Bakgrund: Under en längre tid har man sett sjunkande amningsfrekvens trots flera nationella satsningar för att skydda amningen. Idag vet vi mer om amningens påverkan på kvinnan och barn och därför är det av största vikt att utforska eventuella hinder samt befintliga styrkor som kan påverka amningen i positiv eller negativ riktning. BVCsjuksköterskan står för den senare del av vårdkedjan, där ett stort antal kvinnor väljer att avbryta initierad amning av en eller annan anledning, och har därmed en chans att påverka utfallet. Motiv: Trots allt sjunkande amningsfrekvens i Sverige återfanns få artiklar som berörde BVC sjuksköterskans erfarenheter av amningsstöd. Genom att undersöka BVCsjuksköterskans upplevelser av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen görs det möjligt att lyfta fram hinder och styrkor i att ge amningsstöd till nyblivna föräldrar. Syfte: Studiens syfte är att belysa BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor yrkesverksamma på barnavårdscentraler i en mellanstor svensk stad ingick i studien.  Resultat: Studiens resultat visade att BVC sköterskornas erfarenheter kring amningsstödpå barnavårdscentralen varierar. Efter analys av intervjuer kunde tre olika kategorier identifieras: ”BVC sjuksköterskans utmaningar”, ” Det kan vara svårt att nå föräldrar med rätt information” samt ”Att stötta amning på föräldrarnas villkor”. Dessa kategorier kunde sammanföras i ett gemensamt tema ”Det är utmanande för BVC sjuksköterskan att ge amningsstöd”.  Konklusion: Att ge amningsstöd på BVC är utmanande. Det framkom vara betydelsefullt med riktlinjer för likvärdig amningsrådgivning samt behov av bättre amningsutbildning och kompetensutveckling. Tidspress framhävdes i samtliga intervjuer vilket påverkade möjlighet till att upptäcka och förebygga amningskomplikationer. Det framkom som viktigt att nå kvinnorna med rätt information för att kunna stötta realistiska förväntningar kring amning, kvinnornas självkänsla samt mående. Det belystes hur viktigt det är för BVC sjuksköterskan att arbeta med föräldrar mot samma mål och stötta deras val kring amning. Att synliggöra utmaningar BVC sjuksköterskor står inför, kan ge en riktlinje om vilka somförändringar behövs för att BVC sjuksköterskor ska få det stöd de behöver för att vända amningsfrekvensen uppåt. Studien kan även hjälpa den enskilda BVC sjuksköterskan att reflektera över sitt arbete med amning. Mer omfattande forskning krävs för att få en djupare förståelse kring BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsrådgivning på barnavårdscentralen. / Background: For a long time, declining breastfeeding frequency has been contribute to several national initiatives to protect breastfeeding. Today we know more about the impact of breastfeeding on women and children. Therefore, it is of most importance to explore obstacles and strengths that can possibly affect breastfeeding in a positive or negative direction. The BVC-nurse is responsible for the later part of the care chain, where a large number of women interrupt initiated breastfeeding for one or another reason, and thus have a chance to influence the outcome. Motive: Despite the declining frequency of breastfeeding in Sweden, few publications were found concerning the BVC-nurse's experience of breastfeeding support. By examining the BVC-nurse's experiences of providing breastfeeding support at the childcare center, it is possible to highlight obstacles and strengths in providing breastfeeding support for new parents. Aim: The aim of the study is to high light the BVC-nurse's experiences regarding breastfeeding support at the childcare center. Methods: Individual, semi-structured interviews were conducted. The results wereanalyzed using qualitative content analysis. Six district nurses working at a childcare centers in a medium-sized Swedish city were included in the study. Result: The results of the study showed that the BVC nurses' experiences of breastfeeding at the childcare center varied. After analysis of interviews, three different categories were identified: "BVC nurse's challenges ", “It can be difficult to reach parents with the right information" and "Supporting breastfeeding on parental terms". These categories could be brought together in a common theme "It is challenging for the BVC nurse to provide breastfeeding support.” Conclusion: Providing breastfeeding support at BVC is challenging. It turned out to be important with guidelines for equivalent breastfeeding counseling and the need for better breastfeeding training and competence development. Time pressure was emphasized in all interviews, which affected the ability to detect and prevent breastfeeding complications. It emerged as important to reach the women with the right information to be able to support realistic expectations about breastfeeding, women's self efficacy and well-being. It was highlighted how important it is for the BVC nurse to work with parents towards the same goal and support their choices about breastfeeding. By highlighting the challenges BVC nurses face, can provide a guideline on what changes are needed for BVC nurses in order to receive the support they need to turn the frequency of breastfeeding upwards. The study can also help the individual BVC nurse to reflect on her work with breastfeeding. More extensive research is needed to gain a deeper understanding of BVC nurses' experiences of breastfeeding counseling at the childcare center.

Bakgrund: Helamning rekommenderas de första sex månaderna och har många hälsomässiga fördelar för både moder och barn. Svårigheter vid amning kan kopplas till tidiga amningsstopp och kort tungband kan vara en orsak till dessa amningssvårigheter. Syfte: Syftet är att belysa mödrars erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och av tungbandsklipp. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats baserades på semistrukturerade intervjuer med tio informanter via video- eller telefonsamtal, strategiskt utvalda utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Materialet analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Mödrarnas erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp kan visa sig som både fysiska eller psykiska symtom så som smärtande bröstvårtor och ångest. Flera av mödrarna upplevde att deras amningssvårigheter inte blev hörda eller uppmärksammade av vårdpersonalen samt att de upplevde ett bristande stöd. Flera upplevde också att det fanns en kunskapsbrist beträffande kort tungband inom vården och ett fåtal av mödrarna visste inte vad kort tungband var eller vad det innebar. Flera av mödrarna upplevde även att informationen kring själva tungbandsklippet var bristfällig samt vad de kunde vänta sig för resultat efteråt. Slutsats: Mödrar och barn med amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp får olika bemötande, bedömningar och åtgärder beroende på vilken kunskap som den vårdkontakt de möter besitter. Det finns ett behov av att arbeta fram en nationell handlingsplan för kort tungband hos barn för att alla ska få tillgång till samma vård. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended the first six months of life and has many health benefits for both mother and child. Difficulties during breastfeeding can be associated with early breastfeeding cessation and tongue-tie can be one of the causes leading to breastfeeding difficulties.  Aim: The aim was to elucidate mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy.  Method: A qualitative inductive study based on semi-structured interviews with 10 informants via video- or telephone calls was conducted. Purposive sampling with inclusion- and exclusion criteria was chosen. Data was analyzed using a thematic content analysis.  Result: Mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy appear as both physical and psychological symptoms such as nipple pain and anxiety. Many of the mothers expressed that their difficulties were not heard or acknowledged by the health care staff and they also experienced a lack of support. Many of the mothers also experienced a lack of knowledge in the health care system regarding tongue-tie and a few of the mothers did not know what tongue-tie was or what it meant. Several of the mothers also experienced a lack of information regarding the frenotomy and what result they may expect afterwards.  Conclusion: Mothers and children with breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy are treated and assessed differently depending on the knowledge of the health care staff. There is a need to develop a national careplan for children with tongue-tie so that all children have the same access to equal care

De flesta kvinnor uttrycker en önskan att amma sitt barn. Amningsfrekvensen är dock sjunkande både i Sverige och internationellt. WHO rekommenderar helamning i sex månader och delamning tills dess att barnet är två år eller äldre. Amningssvårigheter är vanligt förekommande och påverkar kvinnans upplevelser samt deras beslut att avbryta eller fortsätta amningen. Amning ingår i barnmorskans kompetensområde, vilket betonar vikten av att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av amningssvårigheter. Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av amningssvårigheter. Vald metod var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar inkluderades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och det tillämpades en integrerad analysmetod i kombination med en induktiv ansats. Artiklar ifrån olika delar av världen inkluderades i resultatet. Identifierade huvudteman var Bristande kunskaper kring amning, Erfarenheter av stöd samt Upplevda känslor och hantering av amningssvårigheter. Underteman var Betydelsen av stöd, Avsaknad och negativt upplevt stöd, Strategier och hjälpmedel för fortsatt amning, Konfrontation av känslor vid avbruten amning samt Psykologisk påverkan. Slutsatsen berörde vikten av förberedelse samt tillgången till information och kunskap kring amning. Svårigheter med amning kunde uppstå när kvinnor kände sig oförberedda och saknade tillräcklig kunskap. Resultaten indikerade att kvinnornas upplevelse av amning och dess utfall påverkades av hur de upplevde stödet som de erbjöds samt sin tilltro till den egna förmågan att amma. Både vårdpersonalens stöd och det sociala stödet spelade en betydande roll. Barnmorskan har möjlighet att främja amning vid amningssvårigheter genom att erbjuda stöd och rådgivning på ett sätt som upplevs positivt av kvinnan. / The majority of women express a desire to breastfeed their infants. However, breastfeeding rates are declining both in Sweden and internationally. WHO recommends exclusive breastfeeding for the first six months and continued breastfeeding with complementary foods for two years or older. Breastfeeding difficulties are prevalent and significantly impact women's experiences, influencing their decisions to discontinue or persevere with breastfeeding. Given that breastfeeding falls within the realm of midwifery competence, it underscores the importance of enhancing understanding regarding women's experiences with breastfeeding challenges. The aim was to illustrate women´s experiences of breastfeeding difficulties. The chosen methodology was a literature review with a systematic method. Database searches were conducted in PubMed and CINAHL, resulting in the inclusion of 15 articles. The articles underwent quality assessment, and an integrated analysis method was applied in conjunction with an inductive approach. Articles from various parts of the world were included in the results. Identified main themes were Insufficient knowledge about breastfeeding, Experiences of support and Perceived emotions and coping with breastfeeding difficulties. Subthemes included the Significance of support, Absence and negatively perceived support, Strategies and tools for continued breastfeeding, Confrontation of emotions during interrupted breastfeeding and Psychological impact. Conclusion addressed the significance of preparation and access to information and knowledge regarding breastfeeding. Difficulties with breastfeeding could arise when women felt unprepared and lacked sufficient knowledge. The results indicated that women's experience of breastfeeding and its outcomes were influenced by how they perceived the support offered to them and their confidence in their ability to breastfeed. Both healthcare professionals' support and social support played an important role. The midwife has the opportunity to promote breastfeeding in cases of breastfeeding difficulties by providing support and guidance in a manner perceived positively by the woman.

Bakgrund: WHO har tagit fram internationella riktlinjer för att främja amning relaterat till amningens hälsofördelar för både kvinna och barn. Trots detta minskar amning både internationellt och i Sverige. Både fysiska och psykiska svårigheter kan ha negativ inverkan på det fortsatta amningsutfallet.  Motiv: Erhålla fördjupad kunskap om vilka erfarenheter av amningssvårigheter kvinnor har. Då olika amningssvårigheter kan påverka den fortsatta amningen bör barnmorskan ha goda kunskaper om dessa svårigheter för att kunna stötta kvinnan i hennes amning. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka kvinnors erfarenheter av amningssvårigheter.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes och metaetnografisk ansats där 18 artiklar inkluderades i metasyntesen. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier. I kategorin Försvårande normer framkom att kvinnor upplevde att gällande amningsnormer försvårade amning. I kategorin Krävande amning belystes olika aspekter som kvinnor upplevde som svåra och kravfyllda, till exempel smärta och svårigheter att får barnet att ta tag om bröstet. I kategorin Bristande stöd framkom att när det saknades stöd från omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal kunde amningssvårigheter uppstå. I kategorin Bristande självförtroende framkom att brist på självförtroende kunde bidra till amningssvårigheter när tillit till den egna kroppen inte fanns. Konklusion: Amningssvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Smärta, svårigheter med amningstag, krävande förväntningar, bristande stöd och bristande självförtroende är alla orsaker som kan försvåra amningen. Om kvinnor känner sig bättre förberedda på de svårigheter som kan uppstå med amning och får stöttning i att hantera dessa kan deras amningssjälförtroende öka. Behov av vidare utveckling gällande amningsstöd finns för barnmorskor inom ramen för sin profession.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker trots att forskningen visar på fördelar med amning. Flertalet faktorer påverkar mammans val att amma. Distriktssköterskan på barnavårdscentralen ska stödja föräldrar i föräldraskapet för att gynna en allsidig utveckling för barnet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor på barnavårdscentralen. Utifrån kvalitativ innehållsanalys analyserades det insamlade materialet. Resultat: Huvudfynden för studien var att flera aspekter inverkade på amningens utfall. Amningsstöd var viktigt för att etablera amning eftersom amning kunde medföra utmaningar för mamman. Slutligen belystes utmaningar för distriktssköterskan när amningsstöd skulle ges, så som tidsbrist, kunskapsbehov och vikten av att vara lyhörd inför mamman.  Slutsats: Amning är komplicerat och mamman har inte alltid en bild av amning som speglar verkligheten. Distriktssköterskan har en viktig roll att stötta mamman till en fungerande amning. Tidsbrist, ej samstämmiga amningsråd och brist på fortbildning skapar utmaningar för distriktssköterskan i att ge amningsstöd / Background: Even if research show that breastfeeding has positive health effects the breast feeding rates are declining. Many factors influence the mothers’ choice in breastfeeding. The District Nurses role at the child health care center is to support parents in parenthood to promote all around healthy development for the child.  Aim: The aim of the study was to illuminate the District Nurses experience of giving breastfeeding support at the child health care center.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. The data collection was conducted through semi-structured interviews with ten District Nurses at the child health center. A qualitative content analysis was used to analyse the gathered material.  Findings: The key findings for the study was that many aspects had an impact on the mothers’ choice to breastfeed. Breastfeeding support was important to establish breastfeeding because with breastfeeding challenges arose for the mother. There were also challenges for the District Nurse in the shape of lack of time, need of knowledge and the importance in being perceptive of the mothers needs.  Conclusion: The conclusion shows that breastfeeding is complicated and the mother doesn’t always have a reality-based image of breastfeeding. The District Nurse has a key role in supporting the mother to breastfeed successfully. Lack of time, inconclusive breastfeeding advice and lack of continuous education created challenges to give breastfeeding support for the District Nurse.

Att få barn är en stor livsstilsförändring som kan komma med många utmaningar. Att amma sitt barn anses ofta som en självklarhet och det talas om amningens många fördelar. Däremot talas det sällan om svårigheter som kan uppkomma i samband med amning. Amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex är ett relativt okänt tillstånd vilket kan leda till onödigt lidande för de ammande mödrarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser och erfarenheter av amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex. Det är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg, kommentarer och publicerade intervjuer där mödrar beskrivit sina upplevelser. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier: Okunskap om amningssvårigheter hos ammande mödrar och Okunskap om amningssvårigheter hos vårdpersonal. Kategorierna bildade temat: Mödrars behov av förståelse, bekräftelse och hjälp i den postnatala vården. Utifrån denna studie kan vårdpersonal som möter ammande mödrar få förståelse för och kunskap om hur mödrar upplever sin amningsångest och dysforiska mjölkutdrivningsreflex, och även att mödrarna själva kan få kunskap om att det är ett tillstånd som existerar. Studien kan ligga till grund för kunskapsspridning om amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex och resultera i att mödrar upplever mindre ensamhet och lidande. / Having a baby is a lifestyle change that can come with challenges. Breastfeeding is often taken for granted and the many benefits are often talked about. However, it rarely talks about difficulties that can arise. Breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex is a relatively unknown condition which can lead to unnecessary suffering for breastfeeding mothers. The purpose of the study was to describe mothers' experiences of breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex. It is a qualitative study with an inductive approach. Data was collected through blogposts, comments and published interviews where mothers described their experiences. Data were analyzed with a qualitative analysis that resulted in two categories: Ignorance of breastfeeding difficulties in nursing mothers and Ignorance of breastfeeding difficulties in healthcare personnel. The categories formed the theme: Mothers' need for understanding, confirmation and help in postnatal care. Based on this study, healthcare professionals can gain understanding and knowledge of how mothers experience their breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex, but also the mothers themselves gain knowledge that it is a condition that exists. The study can spread knowledge about breastfeeding anxiety and dysphoric milk drive reflex, which can result in mothers experiencing less loneliness and suffering.