Bröstcancer är den mest förekommande cancern bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas varje år ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer är en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan på kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer. Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har använt sig av både manuell och datasökning. Vid sökningen av artiklarna har författarna använt sig av databaserna Medline och Vård i Norden. Med hjälp av urvalskriterier valdes 16 artiklar ut att ingå i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet av studien visar att graden av information och psykosocialt stöd främst giftermålsstatus har betydelse för livskvaliteten. Även behandlingsmetoden påverkar kvinnans livskvalitet och kan ha inverkan på hennes kroppsuppfattning. Yngre bröstcancerpatienter upplever sin bröstcancerdiagnos mer negativt än äldre. De slutsatser som kan dras av studien är att information, psykosocialt stöd, psykosociala effekter, behandlingsform och kvinnans kroppsuppfattning är faktorer som påverkar bröstcancerpatienters livskvalitet.

Sammanfattning  Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.                                 Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: existentiella och emotionella upplevelser, upplevelser i samband med vård och behandling, sociala relationer, identitetsförändring och meningsskapande strategier. I resultatet framkom det att cancerbeskedet framkallade starka reaktioner och känslor av chock och dödsångest. Många kvinnor upplevde att hela livet påverkades och att den egna identiteten förändrades. Slutsats: Att få en inblick i den enskilda individens upplevelse av sin sjukdom är av stor betydelse för såväl personal som patient. Att se människan bakom sjukdomen möjliggör en god vårdrelation och en god vård. Ett arbetssätt som möjliggör samtal utöver den direkta omvårdnaden samt uppföljningssamtal efter avslutad behandling, kan minska risken att patienten lämnas ensam med eventuella frågor och tankar.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 – 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Att belysa kvinnans upplevelser av en förändrad syn på sin kropp vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara examensarbetets syfte. Den baserades på 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades, analyserades och diskuterades för att hitta likheter och olikheter. Efteråt sammanställdes resultatet. Resultat: Kvinnor som genomgick bröstcancer fick en förändrad syn på sin kropp med synliga och osynliga förändringar, förändringar som utmanade den kvinnliga identiteten och sexualiteten. Acceptans av den förändrade kroppen skedde successivt då kvinnorna rättade sig efter den nya situationen. Den växande acceptansen blev ett verktyg för att bygga upp en ny vardag. Slutsats: Kvinnor fick en förändrad syn på sin kropp som påverkades deras identitet och sexualitet. Fokus bör läggas på kvinnors individuella omvårdnadsbehov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar en öppenhet för att kunna kommunicera med bröstcancerdrabbade kvinnor om sin förändrade kropp.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor. Under sjukdomstiden visar studien att goda relationer till familj, vänner, vårdpersonal och andra drabbade, har en avgörande roll för välbefinnandet. Dessutom framkommer det att information om sjukdomen skapar trygghet och lugn. Flera av kvinnorna beskriver att de fått nya perspektiv på livet efter att de fått diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer är väldigt individuella. Det som får en kvinna att känna lidande kan få en annan att känna välbefinnande. Som sjuksköterska är det av stor vikt att känna till att varje människas livsvärld är unik och att vården måste anpassas därefter.

Bakgrund I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fjärde kvinna som har fått diagnosen dör. Den vanligaste behandlingsmetoden är kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bröstet eller att man tar bort hela bröstet, så kallad mastektomi. Om hela bröstet tas bort är det möjligt att kompensera det förlorade bröstet antingen med en löst sittande protes eller med hjälp av kirurgi. En bröstrekonstruktion kan antingen göras med hjälp av implantat, med kroppsegen vävnad eller av en kombination av dessa. Målet med en bröstrekonstruktion är att minimera de psykologiska skadorna som kan uppkomma vid en mastektomi. Syfte Att belysa hur kvinnors kroppsuppfattning påverkas efter genomgången bröstrekonstruktion till följd av mastektomi i samband med bröstcancer. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie sökte efter vetenskapliga artiklar i tre olika databaser och totalt inkluderades 18 artiklar i resultatet. Alla artiklarna granskades kritiskt av båda författarna och diskuterades sedan gemensamt. Forskningsetiska överväganden gjordes och alla artiklarna bedömdes utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat En bröstrekonstruktion kan påverka en kvinnas kroppsuppfattning både positivt och negativt. Ett flertal studier kommer fram till att kvinnor som genomgått en rekonstruktion hade bättre kroppsuppfattning efter operationen än kvinnor som genomgått enbart mastektomi. Andra studier har däremot inte funnit några signifikanta skillnader mellan kvinnor som genomgått mastektomi med rekonstruktion, mastektomi utan rekonstruktion eller bröstbevarande kirurgi. De flesta av de inkluderade studierna som undersökte hur sexualiteten påverkades kom fram till att kvinnorna som genomgått en bröstrekonstruktion hade svårare att visa sig naken efter deras operation. En studie kom även fram till att hälften av kvinnorna som deltog i studien hade förändrad libido, det vill säga sexuell drift. Vissa av de inkluderade studierna såg även samband mellan kroppsuppfattningen hos kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion och kvinnans ålder och utbildning. Slutsats Mastektomi med eller utan rekonstruktion har en stor inverkan på en kvinnas liv. Det är därför av stor vikt att en kvinna får ordentligt med information innan behandlingen så att hon själv kan vara med och påverka behandlingen.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka. Den positiva effekten uppmättes på kort sikt men kvarstod överlag vid mätningar från tre månader och framåt. Det visade sig även att låg fysisk aktivitet eller ingen fysisk aktivitet alls ledde till försämrad livskvalitet. Inga skillnader av upplevd livskvalitet efter fysisk aktivitet kunde ses mellan de som har eller har haft bröstcancer. Slutsats: Fysisk aktivitet har ett positivt samband med förbättrad livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer, både på kort sikt och över tid. Sambandet ses tydligast då aktiviteten är måttlig till intensiv. / Abstract Aim: To describe the relationship between physical activity and quality of life in women who have or have had breast cancer. Methods: Descriptive literature study in which the included articles were searched in the databases Medline and Cinahl. The search resulted in 13 articles, published between the years 2001-2010. Results: Positive correlation between physical activity and quality of life was seen in women who have or have had breast cancer.The positive relationship between physical activity and quality of life is seen mainly when the physical activity intensity is moderate to intense and are performed  about three times a week, for at least 90 minutes per week. The positive effect was measured in short term and over time. It turned out that low physical activity or no physical activity at all is leading to reduced quality of life. No difference in perceived quality of life after physical activity could be seen between those who have or have had breast cancer. Conclusion: Physical activity has a positive correlation with improved quality of life in women who have or have had breast cancer, both in short term and over time. The relationship could be seen most cleraly when the activity level is moderate to intense.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer. Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod. Tre kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med stöd av en modifierad kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier där bröstcancerdrabbade kvinnor skattade sin livskvalitet dels som försämrad och dels som förbättrad. Resultatet påvisade även ett antal underkategorier som konstaterade likheter och olikheter gällande kvinnors livskvalitet. I kategorin försämrad livskvalitet framkom sex underkategorier vilka var sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, medicinsk behandling, omvårdnad, ålderspåverkan och social status. Två underkategorier framkom i kategorin förbättrad livskvalitet vilka var själslig välmående och fysisk- och psykisk välmående. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterades att majoriteten av kvinnorna värderade sin livskvalitet som försämrad efter diagnostiserad bröstcancer. Kvinnors åldrande, erfarenheter och andlighet hade en positiv inverkan på deras livskvalitet.

No description available.