Introduktion: Mastektomi är en kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort och det har visats att kvinnor kan få en negativ påverkan på sexualiteten efter mastektomi. Sexualiteten är en central del i att vara människa och vården har en roll i att främja den sexuella hälsan. Omvårdnaden vid bröstcancer omfattar stöd i samband med problem gällande den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att med utgångspunkt från modellen Neotheoretical Framework of sexuality beskriva påverkan på sexualiteten hos kvinnor efter mastektomi som behandlingsmetod vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt utifrån Polit och Beck’s (2012) modell för litteraturstudier. En deduktiv ansats användes med modellen Neotheoretical framework of sexuality av Cleary et al. (2011). Kategorier som användes för att redovisa påverkan på sexualitet var; sexuella relationer, sexuell funktion och sexuell självuppfattning. Vilket utgår ifrån en multidimensionell syn på sexualitet. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor efter mastektomi upplevt påverkan på sexualiteten i alla tre kategorier. Under kategorin sexuella relationer fanns påverkan på intimitet, partners uppmärksamhet, intresse för partnern samt samtal med partnern om det sexuella livet. Under kategorin sexuell funktion fanns påverkan på lust, orgasm, njutning, lubrikation, tillfredställelse och sexuell aktivitet. Under kategorin sexuell självuppfattning fanns påverkan på attraktivitet, kroppsuppfattning och femininitet. Konklusion: Resultatet visar att påverkan på sexualiteten finns i många områden hos kvinnor efter mastektomi och att bröstrekonstruktion inte kan ses som en lösning för sexuell ohälsa. Kvinnors påverkan på sexualiteten relaterat till mastektomi är varierande mellan individer vilket kräver individanpassad omvårdnad med ett holistiskt synsätt.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer. Kvinnorna var rädda för att de skulle tvingas överge sina barn. De kände behov av att upprätthålla det normala i livet. Olika känslor som förlorad kvinnlighet upplevdes då de förlorade hår och bröst. Vikten av stöd och gemenskap visade sig vara viktigt för kvinnorna. Kvinnorna kände en stor rädsla för återfall och svårigheter att återgå till ett normalt liv efter avslutad behandling. Slutsats: Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Utveckling inom eftervården av bröstcancer krävs för att minska kvinnornas lidande.

Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos. Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet. Subkategorierna var: Oro och skam, förändrad kroppsbild, information och stöd. Slutsats: Männen upplever brist av information och kunskap hos vårdpersonal men även hos allmänheten. Okunskap och brist på information skapar onödigt vårdlidande och kan förebyggas med ökad medvetenhet hos vårdpersonal och allmänheten

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras. Resultaten diskuterades mot Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Fem teman identifierades: En skadad kvinnlighet, Att vilja dölja sin kropp för andra, Att inte acceptera sin spegelbild, Att förlora sig själv och Att acceptera sin nya kropp. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att många kvinnor upplever en försämring i kroppsuppfattningen efter mastektomi. Mastektomi är nästan aldrig ett enkelt kirurgiskt ingrepp utan ofta en svår upplevelse som påverkar kvinnan på djupet. Identiteten påverkas och kvinnan kan uppleva ett splittrat inre vilket leder till lidande. Många kvinnor är i behov av emotionellt stöd vilket sjuksköterskan kan bidra med för att lindra kvinnans lidande.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos. Datamaterial har samlats in från 8 biografier och självbiografier. Metoden som använts för att analysera litteraturen är ”att analysera berättelser”. Tre kategorier har använts i resultatet, dessa kategorier är: En ny opåverkbar identitet, Att bli en annan kvinna, En förvirrad identitet. Hos många kvinnor väcks rädslor för hur deras utseende kommer att förändras efter behandlingarna. De upplever att sjukdomen blir ett hot mot deras kvinnlighet. Detta leder till att de ifrågasätter sin identitet och vilka de har blivit efter sjukdomen. Det är därför viktigt att man som sjuksköterska förstår kvinnornas känslor och upplevelser av sin förändrade identitet. På så sätt kan en större förståelse för dessa kvinnors livsvärld fås och där av kan en bättre omvårdnad uppnås.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln. Oavsett i vilken ålder kvinnan genomgår en mastektomi är livserfarenheter en viktig aspekt som påverkar hur de ser på kroppsbilden. Kvinnor som genomgått en mastektomi får individuella förändringar av sin kroppsbild.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje år utav bröstcancer, till detta medföljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Både cancern och behandlingarna medför symtom och biverkningar som kan påverka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden kvinnor med bröstcancerbehandling. Metoden som användes i litteraturstudien var Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades kritiskt och de som inkluderades kvalitetsgranskades och det kvarstod då 17 artiklar som utgjorde litteraturstudiens resultat. Data bearbetades till åtta grupper som i resultatdelen gav tre huvudkategorier. Resultatdelen består av: Fysiska faktorer som gav underkategorierna: Kirurgiska effekter samt biverkningar. Psykiska faktorer. Sociala faktorer som gav undergrupperna: Undvika socialt stöd, ta emot socialt stöd och den kvinnliga rollen. Slutsatsen: Förlusten av bröst, håravfall eller att få en förändrad kroppsvikt gör att många kvinnor känner att kroppen blivit missformad. En minskad attraktion och minskad kvinnlighet upplevdes och oro för vad andra skulle tycka om den förändrade kroppen uppstod. Känslan av rädsla skapades i samband med att kroppen förändrades.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv. Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.

Bröstcancerär den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen är enlivsförändrande händelse och det krävs god kompetens hos sjuksköterskan för attkunna stödja och hjälpa kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metoden som användesvar Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudie. Artiklarna som studiengrundades på söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baserades påsjutton kvalitativa artiklar som granskades för att säkerhetsställa den vetenskapligakvaliteteten. Resultatet redovisades genom fyra kategorier: Känslomässigareaktioner, Förlust av sitt friska jag, Upplevelser från den egna kroppen och Socialtstöd i form av relationer. Kvinnorna upplevde en livskris med många känslorinblandade. De upplevde att de förlorat sin kvinnlighet och sitt friska jag.Trots sjukdomens stora påverkan på deras liv upplevde en del kvinnor att deefter sjukdomen kom ut som starkare, säkrare och med en förmåga att ta tillvaraoch njuta av livet här och nu.