet omfattade en given byggnad, kallad “referensbyggnaden”, från ett projekt ägt av Byggkonstruktören AB. Den bärande väggen som i det här arbetet har studerats, vilar på två stöd, vilket innebär att väggen betraktas som en hög balk. Förstärkningsmetoderna för sådana öppningar omfattar vanligen ramförstärkning eller ökning av väggens tvärsnitt. Detta arbete har riktat in sig på förstärkning med stål eftersom det är en beprövad metod. Metoden för arbetet var modellering i FEM. FEM är ett program som används för modellering, analys samt dimensionering av bärande element i byggnader. I FEM baseras dimensionering på Eurokod med nationella tillägg. En modell modellerades utifrån referensbyggnaden, analyserades samt dimensionerades. Väggen fick en utnyttjandegrad på 97% innan håltagning och en utnyttjandegrad på 223% efter håltagning. Väggen behövde därmed förstärkas. Arbetet resulterade i fem förstärkningslösningar i stål med en utnyttjandegrad mellan 81–97%. Skillnaden i nedböjning och spänning för förstärkningslösningarna var små och bör därför inte påverka valet av förstärkningslösning. Den största skillnaden mellan de olika förstärkningslösningar är vikten av stålet som omfattar förstärkningen, vilken varierar mellan 337–1305 kg, detta bör beaktas vid val av förstärkning för ett hållbart byggande.

The construction industry is one of the industries with the most occupational accidents and injuries. Overload injuries, uncomfortable working positions and heavy lifting are commonplace for many professional workers in the construction industry. Because of this many professionals state that they will not be able to work until retirement due to difficulties with their work. Other work environment loads that can cause injuries and problems in both long and short terms are loud noises, dust and vibration damage. There are aids and personal protective equipment to prevent injuries and problems that occur at a construction site, but according to statistics from the Swedish Work Environment Authority, the work environment has not improved in the last 20 years. Therefore more needs to be done.  The purpose of the report is to investigate whether the drilling robot Jaibot is a possible solution to the construction industries work environment problem during the production phase. The study aims to open up the possibility of an improved work environment and to increase interest in the use of innovations.  The methodology used to achieve the purpose includes conducting interviews and literature studies. The interview method used is semi-structured and has been performed at Skanska’s NVM project. The respondents have different roles in the project and they all have experience with the drilling robot Jaibot in the project in Malmö. The method includes literature studies containing previous studies on the subject, books and the Swedish Work Environment Authority’s regulations and statistics.  The working environment loads addressed in the study are dust, vibration, noise and load ergonomics.  The robot Jaibot is a semi-automatic drilling robot from Hilti. The robot drills holes between 6 mm and 16 mm in the ceiling.  All interviewees think that the Jaibot has a positive effect on the work environment, as it takes in to account several major work environment problems. The Jaibot eliminates the risk of vibration damage and reduces the risk of dust, load damage and noise. The respondents have many suggestions for improvement to the robot. Several interviewees mention core drilling as an important part of the robot’s development. All interviewees are positive that the Jaibot is the future way of working. However, efficiency, the working environment and the economy must be favored by the robot in order for its use to continue.  The conclusion is that the robot Jaibot is a possible solution to the construction industry’s work environment problems during the construction phase. / Byggbranschen är en av de branscher som har flest arbetsolyckor och arbetsskador. Överbelastningsskador, obekväma arbetsställningar och tunga lyft är vardag för många yrkesarbetare i byggbranschen. På grund av detta är det många yrkesarbetare som uppger att de inte kommer orka arbeta fram till pensionen på grund av att de har svårigheter med arbetet. Andra arbetsmiljöbelastningar som kan ge skador och problem på både lång och kort sikt är buller, damm och vibrationsskador. Det finns hjälpmedel och personlig skyddsutrustning för att förebygga skador och problem som uppstår på en byggarbetsplats, men enligt statistik från Arbetsmiljöverket har arbetsmiljön ändå inte blivit bättre de senaste 20 åren. Därför behöver mer göras. Syftet med rapporten är att undersöka om håltagningsroboten Jaibot är en möjlig lösning på byggbranschens arbetsmiljöproblem under produktionsskedet. En förhoppning med denna rapport är att öppna upp möjligheten till en förbättrad arbetsmiljö och att öka intresset för användandet av innovationer. Metodiken som använts för att uppnå syftet är intervjuer samt litteraturstudier. Intervjumetoden som använts är semistrukturerad och har genomförts på Skanskas projekt NVM. Respondenterna har olika roller i projektet och har alla erfarenhet av roboten Jaibot i projektet i Malmö. Till metoden hör litteraturstudier innehållande tidigare studier kring ämnet, böcker och arbetsmiljöverkets föreskrifter samt statistik.   De arbetsmiljöbelastningarna som tas upp i studien är damm, vibrationer, buller och belastningsergonomi.  Roboten Jaibot är en semi-automatisk borrobot från Hilti. Roboten borrar hål mellan 6 mm och 16 mm i tak. Samtliga intervjupersoner tycker att Jaiboten påverkar arbetsmiljön positivt, eftersom den tar hänsyn till flera stora arbetsmiljöproblem. Jaiboten eliminerar risken för vibrationsskador och minskar risken för damm, belastningsskador och buller. Respondenterna har många förslag på förbättringar av roboten. Flera intervjuade nämner kärnborrning som en viktig del av robotens utveckling.  Samtliga intervjupersoner är positivt inställda till att Jaiboten är framtidens arbetssätt. Det krävs dock att effektiviteten, arbetsmiljön och ekonomin gynnas av roboten för att användandet av den ska fortsätta. Slutsatsen som dras är att roboten Jaibot är en möjlig lösning på byggbranschens arbetsmiljöproblem under byggskedet.

Approximately one fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases originate from the construction and real estate sector. In order to minimize the climate footprint in the construction industries, the endeavor is to use as environmentally friendly and sustainable processes and materials as possible. Thus has wooden structures had a recent upsurge where generally more buildings are constructed by wooden materials.  Glulam is often used where the requirements regarding a materials strength is high. Glulam beams are a suitable option as loadbearing constructions in framing of joists. Piercing is frequently required in framing of joists as a result of needed space for ventilation ducts and drain pipes. There is no formally accepted method in Eurocode where piercing is treated. Thus WSP has an interest in what extent piercing of glulam beams is possible.   The purpose of this study is to increase the knowledge regarding the impact that piercing has on a beams load bearing capacity. To examine the impact, three beams of different dimensions are considered where piercing is made in three different placements on the respective beams.  Firstly manual calculations are made by the standards in the Glulam handbook. The results from the method are then checked regarding bending and shear stress. The purpose of the calculations is to determine the maximum hole size and the holes impact on the load bearing capacity for each beam. The methods follows several geometric requirements presented in the Glulam handbook. Similar calculations was also made in Statcon Post&amp;Beams. Statcon is a dimension tool for constructors. A verification of the results from the calculations made by hand was also made.  Lastly the results are presented and analysis is made. Some of the conclusions made were that both calculation methods indicated that piercing should be made as centered as possibly on the beam. The geometrical requirements are a limiting factor since the maximum hole size were restricted on 22 of the 29 beams, even though the calculations proved that bigger holes were possible.

Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa. Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation. Författarna har huvudsakligen tittat närmare på platsgjutna betongstommar och då mer specifikt på hur håltagningar i bärande konstruktioner går till. Vidare hur stommen påverkas av nya öppningar för exempelvis fönster, dörrar eller installationsschakt och vilka risker som skall beaktas. För att få svar på dessa frågor har författarna tagit hjälp av sakkunniga i branschen och litteraturstudier. Även ett referensobjekt i pågående produktion har studerats. Rapporten är tänkt att hjälpa kommande studenter, nyutexaminerade byggnadsingenjörer och konstruktörer att få en bättre förståelse för de viktiga delar inom ombyggnationsprocessen. Förhoppningen är att checklistorna som framställs i rapporten skall vara till hjälp att strukturera arbetet för konstruktörer vid planering av håltagningar. Företaget kan med hjälp av dessa listor spara tid då de inte behöver ägna lika mycket tid åt vägledning när de tar in nyanställda konstruktörer som saknar erfarenhet inom ombyggnationer. / There is currently a shortage of residences in Stockholm, one solution is to build new residences. Another solution is to rebuilding office- and industrial buildings into residential units. Industrial areas are moving away from the city center and out to the suburbs. Reconstruct of old offices to new residences requires extensive teamwork between multiple actors. Such as urban planners, developers, architects, constructors and others. There are many aspects to consider when it comes to the remodeling of buildings. This report studies what a constructor should consider in the case of reconstruction. The authors will mainly study the concrete structures, more specifically the process of how new openings in bearing structures are done. Furthermore, how the construction is affected by the new openings for windows, doors or pipe- and elevator shafts and what risks there are to consider. To find answers for these questions the authors will interview several constructors and read relevant literature. The purpose of this report is to help future students, recent graduated engineers and constructors to get a better understanding of the important parts of the rebuilding process. The purpose of this report is to ease the work for companies when employing recent graduated engineers or constructors who do not have experience in the field. This will hopefully save them some time as they do not require as much guidance.

En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen. I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna. De brottsfall som ingår i modellen är genomstansning, prägling, spjälkning, avstånd till betongkant, reducering vid håltagning i betong, tryckkraftskapacitet för fot respektive topplåtarna och böjmoment för plåtarna.   Genomstansning är ett koniskt sprött brott som sker i betongen, det spröda brottet sker direkt utan förvarning och betongplattas bärförmåga sjunker snabbt vilket kan leda till ras.  Prägling är en lokal krossning av betongen och spjälkningen innebär att på grund av tryckkraften så uppstår en horisontell dragkraft i betongen vilket kan leda till brott. Då det är svårt att uppfatta i Eurokoderna för hur avståndet mellan plåtarna och betongkanten påverkar hållfastheten har därför en beräkningsmetod framställts, likvärdigt gäller för påverkan av håltagning nära en pelare. Exempel på hål kan vara trappor, hissar eller håltagning för värmestammar till radiatorer. Plåtarna beräknas i tvärsnittsklass tre. Modellen är uppbygg så att olika dimensioner och kvalitéer väljs, hållfastheten för konstruktionen beräknas och sedan redovisa om lasten klaras eller inte. I och med det så kan till exempel olika dimensioner och kvalitéer testas fram för att få en så optimal konstruktionslösning som möjligt. Avgränsningar har gjorts. Modellen beräknar bara de olika brottsfall som ovan nämns och berör endast kvadratiska VKR- profiler och plåtar. Pelare har beräknats som ledat infäst i båda upplagen där endast tryckkrafter dimensionerat betongen och plåtarna. Under det första skedet av arbetet så har fakta inhämtning för det olika brottsfallen gjort. Fakta har hämtats från litteratur, rapporter, undersökningar, forskningar, tidigare lösningar, diskussion med branscherfarna och tidigare respektive nyare regelverk. Därefter har datormodellen gjorts, målet med modellen är att få ett snabbt resultat och en komplett redovisning. Därför är modellen uppbygg så att varje brottsfall har en egen flik och kan redovisas enskilt.  För att modellen ska kunna användas av utomstående har standardbeteckningar, bilder och kommentarer använts. Modellen har kontrollerats med diverse beräkningsexempel och program för att få ett trovärdigt/användbart resultat. Slutsats: En väl fungerande modell har tagits fram och som kan användas av utomstående byggnadsingenjörer med minst gymnasieingenjörsutbildning. / A infill wall is a non-bearing wall construction, often is made af wood, which has the aim of minimizing the energy consumption of buildings in concrete. The inside the construction is sometimes steel designed for supporting the overlyingstructures. Steel studs are subjected to loads that they must be dimensioned to support. Above and below the colums plates are welded to increase the loaded area and prevent damages to the concrete. In this thesis a computer program in Excel has been created, the program dimensions border pillars in steel that follows the Eurocodes. Included in the program is punching, local pressure, splitting, distance to concrete, reduction when drilling in concrete, compression load capacity of foot and top plates, and bending torque the plates. Punching is a conical damage that occurs in the concrete, the damage occurs without warning and the concrete’s bearing capacity decreases rapidly which can lead to collapse. Local pressure is a local damage of the concrete and splitting, meaning that because of the pressure force arising can lead to a horizontal thrust in the concrete, which can lead to injuries. Since it is difficult to perceive the distance between the plates and the concrete edge of structural strength in the Eurocodes a calculation method has been made, equally applies to the consequences when drilling near a pillar. Examples of holes can be stairs, elevators or holes for heat strain for radiators. The plates are calculated in cross-section class three. The program is built so that different dimensions and qualities is selected, then the program calculates the strength of the structure and reports if will support the load. Different dimensions and qualities can be tested to get the optimal structure sollution. Limits have been set, the program only calculates the various injuries mentioned above and applies only to square VKR-sections and plates. Pillar has been calculated as articulated in both secured repository where the only pressure forces dimensioned concrete and plates. During the first phase of the work, gathering facts for the various types of damages has been done. Facts have been gathered from literature, reports, studies, researches, previous solutions, discussions with industry experienced and previous and more recent regulations. Since then, the computer program has been made, the goal of the program is to get a quick result and a complete report. Therefore, the program is made so that all damages is on different tabs and can be reported separately. So that the program can used by third parties standard names, images and comments are used. The program has been checked with various calculation examples and applications to achieve a credible / useful result. Conclusion: A well-functioning model has been developed and can be used by structural engineers with a education at least of technical college.