Aktivitetsfabriken undersöker flera frågeställningar. Främst; vad är en flexibel byggnad? Med följdfrågorna; hur skapar man en flexibel byggnad och vad är fördelarna med en sådan? Dessutom frågorna kring hur man kan förhålla sig till och möta en befintlig gammal byggnad?

Hur hanterar vi gamla industrilokaler där industrierna gått ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier där enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen är Gustavsberg och den gamla Hushållsporslinsfabriken med ett nytt program där Allt är möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingår. Kulturhuset innehåller också funktioner såsom museum, bibliotek, konstall och administration.

Projektet handlar om att skapa en lättorienterad och uppdelad förskola och lågstadieskola i Solvalla i Stockholm som bidrar med tydlighet, trygghet och lekfullhet åt barnen. Uppdelningen skulle ske på 2 olika vis: separera förskolan från lågstadiet, samt separera årskurserna. Resultatet blev en tydlig årskursindelning där fyra huskroppar med sadeltak möts i mitten och skapar en spännande mötesplats för de olika åldersgrupperna. Denna mittpunkt blev viktig och agerar huvudsakligen som skolans gemensamma matsal, men ger även en överblick över skolans alla verksamheter. Förgreningarna delade även upp tomten och skapade 3 skolgårdar med olika funktioner: entrégården, parkgården och skogsgården. Enkelhet är nyckelordet, då skolans alla grenar är uppbyggda på liknande sätt: traditionella klassrum och lekrum som löper längs generösa korridorer med plats för umgänge. Fokus ligger på en enkel förståelse av rummen och en småskalighet som är lätthanterlig för den ämnade åldersgruppen. Då kan barnen fokusera på det väsentligaste - sitt eget lärande. / The project is about creating an easily oriented and divided pre-school and primary school in Solvalla, Stockholm, that contributes with clarity, security and playfulness to the children. The division takes place in two different ways: separating the pre-school from the primary school, and separating every grade. The result was a clear division of grades in which four branches with gable roofs meet in the middle and create an exciting meeting point for the different age groups. This centre became important and acts mainly as the school's common dining hall, but it also gives an overview of all the activities of the school. The branches also divided the site and created 3 schoolyards with different functions: the entrance yard, the park yard and the forest yard. Simplicity is the key word, as all branches of the school are similarly structured: traditional classrooms and playrooms situated along generous corridors with space for socializing. The focus lays on a simple understanding of the rooms and a small scale that the intended age group can easily handle. Then the children can focus on the most important thing - their own learning.

The European parliament has, during recent years, continuously updated their energy efficient requirements and directives underlining how much energy a building may use. Since the building sector accounts for such a large amount of the total energy use in Sweden, it’s important to make it more efficient. During a building’s planning phase, the energy use must be calculated in order to see whether the building will meet the building codes set by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Unfortunately, it is very common that the actual use differs from the calculated, because of uncertainties in the input data. In this master thesis, input data that is used in energy calculations for apartment buildings has been studied. This has been performed thoroughly through a literature study and via computer simulations in which an apartment building is simulated using IDA ICE. Lastly, a sensitivity analysis was performed where the effect from variations in the input data was compiled. The results show that variations in hot-water use, indoor temperature and hot-water circulation losses also assumptions about thermal bridges and buildings mechanical systems can have significant impact on a building’s energy use. For new smaller apartment buildings the energy loss from hot-water circulation can amount to much higher than what is recommended as input data. Therefore, it is important to use as little standardized input data as possible to reduce the uncertainties.

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste åren och byggnadssektorn är bidragande faktor till den ökningen. Byggnadssektorn står idag för närmare 40% av den totala energianvändningen och för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att minska energianvändningen och påverkan på klimatet finns stora vinster att hämta genom att energieffektivisera de befintliga byggnaderna.   De kulturhistoriska byggnaderna utgör en viktig del av det befintliga byggnadsbeståndet. Vid renovering av dessa byggnader måste hänsyn tas dels till energieffektivisering men även till det kulturhistoriska värdet hos byggnaden. Något som i dag kan vara ett komplext problem. Energiprestandan i en byggnad är väl förknippad med inomhusklimatet. Obehagligt inomhusklimat kan orsakas av flera anledningar. En anledning kan vara från kalla ytor i ett rum, då drag i form av kallras skapas. För att motverka drag i form av kallras krävs mer energi för att värma upp luften. Målet med studien är att kartlägga energianvändningen och dess förluster i en kulturhistoriskt värdefull byggnad belägen i Växjö. Samt att beräkna det kallras som uppstår i byggnadens djupa fönsternischer. Kartläggning av byggnaden görs i datorsimuleringsprogrammet VIP+ utifrån uppmätta värden från byggnadens ritningar. I programmet byggs även tvådimensionella konstruktionsdelar av fönsteranslutning i yttervägg upp som sedan används till beräkning av kallras. Kallraset beräknas med hjälp av ekvationer som Per Heiselberg har tagit fram tillsammans med de värden som kan avläsas i VIP+. Resultat av energisimuleringen visar att de största energiförlusterna sker genom transmission i klimatskalet, dvs 76 %. Resultatet visar även att kallraset som skapas i fönsterdörrarnas nisch inte uppfyller kraven från Folkhälsomyndigheten på luftrörelse under 0,15 m/s inom vistelsezonen när temperaturen understiger ca 0 oC.

The building sector is responsible for almost a quarter of the total carbon dioxide emissions. The urgency to reduce the emissions is reflected in the stricter guidelines which have been set all over the world. To reduce the building sector’s emissions the energy consumption need to be reduced, which can be done in two ways: building new energy efficient buildings or retrofitting of current buildings. Due to the life expectancy of current building stock the largest savings before 2030 will be made through retrofits. For this reliable computational tools are required, and currently there is a gap between the predicted and actual performance of retrofitted buildings. This thesis is going to look into how the computational method is contributing to the performance gap. A building at the RMIT campus in Melbourne, Australia, which is going to be retrofitted through retrofits designed by Siemens, is used. A thermal simulation model of the building was built, and tuned to reflect the pre-retrofit building, and compared against the measured energy performance of the building. The retrofits were then implemented in the simulation model and the gap in the predictions between the simpler computational method used by Siemens in designing the retrofits, and the extensive simulation model was compared. The gap between the computational methods were analysed in order to see how Siemens calculation method contribute to the performance gap. The conclusions which have been drawn are that the simulation model is reflecting the energy use of the building well considering the access of data available during the study. Especially the electricity use is reflected well both in the total annual use, approximately 4 % gap to measured value, and the monthly variation over the year. The total natural gas use is under predicting the annual use, approximately 40 % gap to the measured value, but shows a good correlation to the monthly variation. The electricity use is relatively stable in the simulation model, where the natural gas was sensitive for direct changes to the heating system. The input parameters which have the largest impact in the electricity use are internal gain profiles and the electrical internal gains energy use. Siemens calculation method are contributing to the performance gap through the lack of interaction between the different retrofits, the light retrofit have a noticeable impact on the heating and cooling system of the building. To only use one single period in the regression models can also easily lead to incorrect predictions. The strength of the simulation model is its ability to see the retrofits influence on each other and the possibility for scenario analysis. / Byggnadssektorn är ansvarig för nästan en fjärdedel av de totala globala koldioxidutsläppen. Viljan att minska utsläppen kan ses i de allt striktare riktlinjer som sätts över hela världen. För att reducera utsläppen finns det två sätt: bygga nya energieffektiva byggnader eller ombyggnation av nuvarande byggnader. Livslängden på nuvarande byggnadsbestånd innebär att de största besparingarna innan 2030 kommer att ske inom ombyggnationer. För detta krävs tillförlitliga verktyg, och i nuläget finns det ett gap mellan byggnaders förutspådda och verkliga energiprestanda. I denna examensuppsatts kommer beräkningsmetodens inflytande över detta gap att undersökas. En byggnad på RMIT:s campus i Melbourne, Australien, som kommer att undergå en ombyggnation som designats av Siemens har använts. En termisk simuleringsmodell av byggnaden skapades och avstämdes mot den verkliga byggnaden, och jämfördes mot uppmätta värden av byggnadens energiprestanda. Ombyggnationerna var sedan implementerade och skillnaden mellan den förutspådda prestandan av byggnaden, genom den omfattande simuleringsmodellen och den enklare beräkningsmetoden som användes av Siemens, jämfördes. Genom att analysera gapet mellan de olika beräkningsmetoderna kunde slutsatser dras angående hur de kan bidra till gapet i energiprestanda. Slutsatserna från arbetet är att simuleringsmodellen ger en bra bild av energianvändningen av byggnaden, med hänsyn till informationen som varit tillänglig. Byggnadens totala uppmätta elektricitetsanvändning är speciellt väl överrensstämmande med simuleringsmodellens resultat både i den årliga användningen, ca 4 % skillnad från uppmätta värden, och variationen över ett år. Den totala användningen av naturgas enligt simuleringsmodellen är under de uppmätta värdena med en skillnad på ca 40 %, men med en god överrensstämmelse med den årliga variationen. Användningen av elektricitet i modellen är relativt stabil, användningen av naturgas är känslig för direkta ändringar till uppvärmningssystemet. Inputparametrarna som har störst inverkan på elanvändningen är interna, energiproducerande och konsumerande, enheters användningsprofil (PC, personer, ljus m.m.), el konsumtion, och latenta samt sensibla värme. Siemens beräkningsmetod bidrar till gapet mellan förutspådda och verkliga energiprestanda genom brist på samverkan mellan de olika delarna i ombyggnationen. Ombyggnationen som innebär uppgradering av byggnadens belysning innebär exempelvis märkbara skillnader i byggnadens uppvärmnings- och kylsystem. Användningen av endast en period i skapandet av regressionsmodeller för att förutspå vattenkokarnas och kylarnas användning leder även till en missledande framtida energiproduktion. Styrkan i simuleringsmodellen är möjligheten till samverkan mellan olika ombyggnationer påverkan på varandra samt möjligheten till scenarioanalys.

I denna studie har det studerats hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad som den är verksam i. Genom att studera hur byggnaden påverkar och påverkas av verksamheten, samt hur byggnaden påverkar förskolans identitet, har syftet kunnat besvaras. En fallstudie har genomförts på en förskola som utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och är verksam i en byggnad som har miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld. Semistrukturerade intervjuer utfördes med personal på förskolan. Resultaten från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av aktör-nätverksteori samt miljöpsykologi. Resultaten visade att byggnaden har en viktig roll för förskolan och både påverkar och påverkas av den verksamhet som sker där. Byggnaden kan ses som en aktör och fungerar som den tredje pedagogen på förskolan. Byggnaden påverkar även identitetsutveckling. Både platsens och individernas identitet påverkas av byggnadens utformning och kvalitéer. Denna studie bidrar med att öka förståelsen för hur en förskoleverksamhet och byggnad kan samverka.

Examensarbetets syfte var att utvärdera hur Umeå kommuns egna energikrav står sig mot det kommande kravet på nära-nollenergibyggnader, NNE-byggnader. Som underlag för utvärderingen på Umeå kommuns kombinerade förskola/äldreboende Nordstjärnan gjordes en energibalansberäkning i simuleringsverktyget IDA ICE. Genom att bestämma byggnadens energiprestanda enligt NNE-kravets författning Boverkets Byggregler, BBR, 26 och enligt tidigare författningar, BBR 24 och 25, kunde utvärdering ske. Byggnadens energiprestanda jämfördes med Umeå kommuns och BBR 24, 25 och 26 krav. Resultatet av utvärderingen visade att Nordstjärnan klarade kraven med kombinerad fjärr- och bergvärme som uppvärmning. Marginalen till BBR 26 krav och Umeå kommuns krav blev 4 % respektive 3 %. Utvärderingen visade också att byggnaden inte hade klarat något av de två kraven om uppvärmningen endast utgjorts av fjärrvärme. Slutsatsen är att Umeå kommuns energikrav är hårdare än BBR 26 krav för byggnader liknande Nordstjärnan. Någon generell slutsats om Umeå kommuns krav mot BBR 26 krav kunde inte dras. Detta på grund av att kraven bygger på olika författningar med olika metoder för bestämning av byggnadens energiprestanda. Vidare undersöktes en egen energiproduktions påverkan på Nordstjärnans energiprestanda. En solcellsanläggning simulerades i programmet PV*SOL. Den mängd solel som momentant kunde nyttjas till byggnadens energianvändning och byggnadens nya energiprestanda beräknades. Resultatet visade att den simulerade solcellsanläggningen förbättrade Nordstjärnans energiprestanda enligt BBR 26. Förbättringen blev 12 % vid fjärrvärme och 14 % vid kombinerad fjärr- och bergvärme som uppvärmning. Byggnaden klarade då NNE-kravet vid både fjärrvärme och kombinerad fjärr- och bergvärme med 4 % respektive 16 % marginal. Det noterades att byggnadens utformning var bristfällig, sett ur ett energiperspektiv. En enklare undersökning av hur en förbättring av formfaktorn påverkar byggnadens uppvärmningsbehov gjordes. Byggnadens specifika uppvärmningsbehov förbättrades med 5 % samtidigt som byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Umedel , försämrades. Slutsatsen av detta blev att energiteknisk kompetens bör kopplas in i ett tidigt skede för att i samråd med arkitekten kunna göra förändringar av byggnadsutformningen. Den visade också på att en byggnads Umedel inte räcker för att bedöma en byggnads konstruktion ur energisynpunkt. Även formfaktorn bör beaktas.

The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people. / Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

Previous studies indicate a rental premium for environmentally certified office space. These studies also show that environmentally certified buildings experience a number of benefits in comparison with non-certified buildings. Mentioned benefits consist of improved health, productivity and image among others. The purpose of this study is to determine the impacts environmentally certified office space in Sweden might have on office employees’ assessed health, productivity and image and also to reflect if any positive effects justify a higher rent level. The empirical part of the study implements a quantitative method consisting of twelve questions in a survey. These questions were distributed by e-mail to contact persons of companies working in LEEDcertified office buildings. 84 office workers from at least four different companies responded to the survey. The chapter frame of reference contains material which will not be subject to the empirical survey but that is still deemed necessary for the context of the study and when fulfilling the purpose. The theory chapter covers previous work in the area and represents the bank of information which is to be analyzed against our empirical results. The result of the empirical survey shows a marginal improvement of assessed productivity. It also indicates that environmentally certified office space has no positive impact on sick leave. Regarding the image aspects of the survey our results show that environmental certification has different effects on the different types of image that the company emits. In the conclusions, we state that the assessed benefits found in the results are marginal and that they alone do not warrant a higher rent level. It is probable that other incentives, than those included in this study, exist and that they together with improved health, productivity and image justify a rental premium for environmentally certified office space. A possible incentive might be the fact that environmentally certified office space often tend to be newer and more modern in comparison with non-certified office space.