The topic of this thesis is book reviewing in Sweden with a focus on three years: 1906, 1956 and 2006. By describing and analysing the critical reception of literature in these periods, the thesis aims to increase the knowledge and understanding of literary critical discourse and the function and power of the literary review in the past and today. The theoretical approach is inspired by Michel Foucault’s concepts of discourse and power. In particular, the thesis addresses the issue of norms in relation to literature and literary criticism by studying how criticism is written, by whom, on what, where and how much. The study, which is partly sociological and partly text analytical, is based on a systematically chosen sample of book reviews – altogether 200–300 reviews per year. The thesis maps out the publication forms for literary criticism each year as well as the changes that the critical community has undergone. It shows a movement from the often extensive, yet occasional and seasonal, literary reception in 1906, to the establishment of separate cultural sections in the newspapers of 1956, and the signs in 2006 that the threat from the new media has led to a state of crisis in the daily criticism. Regarding the critical community, a major change was the gender distribution, which showed that there were almost exactly as many women as men reviewing and being reviewed in 2006. A commonly held view is that contemporary criticism does not have the same high quality as it used to and that the space for literary criticism has been considerably reduced. One part of the study is therefore a quantitative comparison of the reviews and reviewers of each year at group level. The comparison shows, for instance, that the reviews in 2006 were indeed much shorter than a hundred years earlier, but the length of articles had already decreased in 1956. In fact, the average length per reviewed work was not shorter in 2006 than in 1956. In the text analysis, norms of evaluation, recurring themes, the role of the critic and approaches to reading are examined as a discursive text system. The aim is to show how these norms embody orders of critical discourse and how some reading approaches were privileged in the reviews while others were more or less ruled out. The analysis also reveals that the critical discourse both influences and is influenced by the discourses of closely related disciplines, such as journalism, academic criticism, and – of course – literature itself.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper. / The purpose of the study is to examine how teachers at secondary school work with book reviews in their teaching, what they consider the intent of book reviews to be and what methods they consider to be favourable in the work. This is a qualitative study in which semi-structured interviews have been conducted with eight teachers to demonstrate similarities and differences between their different approaches and mindset. After the interviews have been transcribed, they are analysed on the basis of a thematic analysis.The results show that the teachers have a predominantly positive attitude towards book reviews. However, there is an ambiguity among them, while they consider that book reviews are a favourably element that can include several important knowledge development elements, they also consider that the element should not take up too much space in the teaching as there are other things that need more space. The idea of book reviews does not seem to be to develop students' knowledge of book reviewing as a genre, however they are used more as an implement to verify students' reading comprehension and other abilities. The results also show that specific methods are in fact barely used in the writing on book reviews because the intention is more of a controlling nature than developing students' genre knowledge.