<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>

<p>Recent research on links between dimensions of consumer-based brand equity, as well as links to consumer involvement, has shown that it is a significant predictor of purchase behavior.</p><p>The purpose of this dissertation is to explore the affect brands have on consumer involvement. We attempt to investigate how consumer-based brand equity affects the level of consumer involvement.</p><p>Based on consumer behavior theory and previous research of these areas, gathered primary data (an empirical investigation of students’ attitudes) is analyzed to gain an understanding of how the aforementioned concepts relate to each other.</p><p>The findings indicate that there are correlations between consumer-based brand equity and consumer involvement, and that there is more to investigate in this area. Suggestions for further research include a similar study with more measured variables for each dimension, and analyzing them separately instead of creating indexes.</p><p>The results of this dissertation may be useful for marketers and manufacturers of the specific products investigated, as well as products of similar nature, in order to apply focus to the attributes which consumers value most.</p>

<p>Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden.</p><p>För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet.<strong></strong></p><p>Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank.</p><p> </p><p>För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity – brand image samt kommunikation. Denna teori användes växelvis med metoden då ett abduktivt angreppssätt valdes. Studien är uppbyggd på kvalitativ data utifrån en personlig intervju och tre stycken fokusgrupper.</p><p>Kontentan i uppsatsen är att Westra Wermlands Sparbank huvudsakligen jobbar teoretiskt rätt internt med uppgiften att hantera sitt varumärke. Vi ifrågasätter dock den något knapphändiga hanteringen av feedback från kampanjer och kundrespons. Den uppfattning som konsumenterna har av varumärket skiljer sig markant från person till person, samtidigt finns det en synbar okunskap hos merparten av respondenterna om banken och dess verksamhet. Externa faktorer såsom samarbetet med Swedbank, referensgrupper m.m. har en betydande roll för den generella uppfattningen, men vi kan likväl inte utesluta att banken själv alltid agerar helt korrekt utåt i sin marknadsföring.</p>

Problem: The growth of the service industry has led to increased competition, and branding has become a tool for gaining competitive advantages. Because services are essentially intangible, the branding of services is important and different from the branding of products. A strong brand offers many advantages in the service industry and when evaluating the strength of the brand, the concept of brand equity is used. As no in-depth research has been conducted to explore how small service firms operate to create brand equity, we have set out to investigate how this is done in the everyday work. Previous research also falls short of relating the area of service branding to small service firms. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how small service firms operate to build brand equity in relation to the service branding model. Method: We have chosen to use a qualitative approach and conduct a collective, instrumental case study consisting of four companies. The data have been collected through interviews. Conclusion: The influences of external brand communications are greater in small service firms than in large ones while the impact of the presented brand is less significant. We have therefore adjusted the service branding model in accordance to these differences.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity. Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ”co- branding” ur ett svenskt marknadsperspektiv. Vidare vill vi undersöka om och hur co-branding som varumärkesstrategi genom konsumenterna kan påverka ett företags brand equity. Genomförande: Uppsatsen bygger på tre små n-studier av de co-brandade produkterna Daimglass, klädkollektionen ”Lagerfeld for H&amp;M” och Vodafonemärkta Sony Ericssontelefoner. Primärdata har samlats in genom två stycken e- mailintervjuer med representanter på Sony Ericsson och H&amp;M. Därtill har 90 stycken intervjuer gjorts med konsumenter. Resultat: Vi har i vår uppsats kommit fram till en egen definition av begreppet co-branding. Vi kan även konstatera att brand equity kan påverkas på många olika sätt genom de fyra varumärkestillgångarna märkeskännedom, upplevd kvalitet, associationer till varumärket och märkeslojalitet. Slutligen har vi kunnat bidra med några goda råd riktade till de företag som står inför ett co- brandingsamarbete.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen. / The purpose of this study is to identify the strenghts and weaknesses in brand building of Asea Brown Boveri, ABB in Storvik. It shall point out if the brand should be repositioned in the minds of the customers, and if so how this repositioning could be managed. The study is based upon litterature studies and interviews with seven external customers as well as two internal employees at ABB. The result clearly shows faults in the brand within projects, while as in the fields of service and maintenance they posess a relatively strong position on the market. A repositioning of the brand is thereby necessary, which can be done among other things by increased resourches and measures in marketing.

Background: In the XX Winter Olympics 2006 in Torino the Swedish Olympic Team succeeded by winning 14 medals. The best result that Sweden has ever made during a Winter Olympics. The happiness was shortly after mixed with disputes between the Swedish Olympic Committee and Swedish companies. There were companies who wrongly had used the trademark ‘OS’ in their marketing campaigns. The disputes happened because the use of the protected trademarks concerning the Olympic Games are reserved only to the Swedish Olympic Committee’s sponsors. Title: Seeking Opinions Concerning… - the Swedish Olympic Committee and its Trademarks. Problem: What attitudes do people hold towards the Swedish Olympic Committee after the XX Winter Olympics 2006? Purpose: The study aims to get an understanding about if people’s attitudes towards the SOC and its trademarks have changed after what has been written and said in media after the XX Winter Games 2006. In order to reach this understanding I will look at people’s knowledge about the SOC’s trademark, their prior knowledge and thoughts and finally their prior knowledge about the ‘Olympic pizza’. Theory: By going from an initial description of the factors that make up a good brand and the different meanings to the word ‘brand’, the reader is taken through different steps to finally in the end see how attitudes are created. Method: The study was done with a quantitative method through questionnaires, looking at the problem from the perspective of the Committee who are the ones affected by the results of the study. The collection of data was done through a non-random convenience selection in the community of Storuman with a total number of 76 respondents. Further, the study has a positivistic view and a deductive approach. Result: The results were that the respondents’ first thought about the Swedish Olympic Committee was mostly indifferent, it seems like they did not have an opinion. Digging deeper it seems like after what has happened in the media the respondents’ attitudes have changed. There was not a big difference however in the number of people who had had an attitude change after the ‘Olympic pizza’ story compared to those who had not. The ones who had experienced attitude changes had had them towards the negative side.

As technology continues to affect the business sector, many companies have been faced with the nesessity of transformation. Adapting to a new, more Internet based society im-plies that companies are venturing into new market channels to get their products or ser-vices out to the consumers. Simultaneously as many companies are digitalizing, they are also launching or planning to launch brand extensions. Combining the two phenomenon’s we get a corporate situation that is vaguely explored, namely how a brand extension be-tween market channels work. Further more, how can value be transferred in this process? The purpose of this thesis is to further investigate the phenomenon described above and to gain more understanding about the new situation. Therefore, the authors have chosen to conduct an empirical investigation exploring how a company can transfer brand value to a new online product or service. This was done in cooperation with the company Eniro that recently have focused their efforts from their traditional printed market channel into a digital brand extension. During the study 15 in-depth interviews with small to medium sized companies were performed, and backed up with complementary communication with managers at Eniro. Four research questions were formulated to serve as a read thread throughout the work. The main aim was to evaluate brand equity of the traditional product to then compare if this brand equity had been transferred to the new online extension. After having performed the in depth interviews with representatives from the various companies, the authors could conclude that the original product of the printed directory with the company/person Gula Sidorna held stronger brand equity than the online exten-sion despite the company’s effort to promote the extension. The authors believe the rea-sons for this could be that during the process of extending the brand, some strategic deci-sions were made that did not enable the parent brand value to be transferred to the new extension. There were however value in the new extension in terms of simplicity and speed. Being able to quickly respond to the new and dynamic market where speed to market can be an important advantage was part of the positive associations for eniro.se. In the discussion regarding the main issue of transferring brand value to a digital platform the authors found that one of the most vital aspects is having clear communication within the organisation, sending out a clear message in marketing activities, not forgetting to emphasize reliability and stability to ensure that people in all ages feel inclined to use the digital product.