Zugl.: Osnabrück, Univ., Bachelor-Thesis, 2004 u.d.T.: Heerdegen, Jenny: Visuelle Kommunikation

No description available.

Univ., Bachelor-Thesis, u.d.T.: Heerdegen, Jenny: Visuelle Kommunikation--Zugl.: Osnabrück, 2004.

Zugl.: Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2007

Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag. Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen. Vidare handlade frågeställningarna om vilka aspekter läraren anser är viktiga att samtala med eleverna om vid bildanalys samt när eleverna själva framställer bilder för att föra fram budskap. De teoretiska utgångspunkterna som analysen utgick ifrån grundar sig i bildsemiotiken, vilket är en teori om hur bild kan ses som ett språk och hur man kan använda bilden för att förmedla olika budskap. Resultatet visade att alla lärare ansåg att bilder kan kommunicera något. Det var dock endast två lärare, de med särskild utbildning inom bildämnet, som tydligt uppfattade bilden som ett språk och ansåg det viktigt att undervisa om hur man kan kommunicera olika budskap med hjälp av färger, linjer, former, placering etc. I studien synliggjordes däremot andra uppfattningar om bildämnet där barnens egna uttryck och välbefinnande stärks, istället för att lära ut hur bilden används som ett språk. En central slutsats i denna studie var att majoriteten av lärarna inte uppfattade det viktigt att undervisa om hur man kan förstå och använda bildspråket, vilket kan bero på bristande kunskaper om bildens kommunikativa aspekter och hur man kan lära ut det. Detta bidrar till att barn som växer upp inte får de verktyg de behöver för att förstå och lära sig hantera det stora bildflöde som finns i vårt samhälle idag. För att möjliggöra undervisning inom detta ämne behövs därmed mer utbildning inom bildämnet och bildspråket.

Diss. Hochschule f. Gestaltung Stuttgart u. University of Portsmouth, 200? / Literaturverz. S. 329-336.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande. Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning. Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra. Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett modeföretag skapar en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation i det nya medielandskapet. Uppsatsen bygger på en fallstudie av modeföretaget Eytys visuella bildkommunikation på den digitala kommunikationskanalen Instagram. Studiens frågeställning är: ​Hur använder ett modeföretag visuell bildkommunikation för skapa en varumärkesidentitet i det nya medielandskapet? Studiens teoretiska ramverk baseras på två teorier; ​Aaker Model av David Aaker och ​Images and Information in Cultures of Consumption av Martin Hand. Studien baseras på en kvalitativ intervju, en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Uppsatsens empiriska data baseras på en kvalitativ intervju med Eytys PR- och marknadschef Lisa Nordlund, Eytys publicerade bilder på Instagram samt en kompletterande intervju med Philip Warkander, doktor i modevetenskap. Studiens resultat påvisar att Eytys publicerar flera olika typer av bilder för att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation på Instagram. Den största kategorin bilder som publiceras är retroreferensbilder på bland annat konst, ikoner och arkitektur. Dessa blandas med bilder på produkter samt bilder från deras egna kampanjer. Vidare påvisar studien att Eytys har ett varumärkesfokus snarare än ett produktfokus, vilket främst bygger på symboliska och abstrakta värden. Studien konstaterar att ett sätt för modeföretag att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation är att kombinera olika bilder, som främst fokuserar på symboler. Genom att kommunicera detta via digitala kommunikationskanaler kan företag nå ut i det nya medielandskapet.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik</p></p>

<p>Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.</p><p>Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.</p><p>Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.</p><p>Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.</p>