Utgångspunkten är att texters tolkningar har betydelse för såväl individer som samhälle genom att budskap relateras till attityder och uppfattningar av betydelse för den samhälleliga kontexten vari människor jämförs och jämför sig själva gentemot rådande diskursiva normer där det handlar om makt och definitionsmakt samt normalitet och avvikelse (Burr 2003:68f, Fairclough 1992). Här framträder media med sina val av formuleringar som starkt bidragande till upprätthållande av nämnda normativa diskurser (Fox 1993:13, Bildtgård 2002). De analyserade artiklarna visar prov på olika former av retoriska grepp och bygger i hög grad på argumentation. Formuleringarna varnar och oroar, till och med mer än vad de gör nytta, för trots att upplysningen är viktig, menar jag att det behöver finnas balans i budskapen samt betoning av hur människor kan förhålla sig till dem, för att som Arkin betonar, uppleva personlig kontroll (i Jarlbro 2010:81f). Arkin menar också att riskbedömning är ett svårt område oavsett målgrupp eftersom det tenderar att vara svårt att bedöma om och i så fall i vilken omfattning det kan drabba individen själv (i Jarlbro 2010:81f). När jag analyserade artiklarna fann jag således mer frågor än svar och lösningar kring budskapen. Att efter läsning välja att följa uppmaningen; "Skippa sura drycker!" innebär potentiella konsekvenser, som inte lyfts av artikelförfattarna, men som jag menar är relevanta att titta närmare på. Dels finns det en risk att barn väljer läsk hellre än juice vid exempelvis frukost och dels finns en risk att människor väljer bort tandborstning av rädsla för frätskador. Därför menar jag att artiklarna med sina budskap har varit värdefulla att analysera för att få syn på såväl språkliga som sociala tolkningar och konsekvenser för individ och samhälle där det behövs ett helhetsperspektiv på de båda utifrån en tanke om hållbar livsstil och hälsa.

Dagens ökade internetanvändning har öppnat upp möjligheten till etablering på en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att utforska nya potentiella marknader. Vi har därför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill få information om en fastighetsmäklarbyrå för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan länderna. Vår studie omfattar potentiella svenska och polska kunders inställning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen använder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen är att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmäklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar även vilka marknadsföringskanaler som är mest önskvärda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen använder sig av i praktiken. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier. De kvalitativa studierna i form djupintervjuer där vi har använt oss av en fallstudieansats. De kvantitativa studierna i form av en ”På-stan” enkätstudie som har gjorts enligt tvärsnittsansats.Resultatet av studien har visat ett antal mindre skillnader i hur ländernas respondenter vill ta del av ett fastighetsmäklarföretags information. Det finns stora likheter mellan länderna. Samtliga grupper av respondenter finner word-of-mouth som det mest önskvärda sättet att få information på.

Forskningsfråga: Hur kan informationsbrus identifieras i organisationer? Syfte: Avsikten med uppsatsen är att identifiera och få kunskap om varför brus uppstår i den interna formella informationskommunikationen. Syftet är även att identifiera vilka faktorer som kan störa informationsflödet och påverkar mottagarnas/medarbetarnas tolkning av information ifrån sändaren/ledningen. Metod: En kvalitativ fallstudie med en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: För att identifiera brus krävs medvetenhet om vad som orsakar brus och att budskap kan tolkas olika. Undersökt organisation arbetar idag strategiskt med internkommunikation och nyligen implementerat internkommunikationsstrategier, vilket har gjort att vi har haft svårigheter med att identifiera brus i organisationen. Brus på Stena Recycling identifierades kunna uppstå i situationer där det blir överflöd av information, där medarbetare blir stressade och riskerar att missa relevant information. Vidare kan brus förekomma i organisationen genom missförstånd, viss ryktesspridning och att morgonmötenas korta tidsram vilket inte ger utrymme för djupa diskussioner. Missförstånd kan dessutom förekomma som brus i form av att inte uppfatta informationen som tydlig.

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken. Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook. Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel. Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi. För att kunna erbjuda ett större utbud av olika inlägg och därmed skapa dialog,istället för att uteslutande informera om händelser, inser fokusgruppn att enmålgruppsanalys skulle vara ett första steg mot målet att få flera medlemmar och ettstörre textflöde. Språkservice AB ställs dessutom inför utmaningen att kämpa mot sinkonkurrens för att få människors engagemang och ett långsiktigt förhållande.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baserat på individuella tolkningar av reklamfilmers budskap • Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap? Metod Vi har i denna uppsats valt att utföra en kvalit ativ fallstudie med en abduktiv ansats. Denna undersökningsmetod valdes då vi ville ge förståelse för vårt problemområde. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer som intervjuerna baserades på. Slutsatser Vi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en rad olika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuellt och att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen. Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning och tolkningen av ett budskap. Även individens sympati för budskapet och dess förmåga att känna empati för en person eller situation var av betydelse för hur vi uppfattar och tolkar budskap.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie av de globala mediekanalerna CNN och Russia Today är att tydliggöra vilka ståndpunkter som framförs i de undersökta medierna ochatt försöka kartlägga hur Ukrainakonflikten mer övergripande förmedlas. Frågeställningarna är: vilka är skillnaderna och likheterna i kanalernas nyhetsförmedling av händelserna? Vilketbudskap förmedlas av respektive nyhetskanal gällande konflikten? Hur förmedlas budskapen genom ordval? Hur förmedlas budskapen genom källor? Metod och material: Metoden som studien använder sig av är innehållsanalys på ett materialsom är kodad enligt Krippendorff-modellen. Huvudresultat: Skillnader och likheter existerar mellan mediekanalerna CNN och RT i deras nyhetsförmedling och hur budskapen förmedlas. Skillnaderna består i ordval och källor, likheterna består i användningen av källor som uteslutande stödjer påståenden. Budskapensom förmedlas är pro-ukrainskt (CNN) och anti-ukrainskt (RT) och budskapen förmedlas genom laddade ordval och kontextuellt relevanta källor.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten. Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera på Forskningsfrågor: Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten? Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse? Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamling Slutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning. Dock har konsumenten förståelse för vad budskap om ekologiska livsmedel vill förmedla. Detta gör att slutsatsen kan dras att budskap om ekologiska livsmedel idag inte fokuserar på värderingar som är betydande för konsumenten vilket innebär att det uppfattas men inte når fram på ett önskvärt sätt. De värderingar som visade sig vara mest betydande för konsumenten gällande ekologiska livsmedel var hedonism och säkerhet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa värderingar är de som ett företag ska fokusera på för att nå fram med budskap om ekologiska livsmedel.

Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av budskap. Studien utgår från en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär baserad på djupet via fallstudier. Primärdata är insamlad via öppna intervjuer med forskningsobjekten som är utvalda genom ett strategiskt urval.Studien har påvisat att det är en kombination av faktorer som har olika betoning och betydelse i tolkningen av budskap beroende på situation och budskapets utformning. Beträffande faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning är det betydande att påpeka att mottagare uppfattar främst faktorer i ett budskap som står dem själva närmast och som exempelvis har en koppling till deras sysselsättning. Betydande är också att högre utbildningsnivå leder till en större analytisk och ifrågasättande förmåga vid tolkningen av budskap där högre utbildade mottagare tenderar att uppmärksamma annonsen utifrån fler dimensioner på grund av deras analytiska framtoning. / Uppsatsnivå: C

Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna.Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå. Näringslivet i kommunen består av en blandning av små till medelstora företag där Elmo Leather AB tillhör den största arbetsgivaren. Kommun kan även räknas som en pendlingskommun då det är fler som pendlar ut än in.Syftet med studien är att hjälpa Svenljunga Kommun med deras marknadsföring genom att undersöka, beskriva och analysera för att kunna öka nyinflyttning och nyföretagandet i kommunen. Vi har använt oss utav ett hermeneutiskt synsätt som vår vetenskapliga huvudinriktning. Studien är av kvalitativ karaktär där vi har använt oss av ett strategiskt urval.I undersökningen använde vi oss av induktiv ansats då vi utgick ifrån verkligheten för att sedan kunna skapa ett generellt mönster och på detta sätt kan vi utforma en teori om det vi observerade. Vi har använt oss av både primär –och sekundärdata.Vår teoretiska referensram som vi har utgått ifrån är Lena Mossbergs och Erik Nissen Johansens ”storytelling som marknadsföring”, ”Schramms modell” för kommunikationsprocessen av Brassington et al. Även har vi använt två modeller i strategisk marknadsföring där Kotler et al tar upp ”tjänstekvalitet” och Aaker ”differentieringsstrategier”. Vi kommer att avsluta med en omarbetad modell av ”marknadskommunikation” av Kotler et al samt ”kundnärhetens nycklar” av Blomqvist et al.Empirin som vi har samlat in består av intervjuer från personer vars arbete är på Svenljunga kommun. Vi har valt att intervjua Fredrik Dahl och Sofie Kerstell vilka arbetar på den nystartade marknads- och utvecklingsenheten samt Eva Johansson som är kommunalråd i Svenljunga kommun.De slutsatser som vi har kommit fram till efter att en analys av teori och empiri har skett är att Svenljunga kommun har kommit en bit på vägen genom att ha startat upp den nya marknads- och utvecklingsenheten, men att det fortfarande finns mycket att jobba med. Det som vi främst anser måste finnas är ett föredelaktigt boende både vad det gäller ekonomiskt och miljömässigt. Även en ökning av dragningskraften vad det gäller handeln är en viktig del för att kommunens företag ska överleva, här anser vi främst att öppnandet av en ”outletbutik” skulle gynna de lokala företagen. / Uppsatsnivå: C

Att välja att leva på sitt skapande kan för många vara det mest självklara och lustfyllda. Samtidigt lever vi i en digital värld där industrier spottar ur sig massproducerade föremål som blir ett alternativ till slöjden, hantverket och konsthantverket. Att ställa ut kan vara ett sätt för tillverkare att nå ut och synas i föremålsdjungeln. Syftet med arbetet är att belysa utställningsarrangörers beskrivningar av motiv för en utställning de arrangerar med slöjd, hantverk eller konsthantverk, och vilka budskap som anordnaren vill förmedla? Genom kvalitativa intervjuer med utställningsarrangörer inom slöjd-, hantverk och konsthantverksområdet söks en ökad förståelse över hur de resonerar kring motiven och budskapen. Informanternas beskrivningar visar på stort engagemang i att visa fram området, lära ut och skapa diskussion. Resultatet pekar på att motiv och buskap är begrepp som kan tolkas mycket olika och innebära olika för olika personer. Informanternas beskrivningar av motiven och budskapen smälter samman, liknas vid varandra och är ibland samma. Budskapen som arrangörerna vill förmedla är likartade och till stor del handlar de om kunskapsförmedling, diskussion och att väcka frågor. Utställning ses som en pedagogisk handling och ett rum för att förmedla kunskap och väcka frågeställningar kring dess innehåll.