No description available.

Denna studie undersöker vilka budskap som Beyoncé konstruerar på sin Instagram genom enbart bildkommunikation. Då kända profiler har möjlighet att vara opinionsbildare för sina följare är det intressant att studera vilka budskap utöver deras huvudgenre, som de väljer att konstruera. Detta då det kan påverka människor som följer henne så att även de anammar dessa föreställningar, värderingar och handlingar. Eftersom Beyoncé har ett stort följeslag på sin Instagram och då hon själv publicerar bilderna är hon en representant för det här fenomenet, som är att gå utanför sin huvudgenre och vara en opinionsbildare. I studien använder vi oss av en kvalitativ innehållsanalys. Vi undersöker Beyoncés Instagram-profil, där vi sedan genom ett strategiskt urval väljer ut sju bilder. Därefter analyseras bilderna utifrån vårt teoretiska ramverk med utgångspunkt i semiotik, genus, rasism, självpresentation och klädernas betydelse. Detta ger en djupgående analys som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att Beyoncé både direkt och indirekt konstruerar budskap genom enbart sin bildkommunikation. Det är bland annat budskap om politik, feminism och familjesituationer. Hon framställer även sociala roller som kommer till uttryck i bilderna. Dessa sociala roller är till exempel mamma, artist och karriärkvinna. / This study examines what messages Beyoncé construes on her Instagram through merely visual communication. It is interesting to study what messages celebrities convey through their visual communication that is outside their own main genre, considering they have the opportunity to be moulders of public opinion. This is because they have the ability to influence their followers so that they also adopt to these ideas, values and actions. Beyoncé is a representative for this phenomenon because she publishes her own pictures on Instagram and has a big number of followers. In this study, we use a qualitative content analysis. First, we examined Beyoncés Instagramaccount and then chose seven pictures with the help of a strategic selection. Thereafter we analyzed the pictures with the help of our theoretical framework based on the theories of semiotics, gender, rasicm, self-presentation and the meaning of clothes. This makes a contribution to a profound analysis that addresses the issue studied and the aim of the study. The results show that Beyoncé does construe messages, both directly and indirectly through her visual communication. Some of the messages she conveys are about politics, feminism and family situations. She also constructs social roles through her pictures. These are roles such as a mother, an artist and a businesswoman.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.

No description available.

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i grundsärskolan inriktning träningsskola kommunicerar med hjälp av digitala verktyg respektive pappersbilder, med frågeställningen; på vilket sätt ger pappersbilder respektive appen Widgit Go elever stöd i sin kommunikation? Detta har undersökts i en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Fem deltagare deltog i studien. Under sammanlagt tio tillfällen använde deltagarna först pappersbilder sen en kommunikationsapp i en Ipad för att begära olika föremål. Resultatet visade att båda hjälpmedlen fungerade som stöd deltagarnas kommunikation och att de använder Ipaden och pappersbilderna på samma sätt för att kommunicera. Kommunikationen med pappersbilder visade fördelar genom att deltagarnas uppmärksamhet i kommunikationen riktades mot mottagaren. Ipaden visade sig ha fördelar genom att den minskade risken för missuppfattningar i kommunikationen. / The aim of this study was to investigate how pupils in a special training school communicate with digital tools and paper images. The specific research question was in what way paper images and the Ipad communication app Widgit Go could support pupils in their communication. The method used involved qualitative participant observation on two occasions with five different pupils. In all, ten observations were conducted where the participants first used paper images followed by the Ipad app to request certain objects. The results showed that both tools supported the communication of the participants and that the app and the paper images were used in a similar manner to communicate. The paper imageshowed advantages by directing the attention of the communication towards the receiver. The Ipad app showed advantages by decreasing the risk for misunderstandings in the communication.

Vi lever i ett samhälle där bilder ständigt ökar i betydelse. Viktiga och växande kommunikationskanaler är hemsidor på internet och sociala medier.  Företag och organisationer använder ofta sin hemsida för att förmedla vilka värden företaget eller organisationen vill stå för. Det blir då viktigt att inte bara förmedla fakta utan även få fram önskad känsla i budskapet. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska uttrycka sig i visuell form för att förmedla den känsla man vill framhäva, det är svårt att veta hur bilden påverkar och styr oss som betraktare. I min undersökning så tar jag upp frågan om hur man kan utrycka sig i visuell form för att förmedla känslor över webben med hjälp av bilder och layout.  Specifikt så har jag valt att i min undersökning studera hur man kan förmedla hopp på en cancerorganisations hemsida. Tidigare forskning om definitionen av en bild och interaktionen mellan betraktare och bild ligger till grund för min undersökning. Utifrån min fråga om hur man kan förmedla hopp, så har jag gjort en diskursanalys av hemsidor för organisationerna Cancerfonden och Ung Cancer. En enkät och en gruppintervju har gjorts för att se hur dessa hemsidor uppfattas av olika målgrupper när det gäller förmågan att förmedla känslan av hopp. Undersökningens slutsatser har sedan använts för att gestalta en ny projekt-hemsida som ska drivas av en liknande organisation, Barncancerfonden.  En preliminär version av denna hemsida presenteras och de specifika elementen diskuteras baserat på tidigare litteratur och undersökningens resultat. / We live in a society where images are increasingly growing in importance. Important new communication channels are websites on the Internet and social media. A website is often used by companies and organizations to communicate the values ​​of the company or organization. It then becomes important to not only convey facts but also produce the desired sense of emotion. It is not always easy to know how to express oneself in a visual form to convey the feeling you want to emphasize since it is difficult to know how the image affects and guides us as viewers. In my investigation I will take up this issue in order to discuss how to convey emotions over the web using pictures and layout. Specifically, I have chosen in my study to examine how to convey a sense of hope through a cancer organization's website. Previous research on the definition of an image and the interaction between viewer and image is the basis for my investigation. Based on my basic question about conveying hope I have made a discourse analysis of two existing websites. A questionnaire and a group interview have also been carried out in order to see how these websites are perceived by different target groups with regard to the ability to convey the feeling of hope. A comprehensive discussion of the results is reported. The conclusions of the investigation have then been used to design a new prototype website for a similar organization, the Children's Cancer Association. The preliminary version of this website is presented and the specific parts of this website are discussed based on previous literature and the results of the investigation.

Kränkande behandling är något som inte borde få ske men ändå gör det. En del studier visar att det förekommer redan i förskolan, men att det inte är lika lätt att urskilja som den bland äldre barn och ungdomar. Kränkande behandling sker ofta i det fördolda utan att lärare eller pedagog är närvarande, så för att motverka att det sker måste man arbeta förebyggande och introducera den typen av dialog redan i tidig ålder. Det här arbetets mål är att visualisera ett bildmaterial som kan tillämpas i samtal mellan barn och förskollärare vid en sådan dialog och fungera som ett stöd att prata om svåra saker.Examensarbetet i Informationsdesign - Informativ Illustration är uppdelat tre delar: Inledning: här definieras arbetet och förklarar begrepp förklaras som nämns i rapporten. Teoridel: vilken presenterar tillämpade teorier och tidigare forskning som varit ett fundament i gestaltningsprocessen av bildmaterialet. Här förklaras hur t.ex. gestaltlagarna kan tillämpas för att skapa betydelse i bildens komposition, hur man med hjälp av visuellt narrativ och visuell retorik kan berätta samt påverka med bild. Metod och gestaltningsdel: här redovisas resultat från utprovning samt intervjuer med förskollärare och barn i förskolan som fått testa bildmaterialet. Denna del innehåller även skisser över de olika stegen i designprocess t.ex. karaktärsdesign, bildmaterialets uppbyggnad samt slutresultat. Syftet med arbetet har också varit att undersöka när en bild blir för jobbig att prata om? Många av de bilderböcker och samtalsunderlag (med bild) vi möts av idag har ofta ett lyckligt slut eller konfliktupplösning och starka klara färger. I arbetet ville jag undersöka hur det tas emot om man istället försöker gestalta hur det känns att vara ensam och utsatt på riktigt. Och forma uttrycksfulla, känslomässiga karaktärer och använda dramatiska, dovare färgtoner för att verkligen peka på problemet. Detta fick varierade mottagande av målgruppen, men öppnade flera dörrar för vidare forskningsmöjligheter kring barn och bildspråk.Det slutliga gestaltningsförslaget i arbetet resulterade i en barnbok dvs. en kortare bilderbok som bifogas i arbetets bilagor. / Bullying is something that should not happen but still does. Some studies show that it already exists in preschool, but that it is not as easy to distinguish as it is among older children and adolescents. Bullying often occurs in the hidden place without the presence of a teacher or educator, so in order to counteract that, one must work preventively and introduce that type of dialogue at an early age. The goal of this work is to visualize a visual material that can be used in conversations between children and preschool teachers in such a dialogue and act as a support for talking about difficult things.This thesis work in Information Design - Informative Illustration is divided into three parts (Introduction, Theory, Method and design part). Introduction: Here the work is defined and explains concepts in the report. Theori: which presents applied theories and previous research that have been a foundation in the design process of the visual material. Here it is explained how e.g. The gestalt pricnicples can be applied to create meaning in the composition of the image, how to tell and influence with image with the help of visual narrative and rhetoric. The Method and the design part are presented here from the results of the test and interviews with preschool teachers and children who were given the test material. This section also contains sketches of the various steps in the design process e.g. character design, the structure of the visual material and the end result. One purpose of the work has also been to investigate: when does an image becomes too difficult to talk about? Many of the childrens books and conversation material we meet today often have a happy endings or conflict resolutions and strong bright colors. In the work, I wanted to investigate how it is received if you try to portrait in pictures how it feels to be alone and exposed, by using expressive, emotional characters and dramatic, blurry color tones to really point to the problem. This received varied reception from the target group, but opened several doors for further research opportunities around children and imagery.The final design proposal in the work resulted in a children's book ie. a shorter picture book attached to the work's appendices.

I detta arbete framlägger vi ett designförslag på hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbättrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjälp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslår möjliggör för mobila användare att visuellt föra flerpartssamtal med hjälp av PDA:er. Vårt designförslag har fått arbetsnamnet CU2 (see you too) och är tänkt att fungera i tredje och/eller fjärde generationens mobila nät. Vi har valt att genomföra vårt magisterarbete på företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och säljer system inom mobilt Internet. / Eskil Andersson, A Brand New World, Kista, 08-4779875 Sirvan Akrawi, A Brand New World, Kista, 08-4779853

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal. Resultaten visar att deltagarna i varierande grad lärde sig att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Det observerades även att deltagarna i högre grad utförde performativa talakter utanför den styrda testsituationen. Områden som vidare diskuteras är bland annat deltagarnas kommunikativa handlingar utifrån The Communication Matrix där en utveckling från prelingvistiska uttrycksätt till användandet av abstrakta symboler synliggjordes hos deltagarna. / In several developing countries there are a limited supply of developed AAC systems (Alant, 1999) whereas a lack of knowledge about the possibilities of working with communication problems (Marshall, 1997). The present study is an intervention study about the introduction of augmentative and alternative communication (AAC) for two participants with cerebral palsy at a day-care centre in the Kilimanjaro Region, Tanzania. The purpose of the intervention study was to develop responsive speech acts to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction, as well as maintain and terminate interaction. This was done using the terms yes and no to accept and reject, and more and less to continue and terminate interaction. The study followed a single subject design consisting of two intervention periods, where direct intervention with the participants and continuing training and guidance for the staff occurred. The results show that the participants in varying degrees, has learned to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction as well as to maintain and terminate interaction. It was also observed that the participants learned to use the performative speech acts outside the controlled test situation. An area further discussed is the participants’ communicative acts as shown in The Communication Matrix, which displayed a development from pre linguistic models of expression to use the abstract symbols.