Det var inte länge sedan man såg på IT som en del av något enskilt och avskilt. Nu pratar vi om digitalisering, en våg av förändring som, enligt en rapport från Kansliet förstrategisk analys (2014), kommer vara den enskilt största förändringsfaktorn för detsamhälle vi lever i till år 2025. Tempot för digitaliseringen ökar för varje år som går och den förändrar hur vi konsumerar och skapar nya diskussioner. Enligt Matt, Hess & Benlian (2015) finns det stora fördelar för företag att ta till sig digitaliseringen, men statistiken visar att företagen i Sverige halkar efter jämfört med våra grannländer (Accenture, 2015). Digitaliseringen har gått hårt åt företag i kreativa branscher. Medan den inom andra branscher öppnade upp för nya innovativa produkter och affärsmodeller har många olika företag inom kreativa branscher inte lyckats utnyttja digitaliseringen på samma sätt (Rothmann & Koch, 2014). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och problem företag inom kreativa branscher upplevde under sin anpassning till digitaliseringen och om dessa erfarenheter kan vara till nytta för företag i andra branscher. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats och empirin har samlats in från en litteraturstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Från den här studien kan följande slutsatser dras; Det måste finnas en flexibilitet och kreativitet i hur man gör affärer för att hänga med i digitaliseringen och att vara värdecentrerad snarare än produktcentrerad kan ge en fördel. När ett företag försöker förändra sig kan kognitiva låsningar uppstå och ett sätt att komma ur låsningarna är att hitta gynnsamma samarbeten med andra företag. Oavsett innovativa värdestrategier finns det en vikt i att hela tiden gå tillbaka till vad som är företagets kärna och att vänta på en stabilisering kommer inte underlätta ett företags anpassning till digitaliseringen.

No description available.

No description available.

This essay is a small-scale interview study which explores Swedish female beer brewers’ experiences as a minority in a male-dominated workplace. It focuses on the lived experiences of the brewers. A feminist phenomenology as well as organizational theories, the idea of homosociality and the notion of cultural dominance provide the theoretical framework which is used for the analysis of the brewers’ experiences of their profession. In my analysis, I conclude that there is certain gender problematic in their workplace and that gender is marked and matters in certain ways in the brewing business. I have shown how they reflect upon themselves as women in a gender-segregated workplace and how bodily substantiality and phenomenological orientations manifest themselves in a beer brewing context. My interviewees showed different strategies to succeed as women in this business and signs of resistance to a negative image of female brewers.

Uppsatsens titel: Hur kan statens kontroversiella aktörer skapa sig legitimitet? Seminariedatum: 2019-05-29 Kurs: FÖ6021 - Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15,0hp Författare: Jonathan Bengtsson och Sandro Larsson Handledare: Marie Héléne Laurell Examinator: Ulf Aagerup Nyckelord: CSR, ansvar, legitimitet, styrning, kontroversiella branscher Teoretiskt bidrag: En aktuell förståelse för hur organisationer inom kontroversiella branscher kan använda sig avCSR som ett verktyg för att erhålla legitimitet. Frågeställning: • Hur implementeras CSR i kontroversiella branscher för att erhålla legitimitet? Syfte: Att öka förståelsen för hur statliga svenska organisationer inom kontroversiella branscherimplementerar CSR i sina verksamheter. Studien kan möjliggöra ett bidrag till den befintliga debatten gällande hur organisationer inom kontroversiella branscher bör ägna sig åt CSR-aktiviteter eller inte. Arbetets syfte är att med hjälp av relevanta teorier undersöka legitimitetenoch skapa förståelse för hur det CSR-arbete som marknadsförs och kommuniceras, faktiskt implementeras i företag som är verksamma inom kontroversiella branscher. Teoretiskt perspektiv: I den teoretiska perspektiv som använts för att utforma intervjuer och analysera empirin är framförallt teorier kring legitimitet, CSR och verksamhetsstyrning. Deras olika nivåer och betydelse har förklarats ingående. Vi har även beskrivit hållbar marknadsföring eftersom kopplingen till legitimitet, CSR och kanske framförallt verksamhetsstyrning var så naturlig. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företagen Svenska Spel och Systembolaget. Genom intervjuer och sekundär data har en kvalitativ studie med en abduktivt ansats genomförts. Slutsats: För att erhålla legitimitet inom kontroversiella branscher är CSR ett användbart verktyg. CSR och hållbarhet finns implementeras i organisationernas verksamhetsstyrning på en mängd sättoch utföranden. Aktörer inom kontroversiella branscher möter en rad utmaningar inom ämnet och den gemensamma nämnaren för utmaningarna återfinns i samhällets förväntningar.

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.

No description available.

Kontroversiella branscher har generellt sett svårigheter i att ses som legitima av intressenter. För att öka legitimiteten har det blivit vanligare att regeringar inför lagregleringar. Denna kvalitativa studie ämnade att, utifrån ett intressentperspektiv, undersöka hur anställda och spelberoende kunder till Svenska Spel har tagit emot den nya spellagen och hur legitimeringen av Svenska Spel påverkats med hänsyn till relationen mellan grupperna. Resultaten baserades på tre intervjuer med anställda på Svenska Spel och en intervju med en rådgivare från en spelberoendeförening. Resultaten visade att den nya spellagen tagits emot mer positivt av anställda än av spelberoende kunder. Den nya spellagen har främst påverkat anställda och spelberoende kunders pragmatiska och moraliska legitimering av Svenska Spel. Resultatet kunde styrka att det finns en relation mellan anställda och spelberoende kunder som kan påverka legitimeringsprocessen. Vidare föreslås det att kontroversiella branscher bör fokusera på agerande som är utöver deras legala ansvar.