Bostadsmarknaden i Stockholm har de senaste åren präglats av hög efterfrågan där trycket på bostäder lett till stigande bostadspriser. Flertalet restriktioner har införts för att stabilisera kredit- och bostadsmarknaden samt dämpa prisutvecklingen. Kraven på bolånetagare har somföljd av statens och bankernas restriktioner blivit högre och en grupp som drabbats hårt av detta är unga vuxna. Studien syftar till att undersöka möjligheterna för unga vuxna att etablerasig på den svenska ägda bostadsmarknaden och hur den kan komma att förändras med hjälpav olika stödprogram. Forskningsfrågorna behandlar vilka barriärer unga vuxna står inför vid ett bostadsköp samt vilka effekter ett stödprogram liknande de införda i Australien och Storbritannien skulle få i svensk kontext. Studiens metod består av en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av komparativa fallstudier mellan länderna. Fallstudierna bestå rav ekonomiska kalkyler för att illustrera bedömningen vid utgivning av bostadslån i två geografiska områden inom Stockholms län. Fallstudierna följs upp av en kvalitativ metod i form av tolv semistrukturerade intervjuer. Respondenterna representerar olika sektorer isamhället som alla besitter kunskap inom forskningsområdet. Resultaten pekar på atteffekterna av ett införande av de studerade stödprogrammen skulle variera beroende på det geografiska området. Till viss del skulle ett stödprogram kunna minska barriären för unga vuxna att äga sitt boende. Studien presenterar också ett antal bakomliggande faktorer till de svårigheter som finns för unga vuxna vid finansiering av en bostad. Studien analyserar dessutom vilka åtgärder som krävs för att den ägda bostadsmarknaden i Stockholm ska blir mer lättillgänglig för unga vuxna. / The housing market in Stockholm has during the last years been characterized by high demand and the prices has steadily increased. Several regulations have been introduced to stabilize the credit- and housing market and reduce the price developments. As a result of state- and banks regulations, demand on mortgage borrowers have increased and a group of people that has been severely affected by this is young adults. This study aims to examine young adults’ opportunity to home ownership in the Swedish housing market and how it may change with the help of various support programs. The research questions address the barriers young adults face when buying a home and which effect a support program, similar to those established in Australia and the UK, would have in Sweden. The method of the study consists of a combination of a quantitative and a qualitative method.The quantitative method consists of comparative case studies between the countries. The case studies consist of economic outlooks to illustrate the assessment when issuing mortgages in two different geographical areas within Stockholm County. The case studies were followed up by a qualitative method in the form of twelve semi-structured interviews. The respondents represent different positions in the society who all possesses knowledge in the research field.The results indicate that the effects of introducing the studied support programs would vary depending on the geographical area. A support program could partially reduce the barrier for home ownership among young adults. The study also presents a number of underlying factors for the difficulties in financing a home that exist for young adults. Furthermore, this study analyzes what measures are needed to make the housing market in Stockholm more accessiblefor young adults.

Access to homeownership is a major social and economic issue in many countries. Failure to maintain affordability has been discussed as the ultimate agglomeration diseconomy. This report sheds light on the thresholds for first-time buyers in Sweden and possible solutions through financial innovation. More specifically, an increased understanding of how alternative mortgage products and attributes of financial structure could fit into the Swedish market to make homeownership more accessible for first-time buyers. We can conclude that redistribution of risk in combination with a culture of bank financing might have explanatory power in why alternative mortgage products are not more common in Sweden. Due to relatively new changes, there was no demand until recently. In combination with the bank's low incentives, there has been no supply either. Furthermore, the rules and legalization have a role in the question where the main finding is a lack of exact definition of the concept of interest. This cause problem for some of these alternative mortgage products. The different attributes investigated through the viewpoint of the Swedish market and first-time buyers found no clear winner. The different attributes have positive and negative sides concerning first-time buyers. Some models probably need a correction of a few regulations and better structures for collateral change and debtor change. However, most of the products lower at least one of the thresholds for first-time buyers, which means that a lot comes down to the product's pricing. We welcome these innovations where we believe the products need to go from one-size-fits-all solutions to offering adapted solutions for individuals in different parts of their lives. As far as we know, this paper is the first of its kind in Sweden and contributes to the affordability discussion and alternative mortgage products. / Tillgång till bostadsägande är en stor social och ekonomisk fråga i många länder. Misslyckande med att upprätthålla överkomliga priser kans ses som en stor negativ effekt med agglomerations ekonomin. Denna rapport belyser trösklarna för förstagångsköpare i Sverige och möjliga lösningar genom finansiell innovation. Mer specifikt vill vi ge en ökad förståelse för hur alternativa bolåneprodukter och attribut för finansiella strukturer skulle kunna passa på den svenska marknaden för att göra bostadsägande mer tillgängligt för förstagångsköpare. Vi kan dra slutsatsen att en omfördelning av risk i kombination med en kultur av bankfinansiering kan ha en förklaringskraft till varför alternativa bolåneprodukter inte är vanligare i Sverige. På grund av relativt nya förändringar har det inte funnits någon efterfrågan förrän nyligen, i kombination med de låga incitamenten från banken har det inte heller funnits något utbud. Vidare spelar lagstiftning en roll i frågan där huvudfyndet är brist på exakt definition av begreppet ränta. Detta orsakar problem för vissa av dessa alternativa bolåneprodukter. De olika attributen har positiva och negativa sidor när det gäller förstagångsköpare. Sannolikt behövs korrigering av ett fåtal regelverk och bättre strukturer för säkerhetsbyte och gäldenärsbyte till för några av modellerna ska vara optimala. De flesta av produkterna sänker dock minst en av trösklarna för förstagångsköpare vilket gör att mycket handlar om prissättningen av produkten. Vi tror att produkterna behöver gå från en lösning som passar alla till att erbjuda olika anpassade lösningar för individer i olika delar av livet. Den här uppsatsen är så vitt vi vet den första i sitt slag i Sverige och bidrar till diskussion om bostadsmarknaden och den svenska strukturen samt alternativa bolåneprodukter.