No description available.

No description available.

No description available.

Sexualitet är ett grundläggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvård efter sjukdom. Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akut sjukvård och patienterna har ofta frågor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrådgivning till patienter med hjärtsjukdom. Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanställts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrådgivning i liten omfattning. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll visade sig vara ”Tillgängligt material”, ”Kunskap och utbildning”, ”Kön och ålder”, ”Språk och kultur” samt ”Tidsaspekt, organisatoriska riktlinjer och policys”. Sjuksköterskan kan stötta patienten till egenvård, liksom anpassning till förändrad sexuell hälsa. Att informera patienten förutsätter sjuksköterskans kunskap inom ämnet. Sjuksköterskan behöver utbildning i hur sexuell hälsa påverkas av hjärtsjukdom. Vidare forskning krävs för att undersöka vad som kan tänkas öka sjuksköterskors sexualrådgivning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 50 000 personer i cancer varje år. Att leva med en cancersjukdom innebär många förändringar och utmaningar för den som drabbats. I nuvarande vårdprogram lyfts att sjuksköterskan ska informera om sjukdomens och behandlingens påverkan på den sexuella hälsan, trots detta visar studier att frågan inte lyfts i större utsträckning. Det blir då viktigt att undersöka varför detta inte genomförs, särskilt då det av patienterna uttrycks en önskan om att få samtala om sexuell hälsa.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter inom ramen för onkologisk omvårdnad.  Metod: En litteraturstudie som genomfördes med systematisk ansats. Inkluderade studier har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt för individen, dock upplevde de sig ofta sakna kunskap och färdighet i att samtala om sexuell hälsa. Faktorer som rörde vårdens organisation, sjuksköterskans utbildning, kunskaper i kommunikation samt personlig trygghet i ämnet påverkade erfarenheterna av att samtala om sexuell hälsa.  Konklusion: Att samtala om sexuell hälsa med patienterna ingår i sjuksköterskors omvårdnadsansvar. Mer utbildning och träning i samtalsteknik riktat mot att samtala om sexuell hälsa behövs därför. Fler sjukvårdsinrättningar bör dessutom införa rutinmässig skattning av sexuell hälsa.

Zusammenfassung In der vorliegenden Arbeit wurden hämodynamische und behaviorale Korrelate bei der simultanen Präsentation räumlich kognitiver Aufgaben und sexuell relevanter Distraktoren untersucht. Dazu untersuchten wir 22 heterosexuelle Probanden ohne pädophile Neigungen und psychische Erkrankungen mittels funktioneller Magnetresonanztomtographie (fMRT), um eine Vergleichsgruppe für dasselbe Experiment mit pädophilen Probanden zu schaffen. Wir nutzten ein indirektes Studiendesign zur Erfassung sexuellen Interesses, wir arbeiteten also nicht mit der alleinigen Darbietung visueller sexueller Reize, für die wir unterschiedliche Präferenz annahmen, sondern simultan räumlich-kognitive Reize (Aufgabe zur mentalen Rotation) präsentierten. Dieser Ansatz der Erfassung sexuellen Interesses baut teilweise auf dem Modell der Verarbeitung sexueller Reizmerkmale durch Spiering und Everaerd von 2007 auf. Die Autoren gingen davon aus, dass bewusst wahrgenommene sexuelle Reize und neutrale Reize auf eine bewusste, kontrollierte Weise verarbeitet werden und somit limitierter Aufmerksamkeit unterliegen. Darauf gründeten sich unsere Annahmen zu behavioralen Korrelaten der simultanen Darbietung eines sexuellen mit einem kognitiven Reiz. Dabei erwarteten wir im Sinne eines Sexual Content Induced Delay SCID (Geer und Bellard 1996) längere Bearbeitungszeiten bei der Aufgabe zur mentalen Rotation wenn simultan der sexuell präferierte Reiz gezeigt wird. Außerdem nahmen wir an, dass bei der simultanen Darbietung der präferierten Reize höhere Fehlerraten bei der Aufgabe zur mentalen Rotation auftreten. In Bezug auf Annahmen zu hämodynamischen Korrelaten der Darbietung sexueller Reize bildete die wichtigste Grundlage die von Stoléru et al. (2012) überarbeitete Version des Vier- Komponenten-Modells sexueller Erregung, in dem sexuelle Erregung in vier Komponenten unterteilt wird, denen jeweils charakteristische Hirnregionen zugeordnet werden. Um sexuelle Präferenz zu erfassen, nutzten wir ein einfaches Design, indem wir hämodynamische Antworten auf unterschiedliche sexuelle Reize miteinander verglichen. Grundlage dafür bildeten Studien, die präferierte sexuelle Reize mit nicht präferierten sexuellen Reizen bezüglich der hämodynamischen Antworten verglichen haben wie Safron et al. (2007), Ponseti et al. (2006 und 2012), Kranz und Ishai (2006) und Savic et al. (2005). Außerdem nutzten wir ein indirektes Design zur Erfassung der sexuellen Präferenz, indem wir simultan 94 die sexuellen Reize mit den kognitiven Reizen darboten. Wir adaptierten ein Modell zur Emotions-Kognitons-Interaktion aufgrund der Analogie von Emotion und Sexualität (Everaerd 1988). Dieses beschreibt eine Suppression der emotionalen Hirnantwort bei Anwesenheit eines kognitiven Stimulus (Drevets und Raichle 1998, Kellermann et al. 2012, Blair et al. 2007). Wir nahmen an, dass diese Suppression geringer ausfällt, wenn der präferierte sexuelle Reiz gezeigt wird. Dies macht eine Differenzierung zwischen präferiertem und nicht präferiertem Reiz möglich. Bezüglich der Verhaltensdaten bestätigte sich ein präferenzabhängiges SCID anhand signifikant höherer Reaktionszeit für die Richtigantworten, wenn die Aufgabe zur mentalen Rotation simultan mit den weiblichen sexuellen Reizen gezeigt wurde. Dieser Effekt auf der Verhaltenseben kann zur Erfassung sexueller Orientierung genutzt werden. Es ergab sich keine Bestätigung einer höheren Fehlerquote, wenn die Aufgabe zur mentalen Rotation simultan mit den weiblichen sexuellen Reizen gezeigt wurde. Diese kann möglicherweise in der blockweisen Darbietung unserer Stimuli begründet liegen. Erkenntnisse bezüglich der hämodynamischen Daten untermauerten in der Literatur bekannte Netzwerke (Zacks 2008, Jordan und Wüstenberg 2010) im Zusammenhang mit mentaler Rotation. Des Weiteren bestätigten sich Annahmen für die Darbietung sexuell präferierter Reize über Antworten in visuellen Arealen sowie in Arealen der kognitiven Komponente (präzentraler Kortex, supplementär motorisches Areal), der autonomen Komponente (Insula) und der emotionalen Komponente (Insula, Amygdala) des Vier-Komponenten-Modells. Entsprechend der motivationalen und der inhibitorischen Komponente wurden keine signifikant stärkerern Antworten gefunden. Wenn sexuell präferierte Reize passiv wahrgenommen wurden, riefen sie stärkere hämodynamische Antworten in visuellen und motorischen Arealen hervor als sexuell nicht präferierte Reize. Es bestätigte sich eine Emotions-Kognitions-Interaktion sowohl für die weiblichen als auch für die männlichen sexuellen Reize. Relevante Komponenten sind die kognitive Komponente (temporalen Regionen), die emotionale Komponente (Amygdala) und für das Cingulum die autonome und motivationale Komponente sexueller Erregung. In der Erfassung sexueller Orientierung in der Experimentalbedingung konnten wir trotz der aufmerksamkeitsfokussierenden Aufgabe eindeutige Effekte im Zusammenhang mit sexueller Orientierung ermitteln. Die weiblichen Reize riefen stärkere hämodynamische Antworte in den relevanten Regionen hervor als die männlichen. Dabei spielten Regionen, die für die 95 Verarbeitung sexueller Gedächtnisinhalte (Hippocampus, Spiering und Everaerd 2007), das Vorstellen sexueller Handlungen (präzentraler Kortex, Moulier et al. 2006), die Wahrnehmung der sexuellen Charakters eines Stimulus (temporale Regionen) und das Betrachten sexueller Stimuli (inferiorer Frontalkortex, Mohlenberghs et al. 2011) angenommen werden, die wichtigste Rolle. Unsere Ergebnisse zeigen, dass dieses indirekte Verfahren zur Erfassung sexueller Orientierung vielversprechend ist. Außerdem unterstreichen sie die Bedeutung des inferioren Frontalkortex und des Hippocampus als Korrelate sexueller Präferenz. Die Ergebnisse der vorliegenden Arbeit wurden bereits auf dem Symposium für empirische Forschung in der forensischen Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie (EFPPP) vorgestellt und im EFPPP-Jahrbuch von 2014 veröffentlicht (Wieser et al. 2014).

Introduktion/Bakgrund: Livmoderhalscancer är globalt sett den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor där flera hundra tusen kvinnor varje år dör till följd av sjukdomen. Behandling av livmoderhalscancer kan medföra fysiologiska förändringar i de kvinnliga genitalierna. Forskning kring tidigare cancersjukdomar har påvisat att den sexuella hälsan kan påverkas efter behandlingen. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes. Efter en systematisk sökning i databaserna och kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar, valdes 11 artiklar ut till resultatet. Artiklarna var utav både kvantitativ- och kvalitativ metod.  Resultat: Den sexuella hälsan upplevdes hos majoriteten av kvinnorna vara negativt påverkad efter behandling, där olika faktorer hade inverkan. Påverkan på kroppsbild, kvinnlighet och kroppsuppfattning var erfarenheter som kvinnor ansåg hade påverkan på sexualitet och sexuell hälsa. Kvinnorna erfara även att lusten och intresset för samlag förändrades samt relationer.  Däremot fanns det kvinnor som inte erfara att den sexuella hälsan påverkades. Slutsats: Utefter litteraturstudiens resultat kan slutsatsen om att behandling medför att kvinnor upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar den sexuella hälsan dras.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman. Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Slutsats Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. De olika behandlingsformerna som finns har en stor mängd biverkningar där sexuell dysfunktion är en av de mest förekommande.   Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar genomfördes efter sökningar i CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarks sexfasmodell.  Resultat: Det som framställdes i resultatet var två huvudteman samt fyra subteman. Det första huvudtemat Den förändrade kroppen mynnades ut i två subteman; kroppslig funktion och kvinnlig identitet Det andra temat Kommunikationsbehov resulterade också i två subteman; hälso- och sjukvården och relationer.  Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer adresserades sällan av vårdpersonalen.  Då sexuell dysfunktion är vanligt förekommande i samband med bröstcancer och behandlingen är det viktigt att ämnet uppmärksammas och adresseras inom cancervården, eftersom kvinnor upplever olika utmaningar för att bibehålla sin sexuella hälsa, kroppsbild och femininitet. Fortsatt forskning och kvalitetsutveckling inom vården kan bidra till att förbättra kvinnors upplevda sexuella hälsa i samband med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor där många överlever. Däremot kan behandlingen ge svåra biverkningar och ibland bestående symtom. Detta kan påverka hälsan vilket i sin tur kan påverka den sexuella hälsan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter genomgången bröstcancer.  Metod: Den design som användes var en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två databaser. Insamlad data har avgränsats till år 2018-2023. Forskningsetiska aspekter har tagits i beaktande och kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av en granskningsmall från Malmö Högskola. Slutligen utfördes en analys. Resultat: Resultatet grundade sig i nio vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa och sex kvantitativa. De kategorier som identifierades var förändrad sexualitet och intimitet, förändrad kropps- och självbild, relationens påverkan på sexuellt samliv samt information.  Slutsats: Efter genomgången bröstcancer upplevde den största delen av kvinnor försämrad sexuell funktion och därmed ihållande påverkan på sexuell hälsa. Kvinnor upplevde även påverkan på kroppsbilden samt relationen. Det fanns ett samband mellan KASAM och sexuell hälsa.