Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka sexuell läggning som asylskäl och de svårigheter som HBTQI-personer möter under en asylutredning. I Sverige har sexuell läggning erkänts som grund för att bevilja asyl, dock kan det uppstå dilemman i bedömningen av detta skyddsskäl. Det är avgörande att sökanden kan uttrycka sina tankar och känslor kring sin sexuella läggning under asylutredningen, samtidigt som det kan vara svårt för individer att prata om detta ämne med hänsyn till bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorerna, som exempelvis skam och stigma, kan ligga till grund för att personer inte berättar om sin sexuella läggning i början av asylprocessen. Sent åberopade skyddsskäl ska dock inte ses som illegitima. Uppsatsen har behandlat gällande rätt i beaktande av Sveriges internationella åtaganden och överenskommelser inom migrationsrättens område. Det kan således konstateras att det är nödvändigt att följa internationella normer för att säkerställa likabehandling av asylfrågor, oberoende av den sökandes åberopade skyddsskäl och i vilket skede det åberopas. Vad gäller sexuell läggning som asylskäl måste myndigheterna respektera sökandes privatliv, samtidigt som de måste få en detaljerad beskrivning av den sökandes upplevelser för att kunna bedöma skyddsskälen på ett korrekt sätt.

Background: On behalf of the National Board of Health, WHO and ICN code of ethics for nurses; are nurses responsible to provide holistic care to their patients. This includes sexual health. Previous studies have revealed serious shortcomings at this point both out in clinical practice but also in nursing training. Therefore, it is of interest to see which recommendations that is available for the nurse to work with sexual health. Aim: To describe recommendations for the nurse's work on sexual health – based on personcentered care. Method: A general literature review with inductive approach of data collection has been used from the databases Cinahl and PubMed. A total of 13 science articles were elected. Results: Three maincathegories was identified for the work of the nurse: basic recommendations, specific recommendations linked to the disease state and models for assessment and intervention. Conclusion: Sexual health is central to human well-being and quality of life. It is important that the work of nurse with sexual health is based on well-functioning principles and models, such as described in this literature review. / Bakgrund: På uppdrag av Socialstyrelsen, WHO och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ansvarar sjuksköterskan för att ge holistisk omvårdnad till sina patienter. Detta inbegriper den sexuella hälsan. Tidigare studier visar på allvarliga brister på denna punkt både i den kliniska verkligheten men även i sjuksköterskeutbildningen. Därför är det av intresse att se vilka rekommendationer som finns tillgängliga för sjuksköterskan att använda i omvårdnadsarbetet med sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva rekommendationer för sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa - utifrån personcentrerad omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har gjorts från databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut. Resultat: Tre övergripande huvudkategorier identifierades för sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa: grundläggande rekommendationer, specifika rekommendationer kopplat till sjukdomstillstånd samt modeller för bedömning och intervention. Slutsats: Då den sexuella hälsan är central för människans välbefinnande och livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa bygger på vedertagna välfungerande rekommendationer och modeller.

Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

<p>Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.</p>

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.

Bakgrund: Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avlägsnande av livmodern, är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomgår cirka en av tio patienter födda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi påverka sexualiteten och den sexuella förmågan. Syfte: Beskriva patientens sexuella förmåga efter hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar som undersöker den sexuella förmågan efter hysterektomi. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Första halvåret efter hysterektomi är den sexuella förmågan försämrad för många patienter. Sex månader till två år efter operationen förbättras den sexuella förmågan eller upplevdes oförändrad. Trots försämrad sexuell förmåga efter hysterektomi upplever många patienter sexuell tillfredställelse. Dyspareuni och depressionssymtom minskas efter hysterektomi. Information innan hysterektomin om möjliga sexuella förändringar efter operationen är en bidragande faktor för sexuell tillfredställelse. Ingen skillnad mellan typ och metod av hysterektomi påvisas. Slutsats: Resultatet av studien visar att den sexuella förmågan förändras efter hysterektomi, oberoende typ av hysterektomi eller operationsmetod. Information är en bidragande faktor till att patienter upplever sexuell tillfredställelse. Klinisk Betydelse: Det är viktigt att sjuksköterskan diskuterar sexualitet med patienten innan, under och efter hysterektomi, för att kunna säkerställa en god omvårdnad. / Background: Many patients, who are born with a uterus sees the uterus as a sexual organ. In conjunction with the hysterectomy a lot of patients are anxious of losing their sexual identity. Hysterectomy, removal of the uterus, is one of the most common gynecological surgeries and in Sweden approximately one of ten patients undergo the operation. Theoretically the hysterectomy could affect sexuality and sexual function. Objective: Describe the patient's sexual function after hysterectomy. Method: A literature review of ten quantitative articles that examines sexual functioning after hysterectomy. The data was collected in PubMed and CINAHL. Results: The first six months after the hysterectomy sexual function decreased for many patients. Six months to two years after the surgery the sexual function improves or perceived unchanged. Despite if the sexual function got worsened after hysterectomy many patients experience sexual satisfaction. Dyspareunia and depression symptoms decreased after hysterectomy. Information before the hysterectomy about possible sexual changes after surgery is a contributing factor for sexual satisfaction. There was no difference between the type and method of hysterectomy. Conclusion: The results of the study show that sexual function changes after hysterectomy, regardless type of hysterectomy or surgical procedure. Information is a contributing factor to patients experiencing sexual satisfaction. Clinical Significance: It is important that the nurses are discussing sexuality with the patient before, during and after hysterectomy in order to ensure good care.

Background: Ovarian cancer affects many women worldwide. Tumors that grow in the genitalia and pelvis have because of its placement a large threat to the sexual ability. Treatment for ovarian cancer may lead to the sexual possibilities inhibited. Sexual health is a state of physical, mental, emotional and social well-being related to sexuality. Sexual health can be experienced in spite of disease, dysfunction or infirmity. Aim: The aim is to describe the factors that influence women's sexuality after treatment for ovarian cancer Method: A literature review, in which seven quantitative and three qualitative articles were analysed. Result: From the analysis revealed two main themes; Physical changes and Mental changes. Physical changes were divides into two subthemes; Changes in sexual function and Menopause and reproductive ability. Mental changes were divided into three subthemes; Decreased desire and the relationship with the partner, The relationship with one's own body and The lack of information from health care professionals. Conclusion: Women with ovarian cancer experience a lack of information from health care professionals about what can be expected to happen with the sexual function after treatment. It is important that the nurse recognizes this need and understands that sexual health can be experienced despite illness. / Bakgrund: Äggstockscancer drabbar många kvinnor världen över. Tumörer som växer i genitalier och bäcken utgör på grund av sin placering ett stort hot mot den sexuella förmågan. Behandling för äggstockscancer kan leda till att de sexuella möjligheterna hämmas. Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, mentalt, känslomässigt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom, dysfunktion eller funktionshinder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för äggstockscancer. Metod: En litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Av analysen framkom två huvudteman; Fysiska förändringar samt Psykiska förändringar. Fysiska förändringar med subtemana; Förändrad sexuell funktion samt Menopaus och reproduktiv förmåga. Psykiska förändringar med subtemana; Minskad lust och relationen till partner, Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information från sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor med äggstockscancer upplever brist på information från sjukvårdpersonal om vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter behandling. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta omvårdnadsbehov och förstår att sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom.

Mörk, A och Savik, K Jag är den jag är och jag är vid liv. En kvalitativ studie gällande unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom. Examensarbete i Sexologi 30 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2018Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom med fokus på frågor om sexualitet, relation till kroppen och social gemenskap. Studien syftar vidare till att belysa gruppens behov vid överlämningen från barnkliniken till vuxenvården. Empirin i studien innefattar tre olika fokusgruppsintervjuer med grupper sammansatta utifrån diagnos och kön. Totalt deltog 13 respondenter. I innehållsanalysen fokuserade vi på fem olika teman: familj och vänner, arbete och fritid, sjukvård, sex och relationer samt kroppen. Studien påvisar att sjukdomarna till viss del påverkar respondenternas vardagliga liv, och att respondenterna använder sig av olika copingstrategier för att hantera de problem som uppstår. Vidare framkommer att flera respondenter har svårt att få stöd och hjälp i vuxensjukvården och att det finns behov av ett mer utvecklat mottagande i densamma. Gemensamt för respondenterna var även glädjen över att leva. Nyckelord: analatresi, Hirschsprungs sjukdom, sexualitet, sexuell hälsa / Mörk, A and Savik, K. I am who I am and I am alive: A qualitative study of young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease. Degree Project in Sexology 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018. The purpose of this qualitative study was to investigate young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease with a focus on issues relating to sexuality, relationship to the body and social interactions. The study also aimed to highlight the groups’ needs during the handover from pediatrics to adult care. The empirical data in the study involve three different focus group interviews conducted with groups formed on basis of diagnosis and sex. In total, 13 respondents participated. The content analysis conducted focused on five different themes: family and friends, work and leisure, health, sex and relationships, and the body. The study indicates that the diseases to some extent affect the respondents in everyday life and that they use different coping strategies to deal with the problems that arise. Furthermore, it is clear that several of the respondents have difficulty in getting support and help in the adult care, and thus that there is a need for a more developed transition between pediatrics and adult care. The respondents also jointly expressed a joy of livingKeywords: anorectal malformations, Hirschsprung disease, sexuality, sexual health

Bakgrund: Sexualitet har påverkan på allt från den mentala hälsan till sociala relationer och kulturella sfärer. Sexualiteten är nära sammansvetsad med människans identitet, integritet, kroppsuppfattning och social nyfikenhet. Sexuell dysfunktion har negativ påverkan på hälsan och obehandlade sexuella komplikationer kan leda till destruktiva känslor som skam, skuld, frustration, problem i relationer och slutligen bristande självförtroende och en försämrad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården om deras sexuella dysfunktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades: Ämnet som inte lyfts, upplevelsen av förutfattade meningar och önskan om individanpassad information. Det tydligaste fyndet var att ämnet sexuell dysfunktion ej lyfts i mötet med vården. Slutsats: Patienterna upplevde att deras sexuella dysfunktion inte fick något utrymme i vårdmötet, vilket ledde till känslor av frustration, hopplöshet och ett ökat lidande. Det förekommer många anledningar varför ämnet ej berörs inom sjukvården, där patienternas och sjukvårdens upplevelser speglar varandra. Det behövs ökad kunskap hos vårdpersonalen kring sexuella dysfunktioner och den psykosexuella påverkan som detta medför, tillsammans med tydligare och anpassade riktlinjer ute i vårdverksamheterna kring när, var och hur informationen bör lyftas med patienter. / Background: Sexuality influences both mental health, relationships, and cultural spheres. Sexuality is closely linked with the human identity, integrity, body image and social curiosity. Sexual dysfunction negatively impacts health and untreated sexual complication can lead to destructive feelings of shame, guilt, frustration and ultimately lack of self-confidence and a reduced quality of life. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of the encounter with the healthcare regarding their sexual dysfunctions. Method: Qualitative literature review with a thematic analysis. Results: Three identified themes: The topic is not raised, the experience of preconceptions and the desire for individualized information. The clearest result emerged was that the subject of sexual dysfunction was not raised in the meeting with the healthcare. Conclusion: The patients felt that their sexual dysfunction was not given any space in the care encounter, which led to feelings of frustration, hopelessness, and increased suffering. The healthcare needs an improved knowledge about sexual dysfunction and the psychosexual impact this entails, together with clearer guidelines regarding when, where and how the information should be raised with patients.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet. Kvinnor upplever bristande information och har behov av individuellt anpassat stöd. Konklusion: Behovet av sexualrådgivning är stort och möts ej i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelsen av sexuell dysfunktion är beroende av balans mellan inre och yttre resurser samt det dagliga livets krav. Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i förbättrandet av den sexuella funktionen och upplevda hälsan. / Background: The treatment of gynecological cancer may cause persistent sexual dysfunction which affects patients’ experienced health. Aim: To describe women’s experiences of sexual dysfunction and the role of the nurse after gynecological cancer. Method: A literature review based on 12 scientific articles on studies of qualitative or quantitative design. Results: The sexual function is affected by changed self-image, experienced pain, anxiety and fear related to sexual activity, anatomic changes and decreased libido. The adjustment to the new situation is affected by the reactions and degree of participation by a possible partner. Women experience a lack of information and have a need for individually adjusted sup-port. Conclusion: The need for sexual counseling is immense and insufficiently met by health care professionals. The experience of sexual dysfunction is depen-dent on a balance between the inner and outer resources and the demands of daily life. The nurse may play a key role in enhancing sexual function and experienced health.