Spelling suggestions: "subject:"bildkommunikation"" "subject:"vidkommunikation""
11 |
Bild som kommunikation : En studie av lärares intentioner och elevers uppfattningar utifrån ett sociokulturellt synsättBolin, Johanna, Phersson, Veronica January 2009 (has links)
<p>Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring.</p><p>De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder.</p><p>Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer. Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.</p>
|
12 |
I bilderboken är allt möjligt : bilderboksillustration ur en kommunikativ synvinkel / In the picture book everything is possible : picture book illustration from a communicative aspectLjungné, Sara January 2010 (has links)
The general purpose of this dissertation is to study picture communication in picture books and it addresses the following questions: What is the illustrator’s role in the process of making a picture book? What communicative qualities do pictures have in picture books and how do pictures interact with texts? What methods do illustrators use to visualize the meaning of stories in picture books? A genre analysis, a literature study and an interview of a professional illustrator has been conducted to answer the questions. I found that all objects that make up pictures, the arrangement, colours and shapes contribute to the meaning in diverse ways. Pictures also communicate in a different way than texts. An important difference between pictures and texts in the context of picture books is that pictures are more open for interpretation. Text in picture books can help to define the meaning of pictures but if the text and the pictures are too coherent the message may feel repetitive and might not engage the reader. Pictures do more easily provoke feelings and are more suited for descriptions. The notion of movement is also essential in picture books. The illustrator’s task is to interpret the text and form characters, scenes and ambiences, and to keep the story moving forward. After my study it is clear that communication in picture books varies a lot. Illustrators relate to texts very differently and have a lot of possibilities to use different methods and styles to approach the meaning of stories.
|
13 |
Animationer i år 9 : En studie om bildskapandet av visuella representationer i bildämnetPetersson, Robert January 2009 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik
|
14 |
En studie av hur estetiska element i utrustning i World of Warcraft™© påverkar spelarens val av utrustning.Jansson, Mikael January 2014 (has links)
No description available.
|
15 |
Bild som kommunikation : En studie av lärares intentioner och elevers uppfattningar utifrån ett sociokulturellt synsättBolin, Johanna, Phersson, Veronica January 2009 (has links)
Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring. De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder. Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer. Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.
|
16 |
Lgr22 inverkan på bildlärarens undervisning i teori och praktik. : En studie om möjligheter och utmaningar med Lgr22 / Lgr22 impact on art teacher's didascalicum in theory and practice.Waehrens, Henric January 2023 (has links)
This study examines art teachers' challenges and opportunities and the impact of Lgr22 on art teachers' didacalicum in theory and practice. The study is based on three qualitative informant interviews carried out in an exchange of knowledge. The study's theoretical perspective connects through curriculum theory in three stages textual discourse, interpretive discourse with practical discourse. The result shows that Lgr22 is a development of Lgr11. The result shows that all informants agree that there has been a shift in Lgr22 from goals and exhibitions, to making visible to the students their learning process from idea via work process to results, where the student's testing and reassessment is in focus. This agrees well with today's research on learning. Lgr22 where it is stated that the visual arts teacher must start from the students' world of interests and their own visual culture. Several of the study's informants use the research-based idea of value-creating science to achieve this goal. In the study, their results go so far as to say that the new word combinations in Lgr22 contribute to creating, through an evolution, a new and forward-leaning tradition for the pictorial subject.
|
17 |
Visuella analyser i skolan : Om bildanalysens betydelse och funktion i gymnasie- och högstadieskolans bildkurserEklöf, Lisa January 2012 (has links)
Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.
|
18 |
Vad säger färgen dig? : En praktisk undersökning av färgs påverkan av harmoniskt och disharmoniskt känslointryck i konceptuella miljöteckningar / What does the color tell you? : A practical investigation of the colors effect on harmonic and disharmonic emotional impressions in conceptuual enviromental drawingsHärgestam, Nils January 2011 (has links)
Min undersökning gjordes för att undersöka tre olika färgvariablers påverkan av känslorna harmoni och disharmoni. De tre färgvariablerna var färgmättnad, färgkontrast, och kall och varm färgnyans. Jag undersökte även påverkan av synonyma och närliggande känslor. Dessa känslor var ordinär, ovanlig, passiv, aktiv, lugn, orolig, behaglig, obehaglig, sammanhängande och osammanhängande. Känslopåverkan har undersökts genom att låta respondenter gradera känslointryck från färg i olika konceptuella miljölandskap. Jag analyserade svaret från respondenterna för att se om det fanns skillnader i svaren på kompositioner där endast skillnaden var hög eller låg färgmättnad och färgkontrast, och kall eller varm färgnyans. Resultaten pekar på att en låg färgmättnad skapar harmoni och en hög färgmättnad skapar disharmoni, och att en kall färgskala skapar harmoni och en varm färgskala skapar disharmoni. Det finns även tendenser för att färgmättnad, färgkontrast, och kall och varm färgnyans påverkar harmoni, disharmoni och dess närliggande känslor.
|
19 |
Co-operative workplaces - workspaces of the futureReinema, Rolf J. Unknown Date (has links)
Techn. University, Diss., 2002--Darmstadt.
|
20 |
Samtal om bilder : En undersökning av hur bildanalys och bildsamtal används i bildundervisningen på gymnasietBrydewall Sandquist, Klara, Landqvist, Emma-Christina January 2024 (has links)
Denna studie har undersökt hur bildsamtal och bildanalys används i gymnasieskolans bildundervisning i kurserna Bild och form 1b 100 poäng och Bild 100 poäng. Syftet med undersökningen var att granska förekomsten av bildanalytiska metoder, hur lärarna undervisar i bildanalys samt i vilken omfattning bildanalys integreras i bildsamtal om elevernas bildskapande. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod med intervjuer av bildlärare undervisande i de angivna kurserna samt en observation av en muntlig presentation. Resultatet visade att informanterna har bristande kunskaper om bildanalytiska metoder. Detta resultat visar på ett behov av kompetensutveckling inom bildanalys.
|
Page generated in 0.0698 seconds