I Sverige står bostad och servicesektorn för cirka 40 % av den totala energianvändningen. 90 % av denna energi används till hushåll och lokaler, vilket betyder att dess energianvändning endast överstigs av industrins. En god strategi för en minskad nationell energianvändning är därför att energieffektivisera både befintliga byggnader och nyproduktion. Detta arbete har i syfte att undersöka hur olika typer av energieffektiviseringar påverkar kontorsbyggnader ur en energisynpunkt beroende på deras planlösning. Arbetet kommer att jämföra två verkliga byggnader som har samma yttre dimension och konstruktion, men där en av byggnaderna har en jämförelsevis öppnare planlösning. Fem olika energieffektiviseringar kommer att simuleras utifrån programvaran EQUA IDA ICE; en sänkning av inomhustemperaturen, en ökad verkningsgrad på luftbehandlingsaggregatets värmeväxlare, ett minskat U-värde på fönster, Ett minskat U-värde på tak samt en ändring av värmesystemets styrsystem till proportionell från proportionellt integrerande. Resultatet visar att: En sänkning av inomhustemperaturen med 2 ˚C minskar behovet av värme till luftbehandlingsaggregatet för den öppna byggnaden med 42,5 %, och 35,8 % för den mindre öppna. Effekterna av en ökad verkningsgrad från 0,6 till 0,9 på värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregatet, är oberoende av en byggnads planlösning. Vid ett minskat U-värde på fönster från 1,8 till 1,1 W/m2,K så ökas den tillförda kylan till luftbehandlingsaggregatet med 130 % för byggnaden med den öppna planlösningen, och för den mindre öppna byggnaden så påverkas inte behovet. Vid ett minskat U-värde på taket från 0,09 till 0,05 W/m2,K så har byggnaden med den öppna planlösningen en bättre prestanda för tillförd värme till både värmesystem och luftbehandlingsaggregat. När styrsystemet för värmesystemetet ändras till proportionellt från proportionellt integrerande, så ökar kylbehovet för värmesystemet för byggnaden med den öppnare planlösningen med 4,1 %, och den mindre öppna byggnaden får en större ökning på 17,7 %. En mindre öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar på ventilation- och värmesystem i jämförelse med en mer öppen. En öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar som minskar U-värdet på konstruktionen i jämförelse med en mindre öppen planlösning. / The residence and service sector stand for 40 % of the total energy use in Sweden. 90 % of that energy is used for households and facilities, which means that its energy use is only surpassed by that of the industry An appropriate solution for a national reduction in use of energy is therefore to streamline the energy efficiency for existing and planned buildings. The aim for this academic work is to examine how different methods of streamlining energy use is affected by building planning. Two real life buildings are to be compared and analysed. The buildings have identical outer dimensions and construction, and one of them has a comparatively more open building plan. Five different streamlining solutions are going to be simulated in the software EQUA IDA ICE; a lowering of the room temperature, an increased efficiency on the heat exchanger in the air handling unit, a decreased U-value (a Swedish building standard in energy transmission) for the windows, a decreased U-value for the roof and lastly a change from a proportional control system to a proportional integrating on the heating and cooling system. The results show that: A lowering of the room temperature by 2 ˚C, lessens the heating load for the air handling unit by 42,5 % in the building with a more open building plan, whilst the less open building sees a decrease of 35,8 %. The effect of an increased efficiency from 0,6 to 0,9 on the heat exchanger in the air handling is unaffected by a buildings planning. A lowered U-value for the windows from 1,8 to 1,1 W/m2,K increases the cooling load for the air handling unit by 130 % on the building with the more open planning. And at the same time the building with the less open planning is unaffected by the streamlining. A lowered U-value for the roof from 0,09 to 0,05 W/m2,K gives an increased performance on the heating load for both the heating system and air handling unit on the building with the more open planning, compared to that of the less open building. If the control system of the heating and cooling systems changes from a proportional integrating to a proportional one, the cooling load for the cooling system increases by 4,1 % on the building with the more open planning, whilst it increases by 17,1 % on the less open building. Streamlining the energy use of ventilation, cooling and heating systems has a bigger impact on buildings with a more open planning compared to those with a less open building plan. A less open building plan is better affected by the streamlining of the energy transmission trough the construction compared to a more open planning.

I dagsläget står bostads- och servicesektorn för cirka 40% av den totala slutliga energianvändningen i Sverige [1], vilket motsvarar utsläpp av cirka 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter [2]. Cirka 90% av denna energianvändning har sitt ursprung från hushåll och lokalbyggnader [1]. Eftersom Sveriges nationella klimatmål innefattar att utsläppen år 2020 ska minska med 40% jämfört med år 1990  [3] är det aktuellt att minska energianvändningen i byggnader. Det här examensarbetet har som syfte att ta fram åtgärdsförslag som bör realiseras vid renovering av en ändamålslokal med kulturhistoriskt värde. Åtgärdsförslag har därför tagits fram genom en livscykelkostnadsoptimering i OPERA-MILP. Eftersom det var känt att inomhustemperaturen sommartid ofta översteg normalt sett accepterad maxtemperatur (24°C [4]) har även åtgärdsförslag för ett förbättrat inomhusklimat undersökts. Byggnaden i dagsläget, en planerad renovering samt en livscykelkostnadsoptimerad byggnad har modellerats i IDA-ICE för att simulera energiflöden och inomhusklimat.  Modellen av byggnaden i dagsläget resulterade i ett fjärrvärmebehov på cirka 120 000 kWh under ett år, vilket är en avvikelse med 6% mot historisk fjärrvärmedata. Den planerade renoveringen fick ett ökat behov med cirka 5 000 kWh på grund av att källaren kommer att värmas upp. Livscykelkostnadsoptimeringen i OPERA-MILP gav följande åtgärder: byte till energiglas och vindbjälksisolering på 14 cm. Dessa åtgärder minskade fjärrvärmebehovet med cirka 2 000 kWh jämfört med den planerade renoveringen, vilket innebär att behovet fortfarande är större än i dagsläget. Den specifika energianvändningen minskade dock något då den gick från 114 kWh/(m2, år) till 100 kWh/(m2, år), vilket beror på den ökade tempererade arean och de energibesparande åtgärderna. Vid simulering av modellerna sågs att byggnaderna var överhettade sommartid. Därför undersöktes inre solavskärmning, fjärrkyla, ventilationsstyrning och olika ventilationstyper. Fjärrkyla resulterade i ett behagligt inomhusklimat med en driftskostnad på cirka 4 000 sek årligen. Slutligen simulerades en kombination av olika åtgärder vilket resulterade i ett minskat fjärrvärmebehov med cirka 13 000 kWh jämfört med dagsläget och en specifik energianvändning på 88 kWh/(m2, år). Detta gjordes genom att kombinera de livscykelkostnadsoptimerade åtgärderna med tätning, fjärrkyla samt närvarostyrd ventilation. / As of today, the housing and service sector stands for about 40% of the total net energy use in Sweden [1], which equal emissions of about 60 million tons of carbon dioxide equivalents [2]. About 90% of this energy use originates from households and facilities [1]. Since Sweden's national climate goal includes that the emissions year 2020 should be reduced by 40% in comparison with year 1990 [3] it is up-to-date to reduce the energy use in buildings. This master's thesis aims to develop measure proposals that should be implemented during refurbishment of a facility with a cultural-historical value. Measures has therefore been proposed by a life cycle cost optimization in OPERA-MILP. Since it was known that the indoor temperature during summer reaches over the normally accepted maximum temperature (24°C [4]), indoor climate improving measures has also been investigated. The building of today, the planned refurbished building and the life cycle cost optimized building has been modeled in IDA-ICE to simulate the energy flows and indoor climate. The model of the building of today resulted in a district heating requirement of about 120 000 kWh per year, which is a variation of 6% in comparison to historical district heating data. The planned refurbishment got an increased requirement of about 5 000 kWh due to the fact that the basement will be heated. The life cycle cost optimization in OPERA-MILP gave the following measures: change to energy glas and 14 cm insulation in the attic. These measures decreased the district heating requirement with about 2 000 kWh in comparison with the planned refurbishment, which means that the requirement is still larger than the requirement of the building of today. However, the specific energy use decreased as it went from 114 kWh/(m2, year) to 100 kWh/(m2, year), due to the increased heated area and the energy saving measures. In simulation of the models it was seen that the buildings were overheated during summer. Therefore blinds, district cooling, ventilation controlling and ventilation types were investigated. District cooling resulted in a pleasant indoor climate with an operation cost of about 4 000 sek yearly. Lastly, a combination of different measures were simulated which resulted in a decreased district heating use of about 13 000 kWh compared to the model of today and a specific energy use of 88 kWh/(m2, year). This was done by combining the optimal life cycle cost measures with sealing, district cooling and presence controlled ventilation.

Hydrogen can be produced by solar power driven electrolysis and then be long-termed stored until an electrical demand emerge. Therefore, hydrogen energy storage have the potential to solve the issues with seasonal energy mismatch that generally occur in buildings with solar production. The process is done without any emissions, since the input and output are electricity from renewable resources, water, oxygen and heat. In this master thesis the purpose is to evaluate how a hydrogen energy storage can be used in a commercial building in order to reduce its grid power peaks. This is investigated by creating a model which simulates a hydrogen system, combined with a battery, in a grid-connected building in Uppsala. The model dimensions the system components by using six different operation strategies. The potential of using hydrogen storage in a commercial building is evaluated with respect to its energetic and economic feasibility. The result indicates that the building’s grid power peaks can be reduced by integrating a hydrogen system, and thereby savings in terms of electricity and heat are achieved. However, the net present value is negative for all operation strategies, which means that the investment is non-profitable. By varying several factors in a sensitivity analysis, it is discovered that the investment cost must be reduced in combination with a higher monthly power fee in order to make the investment profitable. There are, however, other values that can motivate an investment in a hydrogen system. An energy storage increases the flexibility in a building and also makes the building more robust towards power outages and high electricity prices. These qualities might be more desirable in a future electrical power system with more intermittent power production.

I Sverige ökar miljöpåverkan från byggsektorn. För att möta miljöproblemen som byggbranschen står inför är miljöcertifiering av byggnader ett sätt att göra miljömedvetna val. I Sverige finns olika certifieringsverktyg ute på marknaden, ett av dem är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är svenskt certifieringsverktyg som är anpassad efter svensk byggpraxis och bedömningen sker utifrån 15 olika indikatorer inom områdena energi, innemiljö och material. Miljöbyggnad innefattar olika manualer beroende på om det är certifiering av befintliga eller nyproducerade byggnader. I en sammanställning från år 2020 visade det att 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad. Av dessa 1570 byggnader har 1148 uppnått byggnadsbetyget Silver medan 177 har uppnått byggnadsbetyget Guld. Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld? För att svara på frågeställningen har datainsamlingen skett genom en fallstudie, intervjuer och litteraturstudie. I fallstudien har två byggnader jämförts och granskas med manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att komplettera den begränsade litteraturen bedömdes intervjuer med kunniga inom området tillföra kunskap till studien. Sammantaget från intervjuerna upplevde samtliga respondenter att indikatorerna för solvärmelast och dagsljus säger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt betyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre betyg. Detta problem bör beaktas tidigt i projekteringen, bland annat genom dagsljussimuleringar. Fallstudien för Byggnad 1 visade tydligt att solvärmelast och dagsljus arbetar mot varandra. Solvärmelasten för den byggnaden uppnådde kraven för Guld medan dagsljuset uppnådde kraven för Brons. Faktorerna till att beställare väljer att satsa på Silver istället för Guld kan vara många. En anledning kan vara att betyget Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete. Brons är gällande lagkrav och Guld innebär att byggnaderna har en väl uttalad miljöprofil. Då det kostar att projektera, certifiera och verifiera mot Miljöbyggnad kan en anledning till att Guld inte uppnås vara att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, vilket leder till högre hyror för kommande hyresgäster. Vissa bitar som stommen och grundens klimatpåverkan bedömdes utifrån både fallstudien och intervjuerna vara svårare att uppnå ett högt betyg inom, då det är en relativt ny indikator med oklarheter. Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljöbyggnad gör att ingen indikator får ha betyget Brons om byggnadsbetyget Guld ska uppnås. Detta medför att alla aspekter som Miljöbyggnad bedömer måste var väl tilltänkta och genomarbetade om betyget Guld ska uppnås som byggnadsbetyg. Silver som byggnadsbetyg är mer förlåtande eftersom det tillåter ett visst antal indikatorer med betyget Brons. / The environmental impact from the construction sector in Sweden is increasing and to meet the environmental challenges, environmental assessment tools is a way to be more aware of the choices you make during the construction and designing stage. There are severeal environmental assessment tools in Sweden, one of them is Miljöbyggnad. Miljöbyggnad is designed for the swedish climate, building regulations and rules. Miljöbyggnad contains several manuals, one of them is Miljöbyggnad 3.0 for new constructions. The assessment tool is based on 15 different indicators in areas energy, indoorclimate and material. Statistics from year 2020 shows that 1570 buildings have been certified with Miljöbyggnad. 1148 buildings has reached the building grade Silver while 177 have reached Gold. We are trying to find out why significatly more buildings certified with Miljöbyggnad achieved Silver and not Gold. Answering the question was done through a case study, interviews and litteraturestudy. In the case study two buildings are studied and compared with the manual Miljöbyggnad 3.0 for new construction. In order to gain more knowledge when literature is scarce in the area, interviews were assessed to add more knowledge to the issue. All of the respondents from the interviews felt that the solar thermal load and daylight indicators are contraindications. In order to secure good daylight in the building daylight simulations should be done in a early stage. The case study for Building 1 clearly showed that solar thermal load and daylight work against each other. The solar thermal load for that building met the requirements for Gold whilst daylight met the requirements for Bronze. The reasons we conclude why clients chose to invest in Silver instead of Gold are many. One reason can be that Silver is a good grade that requires more time and effort throughout the entire process.  Bronze is the current legal requirement and Gold means that the buildings have a well-stated environmental profile. Therefor it is clear that the cost to design, certify and verify against Miljöbyggnad is one of the main reasons why Gold is seldom achieved. It would be too expensive and costly, which leads to higher rents. Certain pieces such as indicator 15, frame and the foundation's climate impact seemed to be more difficult to achieve high grade according to the interviews and the case study. The gradingsystem in Miljöbyggnad is strict, this means that no indicator can have the grade Bronze when you want to achieve Gold for the building. All aspects that Miljöbyggnad assesses must be well thought out and elaborated if the grade Gold is to be achieved. Silvergrade is more forgiving because it allows a certain number of indicators with the grade Bronze.

Tidiga tankar som kretsade kring projektet var att en skola självfallet ska ha en känsla av gemenskap, samtidigt eftersom skolan är för månaga en starkt laddad miljö även måste kännas säker och skapa en känsla av trygghet och tillhörande. Därför är årskursernas basrum eller ’’hem klassrum’’ placerade i tre olika delar av byggnaden och kring skolagården. Åk 0 - 3 i byggnadens syd östra del och egna byggnad, åk 4-6 i mittendelens övre plan och åk 7-9 på den övre våningen i skolans nord västra flygel. Kring skolans huvudentré ligger dom gemensamma funktionerna och lärosalarna som ger möjlighet för eleverna att intrigera med varandra.  Byggnadernas första plan är framförallt byggt i betong och tegel där många av dom gemensamma ämnena och funktionerna är placerade. Ovanpå den tyngre tegelsockeln landar våning 2, en lättare träkonstruktion som ska ge en mjukare varmare känsla åt dom ’’egna’’ avdelningarnas basrum i respektive årskurs. Tomten ligger på en plats i början av Centralparken på Tyresö. En lång park som sträcker sig ner mot en vik och omgärdas av villaområden och färre flerbostadshus. Byggnadens oregelbundna form skapar variation i fasad och utryck. I norr skapar byggändens brytningar effektiva och säkra lämning och hämtnings platser till skolan, nära ingångarna till byggänderna och passagerna till skolområdet. I söder skapar brytningarna effektivt skolgårdar med riktning ut mot parken. Fotbollsplanen är vriden för att ge plats för idrottshallen som också hjälper till att skärma av exponeringen av skolområdet.  År 0 har fått en egen byggnad. Omställning från dagis till en så pass stor skola som detta kan vara krävande och därför får eleverna möjlighet att skapa och lära känna sitt sammanhang i mindre skala till att börja med. År 1-3  huserar i 2 liknande plan. Här kan man se att basrummen är placerade i en slags modulkombination. 2 basrum som emellan sig skapar både ett grupparbetsrums samt ett förrum eller kapprum. Denna modul återkommer i nästan hela skolan och effektiviserar planlösningen på ett bra sätt. Nära intill basrummen har stora rum och ateljéer placerats som lätt går att omprogramera efter behov och på eftermiddagar brukas som yta för fritidsaktivitet.  År 4-6 är då man mer börjar använda sig av dom gemensamma salarna. Därför är deras avdelning placerade nära dessa samt enkel kommunikation ut mot gården och idrottsfältet. Deras allmänna ytor är mer flytande och utspridda i korridorer, ateljéer och vid ingången under valven för en eventuellt mer riktad aktivitet.  År 7-9 är dom som mest använder dom gemensamma rummen och ämnessalarna. Men har även eventuellt annorlunda behov och intressen än dom lägre årskurserna. Därför har dom fått en mer separerad del av skolan men som samtidigt enkelt knyter an till resterande utrymmen och funktioner. / Early thoughts abut the projekt was that a elementary school of course got to have a feeling of belonging and fellowship, along for some students the school years could be perceived as very unsafe and exposing, the feeling of safety and belonging in a smaller group also have to be considered. Therefor the different year groups so called ’’base rooms’’ are placed in 3 different parts of the school and the schoolyard. Year 0-3 in the southeast part of the building and yard, year 4-6 in the middle upper floor, and year 7-9 in the schools northwest part upper floor. The public areas, functions and classrooms are placed around the schools main entrance and gives the students opportunity to interact. The buildings first floor is mainly constructed by brick and concrete where mainly the common subjects and functions are placed. In contrast to second floor where most the different grades ’’base rooms’’ are placed with a warmer and softer feeling bult in a 100% wood structure. The plot that vas given to us is placed in the north of a long park in the Tyresö area south east of Stockholm. The park is reaching down to a bay sounded by villas and smaller apartment buildings. The irregular form of the building creates variation and in facade and expression. In the north does the main corners create effective and safe areas and roads for leaving and picking up the students. In the south the variations creates nice and enclosed yards opening to the park and soccer field. The soccer field is now tuned to give room for the new PE Hall, witch also helps lower the exposition of the schoolyards. Year 0 has got there own building. The change from kindergarten to pre school can be difficult and stressing for some students, and are therefor given an place where they can in there own phase get used to there new environment. Year 1-3 is located on 2 very similar floors. Here can you notice that the ’’base rooms’’ are placed in a kind of a module combination. 2 base roms with a group and a coatroom in between them. This module makes the floorpan very effective and repets itself at many places in the school. Close to the base rooms are there big multifunctional rooms that easy can be reshaped after needed use for example after school activities in the afternoon. Year 4-6 is when the students getting to know the common subjects rooms in more regulary. Thats why there department is loaded close to these and with a easy communication out to the yard and the PE field. There free time spaces is more flowing and spread around in korridors or in studios for more specific activity. Year 7-9 is the grades that uses the common rooms and areas the most. But probably also have lot off different needs than the yunger students. Thats why they have there own apartment, more separated from the rest of the school, but that still easily connects to the rest of the school and functions.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan. Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom. Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det.

En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål. Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna. För att detta ska fungera genomgår byggnaden stora förändringar och införlivas bland annat med en ny kontrasterande struktur som tillsammans med de befintliga delarna bildar en dynamisk legering.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn.

Dagens förskolor har en rad olika krav från brukare, beslutsfattare och samhälle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredställer alla? I denna rapport försöker vi utifrån litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega är en del i en satsning från Haninge kommun som ämnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrån principerna för en trädgårdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter. I vår rapport har vi utgått ifrån kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad. Vi har även tagit hänsyn till de teorier och idéer som finns inom pedagogiken Reggio Emilia. Inom denna pedagogik ser man byggnaden som en del av undervisningen och leken. I vår gestaltning har vi bl.a. använt oss av ateljén och torget, två viktiga rum inom Reggio Emilia, som anses utveckla barnens sociala och kreativa utveckling. Vi har även tagit stor hänsyn till de erfarenheter vi fått genom studiebesök och fallstudier på befintliga förskolor såsom förslag på förbättringar, samt storleken på olika utrymmen och hur dessa används. Rapporten avslutas med en diskussion och formulering av en rad nyckelord som vidare har använts i gestaltningen av förskolan i Vega.

Energianvändningen i världen ökar ständigt för varje år. Detta har med att befolkningen på jorden ökar men även att en energiomställning pågår vilket betyder att fler delar av ens vardag blir elektrifierad. För att kunna möta den ökade energianvändningen så måste produktionen öka vilket sliter på planeten, även om det är produktion via förnyelsebara källor. Idag innefattas bostäder inom den byggnadssektor som står för omkring 144 TWh total energianvändning per år i Sverige. Det motsvarar 26% av den totala energianvändningen inom Sverige. Att energieffektivisera bland annat bostäder medför att byggnader minskar sin energianvändning och utnyttjar den energin den har tillgång till på ett bättre sätt. Den minskade energianvändningen medför ekonomiska samt miljömässiga fördelar då mindre energi behöver produceras.  Målet med rapporten var att analysera ett flerbostadshus från 1970-talet för att ta fram olika tillämpningar som kan minska byggnadens totala energianvändning. För att åstadkomma det så gjordes en analys för att indikera vilka delar av byggnaden som stod för större energiförluster. De delar som indikerades var ventilationen och fasaden. Ventilationen utgjorde stora energiförluster eftersom byggnaden endast använder sig av frånluftsventilation utan värmeåtervinning. Den varma energirika frånluften återvinns ej utan evakueras direkt ut ur byggnaden. Fasaden var även en faktor för större energiförluster, utvändig tilläggsisolering rekommenderas i form av mineralull och ny tegelfasad men bör endast utföras i kombination av annan renovering av fasaden.   Byggnaden använder en elpanna för uppvärmning av tappvarmvattnet och fjärrvärme för uppvärmning av byggnaden via radiatorer. Att använda den återvunna värmeenergin från frånluften och/eller att använda sig av den redan befintliga fjärrvärmen för uppvärmning av tappvarmvattnet rekommenderas. Ersättning av elpannan med fjärrvärme anses som ett bra alternativ ur ett ekonomiskt men även resursmässigt perspektiv. / Global energy use is steadily increasing every year. This is mostly due to the human population increase and that an energy conversion is ongoing which entails that more things in our everyday lives is getting electrified. To meet the ever-increasing energy demand, the production of energy must increase which tears on our planet, even if it is from a renewable energy sources. Currently in Sweden, housing is included in a sector that stands for 144 TWh total energy consumption under a year. That sector stands for 26% of Sweden’s total energy consumption. Therefore, an analysis on how to make buildings more energy efficient would decrease the energy consumption and make buildings use their energy in a better way. The reduced energy consumption means less energy to be produced which leads to both economical and resource benefits.   The objective with this report was to analyse and come up with energy efficient suggestions for an apartment building built in the 1970’s. To accomplish this, the apartment building was analysed to indicate where the main sources of energy losses came from. For this apartment building, the main energy losses came from ventilation and the walls. Energy losses from the ventilation were high due to the building only using exhaust air ventilation with no form of heat recovery. Warm and energy-rich air is constantly getting evacuated from the building and nothing is getting recovered. The facade is also a factor for high energy losses, it is recommended to add some additional insulation on the outside of the walls in the form of mineral wool and a new brick facade. However, the added insolation should only be combined with other plans for renovation of the facade.  Today, the building uses an electric boiler for heating of the hot water and district heating for heating of the building via radiators. It is recommended to either or both use the recovered heat from the exhaust air and/or use the already existing district heating as a heating option for the hot water. The replacement of the electric boiler to district heating is seen as a good choice from an economic and resource perspective.