Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script. De viktigaste slutsatserna som har dragits av studien är att den sexuella normen handlar mycket om ett heteronormativt samliv och att stora skillnader finns mellan vad som är norm för respektive kön.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.

Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden. Many people that are diagnosed or going through treatment for the disease experiences negative side effects. It´s not uncommon with side effects that give problems with sexual health. Aim: The objective of the study is to investigate the connection between problems with worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function for men with prostate cancer. Method: This study was conducted as a quantitative cross-sectional study, as part of a larger ongoing study, with data collected from members in the SPCF (Svenska Prostatacancer Förbundet) with help of questionnaires. Data collected from 3165 men who regardless of treatment and age were analyzed and studied by division into two groups. Results: The results showed that men who has problems with any form of worry/anxiety/depression are less sexually active than men who not had problems. It also shows that men with less sexual activity think themselves as less satisfied than men with no problems. Conclusion: The study shows that there is a connection between worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function on men with prostate cancer. Various finds have been discovered in the study and knowledge gaps have been illustrated. Nurses can use the schedule as a help whit their work about the sexual health.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .</p>

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI’s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden. Inga skillnader förelåg mellan grupperna som jämfördes avseende livskvalitet och upplevda konsekvenser, men gruppen som uppfyllde diagnoskriterierna (n=35) rapporterade ett större psykiskt lidande, mer oro för konsekvenser och en tendens till mer nedstämdhet än den subkliniska gruppen (n=24). Resultatet indikerade att högre symptomnivå enligt HDSI var förenat med sämre psykiskt mående. Formuläret visade tillfredställande samstämmig validitet. Båda grupperna rapporterade livskvalitet och psykiskt lidande på klinisk nivå samt förhöjd nedstämdhet, vilket stödjer diagnosens relevans, men fyndet ledde även till funderingar kring om formulärets bedömningsinstruktioner är för stränga.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .

Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.

Under de drygt 20 år som passerat sedan sexköpslagen infördes i Sverige har både samhället och sexualbrottslagstiftningen genomgått stora förändringar. Det gamla begreppet sexuellt umgänge har ersatts med det vidare begreppet sexuell handling och internet möjliggör idag köp av s.k. livepornografi där köpare betalar säljare för att utföra specifika sexuella handlingar på sig själva som köpare kan följa i realtid. Gränsen mellan vad som är pornografi och vad som faktiskt kan utgöra ett sexköp håller på att suddas ut. Samtidigt som de senaste årens rättsutveckling har förändrat synen på begreppet sexuell handling på det viset att sådana handlingar numera kan genomföras över nätet tycks den rådande uppfattningen vara att sexköp förutsätter fysisk kontakt. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om sexköpsbrottet kan begås på nätet. Utredningen har bestått dels av att undersöka hur rekvisitet sexuell förbindelse i sexköpsparagrafen ska förstås och dels att undersöka om sexualbrott överhuvudtaget kan begås mot vuxna människor på nätet. I syfte att utröna sexköpsparagrafens rätta mening, i förenlighet med legalitetsprincipen, har utredningen utgått från lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet som presenteras i uppsatsen är att rekvisitet sexuell förbindelse avser samlag eller sexuell handling enligt nuvarande begreppsbildning och att sexualbrott mot vuxna kan begås över nätet. Sexköpsbrottet bör således vara tillämpligt online.

I Sverige avled ca 90 000 personer år 2010 och 80 procent av dessa personer var i behov av palliativ vård. Cancer är en av de stora dödsorsakerna och har dessutom ökat som dödsorsak. Sjuksköterskan har ett ansvar att kommunicera med personer som vårdas och närstående för att kunna ge information, men också känslomässigt stöd. God kommunikation är en stor del av att stödja personer genom deras sjukdom och kan leda till lindrat lidande. Sexualitet förändras ständigt och är integrerat i hälsa och välbefinnande. Det är förknippat med livskvalitet, självkänsla och självbild och ändå upplever flera partners till personer med cancer, sexualitet som något bortglömt. En möjlig orsak till varför sjuksköterskor inte diskuterar ämnet med personer kan vara brist på kunskap. För att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad och se personen bakom sjukdomen behövs ökad kunskap om hur sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Syftet med studien var att belysa hur uppfattningen av sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Totalt hittades 15 artiklar, åtta kvantitativa och sju kvalitativa artiklar. Fem artiklar hittades via CINAHL och tio via PubMed. En analys av innehållet gjordes och gemensamma teman framkom. Personer med cancer genomgick förändringar gällande sexuell funktion, kroppsuppfattning och sexuell identitet. Hur sexualitet påverkades av cancersjukdom varierade från allvarligt till nästan ingenting. Sexualitetens uttryckssätt förändrades och det var mindre troligt att sexualiteten uttrycktes i form av samlag. Det lades istället betoning på en verbal form av intimitet och vikten av att vara nära. Bristande energi, trötthet och rädsla för att göra sig eller sin partner illa bidrog till minskad samlagsfrekvens. Försämrad kroppsuppfattning var direkt kopplat till sämre sexuellt intresse och njutning. Ett flertal av både kvinnor och män upplevde kroppsliga förändringar som håravfall, viktförlust och förändring av kroppsform vilket ledde till känslor av att vara sexuellt oattraktiv. Endast ett fåtal rapporterade bättre kroppsuppfattning. Både kvinnor och män upplevde förlust av den sexuella identiteten. Sexualitet är ständigt föränderligt och förknippat med både självkänsla och självbild. Föreliggande studie visar att det finns ett behov och en önskan att diskutera området sexualitet med sina vårdgivare, men att det finns vissa barriärer vilka gör att sjuksköterskor inte tar upp ämnet för diskussion. Ångest, otillräcklig utbildning, rädsla att förnärma, sexuell läggning, antaganden att sexualitet inte är ett problem, religion och bristande språkkunskaper var vanliga orsaker till att ämnet sexualitet negligerades. Genom att integrera ett mer personcentrerat arbetssätt i vården av personer med cancer kan hela personen bli sedd istället för endast sjukdom och deras sexualitet kan därmed även bekräftas och diskuteras.