Thesis (Ph. D.)--University of Sydney, 2002. / Title from title screen (viewed Apr. 28, 2008). Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy to the Dept. of Architecture, Planning and Allied Arts, Faculty of Architecture. Includes bibliography. Also available in print form.

No description available.

V Summary The question of quality of legislation in Modern Age is omnipresent in political, philosophical and in legal discourse. Especially in connection with structures which are different from classical national state concepts such as the European Union, it is very hard to set up conditions of good legislation. The main aim of this Thesis is analysis of today's state of affairs and to create a comprehensive structure of good legislation principles applied in the EU. The author is dealing with the fact that classical legal theory is usually applied on EU situation terms in their classical - Westphalian state - meanings. The purpose of this work is, therefore, to adapt these classical terms to a situation of EU and CJEU case law. For that reason, the author is critically assessing classical legal theorist's principle models as well as models created by experts in the field of legislation or European Union law. The outcome is supposed to be a merge between these models, which can provide the reader with deeper understanding of normative model of Union legislation. EU legislative style is a merge of the majority of legislative traditions of Member States, therefore, in certain circumstances it is hardly understandable for everybody. The main presumption here is MacCormmick's theory of interdependence of...

Le retour à meilleure fortune est un fait juridique résultant de l’amélioration soudaine de la situation patrimoniale d’un débiteur, par un gain à la loterie ou un héritage, le mettant en mesure de payer ses créanciers. Pris en compte dans la cession de biens sous l’Antiquité, le débiteur de bonne foi n’échappait à la prison pour dettes que contre l’abandon de ses biens et l’engagement de s’acquitter du reliquat dû après leur vente si la fortune venait de nouveau à lui sourire. Le droit positif n’accorde, aujourd’hui, que peu de place à ce fait juridique. En droit public, celui-ci constitue encore, dans le Code de l’action sociale et des familles ainsi que dans celui des collectivités territoriales, un critère de récupération des aides publiques. Et, en droit privé, la liberté contractuelle permet encore d’assortir la remise de dette d’une clause de retour à meilleure fortune afin d’organiser une réversibilité de l’abandon de créance. L’article 2284 du Code civil donne encore un effet juridique à cette situation en intégrant au gage commun des créanciers tous les biens nouveaux acquis par le débiteur. Partant de là, le retour à meilleure fortune devrait profiter aux créanciers. Mais ce principe est aujourd’hui malmené par un droit « à ne pas payer ses dettes ». Qu’il soit un consommateur ou un professionnel, le débiteur de bonne foi peut obtenir la purge de ses dettes. L’obligation de paiement du débiteur est alors éteinte y compris si la fortune vient de nouveau à lui sourire. Seuls les créanciers dont les droits sont juridiquement préservés des effets de la purge peuvent encore prétendre à un paiement dans une telle situation. Pour l’essentiel, le débiteur conserve donc l’acquis de son retour à meilleure fortune. D’ailleurs, la Commission européenne a demandé aux Etats-membres de l’Union d’encourager le rebond du débiteur par une politique en faveur de la seconde chance. Le législateur français a ainsi adopté différentes mesures en faveur du rebond pour encourager celui qui a échoué à retenter sa chance. Les présents travaux envisagent donc les incidences juridiques du retour à meilleure fortune en distinguant les situations dans lesquelles il est valorisé de celles où il est neutralisé ; avant d’aborder les mesures en faveur du rebond du débiteur. / Return to better fortune is a legal item, consisting in a better financial state to the debtor by lottery or by inheritance. In this way, the creditors can obtain payment if the debtor’s situation happens to improve suddenly. A long with the transfer of property in Antiquity, the debtor in good faith could only avoid prison by abandoning his property and committing to pay off the balance due following its sale if fortune were again to smile on him. These days, the civil law contains indirect echoes of this concept. Today, the law accords but little room to this payment cause of action against a debtor. It is true that, under public law, it still qualifies as a criterion for recovery of public aid in the family and social Code as well as in the local authorities Code. And under private law, freedom of contract allows deferral of debt to be made subject to a return to better fortune clause so as to organize reversibility of abandoning property. Article 2284 of the Civil code includes all newly acquired property within a general pledge to creditors. In this way, return to better fortune should be profitable to creditors: they can obtain payment. But, for the main part, this concept is today ill-supported by a law “not to pay one’s debts”. Whether to be a consumer or a professional, the debtor in good faith can obtain purge of his debts. The debtor’s obligation to pay is thus extinguished, even if fortune were again to smile on him. Only creditors whose rights can be preserved juridically, by purge of this debts, are alleged to be paid in such a situation. But for the main part, the debtor conserves the fruit of his return to better fortune. Such policy in favor of a second chance, sought by the European institutions, has lead to the French legislator adopting recovery-favorable measures: the taking over of a company in difficulty has been favored and reintegration of the failed facilitated. Certain hurdles to recovery have also been removed in this research : on the one hand, return to better fortune valued, on the other hand, this situation neutralized ; before taking up the actions in favor of a second chance for the debtor.

<p>Tidigare forskning har visat att människor överskattar chanserna för att positiva händelser ska inträffa dem och underskattar riskerna för att negativa händelser ska inträffa dem jämfört med genomsnittet. Detta kallas orealistisk optimism (OO). En faktor som påverkar detta är grad av upplevd kontroll. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka sambanden mellan upplevd kontroll och OO. I en enkätstudie undersöktes OO och upplevd kontroll för diverse händelser. Deltagarna fick t ex svara på hur sannolikt det är att de utsattes för vissa händelser jämfört med genomsnittet. Händelserna var bl a hälsorelaterade. Deltagarna var studenter från en högskola i Mellansverige, 18 män och 109 kvinnor. OO uppstod för alla händelser utom två. Det fanns vissa samband mellan OO och upplevd kontroll. Nytt med studien är att vissa händelser som i tidigare undersökningar skattats som okontrollerbara i själva verket kan upplevas som delvis kontrollerbara. Sambanden mellan OO och upplevd kontroll bör vidare undersökas.</p>

<p>Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka och studera ett läsinlärnings projekt med fokusering på arbetet med storböcker. Med arbetet vill jag få reda på orsaken till att man har startat ett kommunomfattande läsinlärningsprojekt och vad läsinlärningsprojektet innehåller. Syftet är vidare att ta reda på vad storböcker är för något och hur man arbetar med dem. Genom arbetet vill jag hitta ett sätt som både inspirerar mig som lärare och mina kommande elever till att lära sig läsa. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får bekanta sig med vad läsning är och med olika begrepp som nämns i resultatdelen. Förutom en litteraturstudie har jag gjort intervjuer med 6 personer som har varit insatta i arbetet med projektet och storböcker. Jag har också gjort en klassrumsobservation för att se vad läraren gjorde och vad eleverna gjorde under arbetet med storboken. Då jag ställde samma frågor till några av de jag intervjuade har jag kunnat jämföra de svar jag fått och se om de fanns några likheter i deras sätt att se på storboksmetodiken. Dessa redovisas under resultat diskussionen. I mitt arbete har jag kommit fram till att storboksmetodiken är ett bra sätt att använda då barn lär sig läsa. Den inbjuder till en lustfylld och meningsfull inlärning som går helt i Lpo-94:s anda.</p>

Der Aufsatz stellt den Stand der Institutionalisierung von Folgenabschätzungen im Prozess der Gesetzeserstellung in der Exekutive in Großbritannien dar. / The paper examines the practice of Impact Assessments in the legislative process in Great Britain.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka och studera ett läsinlärnings projekt med fokusering på arbetet med storböcker. Med arbetet vill jag få reda på orsaken till att man har startat ett kommunomfattande läsinlärningsprojekt och vad läsinlärningsprojektet innehåller. Syftet är vidare att ta reda på vad storböcker är för något och hur man arbetar med dem. Genom arbetet vill jag hitta ett sätt som både inspirerar mig som lärare och mina kommande elever till att lära sig läsa. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får bekanta sig med vad läsning är och med olika begrepp som nämns i resultatdelen. Förutom en litteraturstudie har jag gjort intervjuer med 6 personer som har varit insatta i arbetet med projektet och storböcker. Jag har också gjort en klassrumsobservation för att se vad läraren gjorde och vad eleverna gjorde under arbetet med storboken. Då jag ställde samma frågor till några av de jag intervjuade har jag kunnat jämföra de svar jag fått och se om de fanns några likheter i deras sätt att se på storboksmetodiken. Dessa redovisas under resultat diskussionen. I mitt arbete har jag kommit fram till att storboksmetodiken är ett bra sätt att använda då barn lär sig läsa. Den inbjuder till en lustfylld och meningsfull inlärning som går helt i Lpo-94:s anda.

A drilling operation leads to thermal disturbances in the near-wellbore stress, which is an important cause of many undesired incidents in well drilling. A major cause of this thermal disturbance is the temperature difference between the drilling fluid and the downhole formation. It is critical for drilling engineers to understand this thermal impact to optimize their drilling plans. This thesis develops a numerical model using partially coupled thermoporoelasticity to study the effects of the temperature difference between the drilling fluid and formation in a drilling operation. This study focuses on the thermal impacts at the bit/formation interface. The model applies the finite-difference method for the pore pressure and temperature solutions, and the finite-element method for the deformation and stress solutions. However, the model also provides the thermoporoelastic effects at the wellbore wall, which involves wellbore fractures and wellbore instability. The simulation results show pronounced effects of the drilling fluid temperature on near-wellbore stresses. At the bottomhole area, a cool drilling fluid reduces the radial and tangential effective stresses in formation, whereas the vertical effective stress increases. The outcome is a possible enhancement in the drilling rate of the drill bit. At the wellbore wall, the cool drilling fluid reduces the vertical and tangential effective stresses but raises the radial effective stress. The result is a lower wellbore fracture gradient; however, it benefits formation stability and prevents wellbore collapse. Conversely, the simulation gives opposite induced stress results to the cooling cases when the drilling fluid is hotter than the formation.

Tidigare forskning har visat att människor överskattar chanserna för att positiva händelser ska inträffa dem och underskattar riskerna för att negativa händelser ska inträffa dem jämfört med genomsnittet. Detta kallas orealistisk optimism (OO). En faktor som påverkar detta är grad av upplevd kontroll. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka sambanden mellan upplevd kontroll och OO. I en enkätstudie undersöktes OO och upplevd kontroll för diverse händelser. Deltagarna fick t ex svara på hur sannolikt det är att de utsattes för vissa händelser jämfört med genomsnittet. Händelserna var bl a hälsorelaterade. Deltagarna var studenter från en högskola i Mellansverige, 18 män och 109 kvinnor. OO uppstod för alla händelser utom två. Det fanns vissa samband mellan OO och upplevd kontroll. Nytt med studien är att vissa händelser som i tidigare undersökningar skattats som okontrollerbara i själva verket kan upplevas som delvis kontrollerbara. Sambanden mellan OO och upplevd kontroll bör vidare undersökas.