No description available.

This essay explores the conversation about female sexual pain in Sweden and in publishedswedish sexual education during a couple of decades in first half of the 20th century. Byexamining all published journals by RFSU (Swedish Association for Sexual Education) duringthe 1930s to the 1950s, the view on pain, how to prevent and relieve it, can be highlighted. In atime when the concept and conversation of sexuality was changning and exploring newgrounds, former hidden or silenced problems were discussed and medicalized. It shows sex andsexuality isn’t always easy. The main perspective to the examination is medicalization andpsychologization, to show how the use of language and perception of pain evolves over timeand which factors are presented as causes to the pain. Women are expected to feel pain duringtheir first intercourse, since the hymen is broken and allows the penis to enter, also initiatingher sexual life. It is not possible to penetrate before the hymen has broken or been removedsurgically. Vaginismus, menstrual pain and other reccuring pains are on the other hand physicalpains explained by phychological reasons. Fear of pregnancy or pain, or former unpleasantsexual experiences involving pain creates cramps that prevent intercourse or even makes itimpossible. In conclusion, the author argues that RFSU psychologizes pain and therefore demedicalizes it as a physical issue, by making physical pain a result of psychological causes andrecommends it should be treated thereafter.

No description available.

Kronisk underlivssmärta hos män är ett vanligt fenomen. Trots detta är ämnet relativtoutforskat, framförallt gällande yngre män. Studiens syfte var att undersöka upplevelser av attleva med denna smärta, hos män i åldrarna 18-40 år. Datainsamling skedde genomsemistrukturerade intervjuer (n = 5), utförda via Skype eller personligt möte. Dataanalyserades genom induktiv tematisk analys. Fem huvudteman utvecklades: “smärtan rubbardet dagliga livet”, “en klassisk man har inte problem där nere”, “smärtan blir något manmåste förhålla sig till”, “hjälpsamt att inte känna sig ensam” samt “vården kantas avosäkerhet”. Tillsammans ger de en bild av männens upplevelser. Resultatet visar att manligunderlivssmärta påverkar många områden i livet samt att det präglas av stigma ochstereotyper. Psykologiska och sociala mekanismer verkar avgörande för att förstå hur manhanterar smärtupplevelsen. Resultatet bekräftar tidigare fynd från studier på äldre män samtbidrar med nya rön från en yngre population. / Chronic pelvic pain is a common phenomena amongst men. Despite this, research on thesubject is still relatively scarce, especially amongst younger men. The aim of this study was toexamine the experience of living with pelvic pain. Data was collected through semi-structuredinterviews (n = 5), via Skype or face-to-face, from a Swedish sample. An inductive thematicanalysis was conducted. Five main themes were developed: “pain disturbs daily life”, “a real man has no problems down there”, “the pain is something you need to relate to”, “helpful tonot feel alone” and “the healthcare is riddled with insecurity”. Together these help summarizemen’s experiences. The results show that chronic pelvic pain affect many areas in everydaylife. It also shows that this pain is characterized by stigma and stereotypes. Psychological andsocial mechanisms seems vital for understanding how coping and pelvic pain relates. Theresults confirm parts from previous research and adds to existing knowledge, but from ayounger and less examined sample.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

No description available.

Syfte: Det saknas kunskap om samband mellan vaginism och bruxism. Syftet med studien var att studera förekomst av orala parafunktioner och bruxism hos kvinnor med vaginism i jämförelse med kvinnor utan vaginism. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader kring smärta, stress och somatiska besvär mellan grupperna. Metod: En enkätstudie där en modifierad version av DC/TMD axel II, delades ut till patienter som sökt barnmorska. Resultat: Bland de 26 svarande fanns en tendens till ökade dagliga parafunktioner som att pressa tänder under vaken tid, vilket kunde ses i deltagargruppen med vaginism i jämförelse med kontrollgruppen. Smärta som skulle kunna relateras till TMD och parafunktioner var mer frekventa samt mer uttalade i deltagargruppen med vaginism. Deltagargruppen med vaginism hade även en antydan till mer stress, oro samt somatiska besvär.Konklusion: Den viktigaste slutsatsen utifrån utförd studie är att det inte tydligt skiljer sig mellan en grupp individer med vaginism och en kontrollgrupp avseende bruxism. Deltagargruppen med vaginism har en tendens till mer förekommande orala parafunktioner. TMD smärta är mer förekommande i deltagargruppen med vaginism vilket eventuellt kan vara en orsak av ökade parafunktioner. Båda grupperna hade förekomst av psykosociala riskfaktorer för bruxism, dock var de något mer frekventa i experimentgruppen. Det finns ingen tidigare forskning kring sambandet mellan vaginism och bruxism varvid denna studie med endast ett fåtal deltagare skulle kunna ses som en pilotstudie, vilken kan bidra till att öppna upp för interdisciplinär forskning i ämnet. / Aim: There is a lack of knowledge regarding the relationship between vaginismus and bruxism. The purpose of the study was to investigate the occurrence of bruxism and oral parafunctions in women with vaginismus in comparison to women without vaginismus. The study also aimed to investigate possible differences in pain, stress and somatic disorders between the groups.Method: The survey was executed with a modified version of DC/TMD Axis II, and was distributed to patients seeking care from a midwife.Results: Among the 26 respondents, there was a tendency for increased parafunctions, such as clenching teeth during awake time in the vaginismus group of participants. Pain that could be related to TMD and parafunctions were more frequent and more apparent in the group with vaginismus. The group with vaginismus also had a hint of more stress, anxiety and somatic problems.Conclusion: The most important conclusion from the study is that there is no clear difference between a group of individuals with vaginismus and a control group regarding TMD. The group with vaginismus had a tendency of more oral parafunctions. TMD pain is more common in the group with vaginismus, which might be caused by increased parafunctions. Both groups had psychosocial risk factors for bruxism, however, they were somewhat more frequent in the experimental group. There is no previous research on the relationship between vaginismus and bruxism, this study with only a few participants could be seen as a pilot study, which could help open up interdisciplinary research on the subject.