Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Både nationellt och internationellt står bröstcancer för en tredjedel av alla cancersorter. Biverkningen fatigue är något som drabbar många kvinnor med bröstcancer och kan vara väldigt påfrestande för de som drabbas. Fatigue innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att vila eller sova bort. I nuläget finns ingen specifik behandling mot fatigue och kan kvarstå under en lång tid efter avslutad behandling.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige och drabbar cirka 20 kvinnor om dagen. Cancerbehandling har många biverkningar vilket försämrar livskvaliteten hos de drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar och resulterar i 4 kategorier, nämligen fysisk aktivitet minskar biverkningar vid bröstcancerbehandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet under behandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet efter behandling och sjuksköterskans råd om fysisk aktivitet. Resultat: Evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. All fysisk aktivitet som studerats reducerar biverkningar som följer en cancerbehandling och ökar därmed livskvaliteten. Kombinationen av pulshöjande fysisk aktivitet och annan aktivitet ger bäst långvarig effekt på livskvaliteten. Slutsats: Resultatet kan motivera sjuksköterskan att rekommendera fysisk aktivitet till kvinnor med bröstcancer då det är ett säkert och effektivt tillvägagångssätt för att öka kvinnornas livskvalitet. / Background: Breast cancer is now the most common cancer diagnosed in women in Sweden and it affects about 20 women a day. Cancer treatment has many side effects, which impairs the quality of life of those affected. Aim: The aim of this study is to investigate whether there is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Method: The literature study is based on 15 scientific articles and results in four categories: Physical activity reduces the side effects of breast cancer treatment, Physical activity increases patients' quality of life during treatment, Physical activity increases patients' quality of life after treatment and Nurse advice about physical activity. Results: There is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Any physical activity that has been studied reduces the side effects that follow a cancer treatment and it increases the quality of life among women. The combination of pulse-pounding physical activity and other activity provides the best long-term impact on quality of life. Conclusion: The results can motivate nurses to recommend physical activity to women with breast cancer because there is a safe and effective approach to increase women's quality of life.

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen. Dessa var: mötet med vården, livet under behandlingen och livet efter diagnosen. Ett antal underteman framkom även för att enklare strukturera resultatet. I mötet med vårdpersonal upplevde männen att det förekom svårigheter vid både givande av diagnos och utformning av stöd. Informationen som gavs ansågs som otillräcklig och opassande. Sjukdomen fick många män att reflektera över synen på sin maskulinitet. I livet efter diagnosen framkom de psykiska påverkningarna för männen vilka kunde innebära stress och ångest. Vissa män såg dock erfarenheten av sjukdomen som någonting positivt då det innebar omarbetade värderingar och en ny syn på livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv med den levda kroppen som ett centralt begrepp. Det diskuteras och jämförs skillnader och likheter i artiklarna och även hur författarna förstår och tolkar sitt resultat. / Background: Male breast cancer is a rare and unnoticed disease. Less than one per cent of all breast cancer cases are male. This contributes to the male breast cancer patient not only encountering adversities related to a cancer diagnosis but also all that it entails to have a disease that normally affects women. Aim: To describe the male breast cancer experience. Method: This was a literary review where nine original studies all relating to the aim of the review were analysed. These were retrieved from Cinahl and from reference lists from other scientific articles. The articles had either a qualitative, quantitative or mixed method approach. The studies were analysed through a division of the data into different themes. Results: The results derived three major themes in the male breast cancer experience. These were: meeting with healthcare professionals, life during the treatment and life after the diagnosis. There were also a number of subthemes that where composed to give structure to the findings. When dealing with healthcare professionals the men experienced difficulties in regards to receiving the diagnosis and in what way support was given. The information that was given was inadequate and inappropriate. For some men the disease brought with it reflections of how they viewed their own masculinity. Life after the diagnosis was for some men characterized by stress and anxiety but was for others seen as a positive experienced that brought with it changed values and a new outlook on life.  Discussion: The result is here discussed with a life-world approach with the lived body as a major concept. Differences and similarities in the articles are discussed and compared and there is also an interpretation as to how the authors comprehend their result.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​