Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor globalt. Diagnosen och behandlingen medför fysiska, psykiska och biologiska förändringar som är för påfrestande på kvinnors sexuella hälsa och sexuella aktivitet. Sexuell aktivitet är för kvinnor en del av välbefinnandet och tillfredställande. Att vara sexuellt aktiv och ha bra sexuell hälsa har olika betydelser för alla individer. Det är den grundläggande sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att ha kunskap och förståelse om bröstcancersjukdomens påverkan på kvinnors sexuella hälsa och sexuell aktivitet för att kunna ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid bröstcancer, med fokus på sexuell aktivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna är följande; Upplevelser av förändringar av sexuell aktivitet, Upplevelser av sexuella relationer och samhällets normer och Upplevelser av brister inom hälso- och sjukvården.  Underkategorier är följande; Upplevelser av fysiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av psykologiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av relationen med partner, Upplevelser av samhällets normer och beteenden i relation till sexuella aktiviteter, Upplevelser av brist på kommunikation kring sexuell aktivitet och Upplevelser av brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor upplever sexuella problem vid bröstcancersjukdom vilket påverkar både självbilden och relationen med partnern. Sexuell dysfunktion framkommer vid behandlingen av bröstcancer och drabbar oftast den sexuella hälsan som leder till minskad sexuell aktivitet. Sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonalen kan stödja kvinnor med kunskap kring sexuell hälsa för att främja kvinnors livsvärld och bibehålla sexuellt välbefinnande.

Bakgrund: En bra hälsa och god livskvalitet är något som alla människor har rätt till. När kvinnan kommer in i klimakteriet kan bra sexuell hälsa ge ökad livskvalitet då sexualitet utgör en viktig del i människans liv. Kvinnan kan påverkas negativt av klimakteriesymptom som hindrar sexuell hälsa och välbefinnande. För att främja välmåendet under klimakteriet behöver många kvinnor stöd och råd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa under klimakteriet.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga studier. Nio kvalitativa samt två med mixad metod. Litteraturstudien har utförts enligt en guide utformad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus.  Huvudresultat: Den förändrade sexualiteten uttrycktes både fysiskt och psykiskt. Generellt orsakade dessa förändringar en upplevd sexuell ohälsa. Många saknade kunskap om klimakteriet och tyckte att det var svårt att be om hjälp. Den sexuella problematiken påverkade kvinnornas äktenskapliga relationer och många menade att de gick med på sexuella handlingar mot sin vilja då relationen var det viktigaste.  Positiva sidor av klimakteriet som nämndes var att slippa menstruationer och oron för oönskade graviditeter. Hormonbehandlingar och fysisk träning samt erfarenhetsutbyte med andra kvinnor kunde vara till hjälp. Slutsats: Kvinnor upplevde både negativa och positiva förändringar under klimakteriet. Att prata om klimakteriet ansågs som tabubelagt vilket gav upphov till kunskapsbrist hos kvinnorna. Som sjuksköterska har vi möjlighet att se dessa kvinnor inom vården och förstå deras upplevelser genom att ställa öppna frågor och kunna bistå med råd och stöd. / Background: Good health and a good quality of life is something that all people have a right to. When a woman enters menopause, good sexual health can provide increased quality of life as sexuality is an important part of a person's life. The woman can be negatively affected by climacteric symptoms that hinder sexual health and well-being. To promote well-being during the climacteric period, many women need support and advice from the healthcare system. Purpose: The purpose was to describe how women experience their sexual health during the climacteric period. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific studies. Nine qualitative and two with a mixed method. The literature study has been carried out according to a guide designed by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Main result: The changed sexuality expressed itself both physically and psychologically. Generally, these changes caused a perceived sexual unhealthiness. Many woman lacked knowledge about the menopause and found it difficult to ask for help. The sexual problems affected the women's marital relationships and many of them agreed to sexual acts against their will as the relationship was the most important thing. Positive aspects of the climacteric period were that were mentioned were avoiding menstruation and the worry about unwanted pregnancies. Hormone treatments and physical exercise as well as sharing experiences with other women could be helpful. Conclusion: Women experienced both negative and positive changes during the climacteric period. Talking about the climacteric period was considered taboo, which gave a lack of knowledge among the women. As nurses, we have the opportunity to see these women in care and understand their experiences by asking open questions and being able to assist with advice and support.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.

Berlin, Freie Universiẗat, Diss., 2001. / Dateiformat: zip, Dateien im PDF-Format.

Bakgrund: 700 000 människor i Europa lever med någon form av stomi. I samband med en stomioperation kan kroppsuppfattningen förändras och därmed också attityden till sin egen kropp. Detta kan leda till problem med den sexuella hälsan i form av minskad lust, rädsla att samlaget ska orsaka smärta och att personen med en kolostomi kan känna sig mindre attraktiv. Det ingår i sjuksköterskans roll att samtala kring den sexuella hälsan men sjuksköterskorna kan uppleva detta problematiskt då ämnet kan anses vara känsligt och privat.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samtala kring sexuell hälsa med personer som har kolostomi.Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två stycken kategorier och sju stycken underkategorier. Kategorin samtalets innehåll fick tre stycken underkategorier när frågan ställs och om samtalet blir av, patientens upplevelser enligt sjuksköterskan och tips och råd. Kategorin faktorer som påverkar samtalet fick fyra stycken underkategorier så som ålder, genus, efterfrågar andra resurser och fokus på annat.Slutsats: Det rådde delade meningar gällande om samtal kring den sexuella hälsan tillhörde sjuksköterskeprofessionen eller inte. Samtalet var viktigt att ta upp men att det fanns brister som att sjuksköterskorna efterfrågade andra resurser. Det visade sig att det fanns olika faktorer som påverkade samtalet och ifall samtalet ägde rum eller inte. Faktorer så som patientens ålder, genus, miljön runt samtalet och även att sjuksköterskorna och patienterna fokuserade på annat. Slutligen förekom det funderingar på om denna studie är applicerbar på andra sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtinfarkt.

Prostatacancer är idag en av de vanligaste cancerformerna hos män i världen och en av de vanligaste dödsorsakerna hos cancerdrabbade män. Orsaksfaktorerna bakom prostatacancer är ännu inte fastställt. Prostatacancer och behandling medför psykiska och fysiska besvär vilket påverkar den sexuella hälsan hos männen.

No description available.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar. / Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.

Det råder skilda meningar om huruvida sex verkligen säljer. Trots detta är sexuell information ett återkommande inslag i reklam, vilket skapar debatt i samhället. För att skapa klarhet i detta har vi undersökt vad unga svenska studenter uppfattar som sex i reklam samt deras attityder till sådan marknadsföring. Detta gjordes med hjälp av fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring annonser med sexuellt laddade innehåll. Studien visar att vad som uppfattas som sex i reklam är högst subjektivt samt att attityden till det på olika sätt påverkas av ett antal variabler. Dessutom lyfts olika riktlinjer fram som marknadsförare kan använda vid utformningen av denna typ av reklam.