<p>Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara. Men att det finns en stor spridning i hur man har valt att arbeta och vad man lutar sig på för resonemang. Vidare har många haft gemensamma bekymmer men sällan haft någon möjlighet att utbyta ideér och övningar med andra bildlärare. Förslagsvis behövs en ökad diskussion, samt fler gemensamma plattformar där lärare kan ta del av varandras idéer.</p>

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara. Men att det finns en stor spridning i hur man har valt att arbeta och vad man lutar sig på för resonemang. Vidare har många haft gemensamma bekymmer men sällan haft någon möjlighet att utbyta ideér och övningar med andra bildlärare. Förslagsvis behövs en ökad diskussion, samt fler gemensamma plattformar där lärare kan ta del av varandras idéer.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa?I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från.En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning. Denna metod blev semistrukturerade intervjuer med tre grundskolelärare som undervisar i ämnet historia. Resultaten visar bland annat att dessa lärare arbetar aktivt med bilder i sin undervisning. Bilden höjer undervisningen och underlättar förståelsen för det texten ville berätta. Eleverna får en lättare anknytning till historian om det finns bilder. Dock ger inte alltid bilder en positiv effekt vid inlärning, utan det finns tillfällen där bilden även kan ge en negativ effekt vid inlärningen för eleverna. Slutsatserna är att det är viktigt att använda rätt bilder vid rätt tillfälle i undervisningen för att inte förvirra eleverna. Man ska heller inte ta bort bilder ut ur undervisningen då detta eventuellt kan drabba de elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur pojkar och flickor enskilt tolkar och i grupp diskuterar kring text- och normorienterande frågor, om sambandet mellan text och bild, deras innehåll och vad de kan förmedla. Det empiriska arbetet genomfördes genom observationer av litteratursamtalmed elever i årskurs 2. Resultatet ställs bredvid tidigare forskning, och visar bland annat hur mycket information en bild kan ge och hur mycket bilder kan påverka förståelsen av en texts innehåll. Gruppdynamik är en stor påverkande faktor för hur samtal mellan elever förs, och arbetets teoretiska och analytiska utgångspunkt är genusperspektivet. Resultatet visar att pojkar effektivt tar ledarrollen och att flickor har lättare att sätta sig in i nya situationer.