<p>En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.</p><p>I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m. Den största delen av examensarbetet bygger på intervjuer med plastchefer och arbetsledare från fyra olika passivhusprojekt. Detta presenteras i fyra olika praktikfall där informationen från intervjun indelas i projektering, byggande och förvaltning samt en kostnadsdel som har stor vikt i examensarbetet. Programmet BidCon användes för att få fram uppgifter om tid, material- och totalkostnader kring klimatskalet i praktikfallen. Detta sammanställdes i en modell som skapades för att ge en överskådlig bild över praktikfallen.</p><p>Dessa praktikfall analyserades och sammanställdes till en modell med samma syfte som de övriga i varje praktikfall. Resultatet blev att ett antal slutsatser kunde dras utifrån särkostnader kring projektering och byggande men några rimliga slutsatser kunde inte dras vid förvaltning.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p> </p><p>Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella.</p><p> </p><p>Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak. De består av en yttre beklädnad av OSB-skivor mellan vilka det finns ett isolermaterial, vanligen bestående av någon typ av cellplast eller liknade. Vägg- och takblocken saknar således de stående reglar och takstolar som finns i traditionella konstruktioner utan bärförmågan utgörs av materialens samverkan sinsemellan.</p><p> </p><p>Ursprungligen kommer denna byggnadsteknik från USA där de första försöken att använda denna teknik startade redan på 1930-talet. Det är dock först under senare år som SIPS fått ett större genomslag på marknaden i USA. I Sverige används än så länge tekniken ej i någon större omfattning. SIPS förtillverkas vanligen i fabrik och levereras sedan färdiga för montering till byggplatsen.</p><p> </p><p>Det som undersöks i denna rapport är SIPS-elementens lastupptagande förmåga då de används på tak. Frågeställningen är då hur mycket last de kan uppta per m² utan att den nedböjning som då sker skall bli för stor. De metoder som använts för att undersöka detta är huvudsakligen enklare deformationsberäkningar samt jämförelser mellan framräknade resultat och de laster som kan tänkas förekomma på ett tak i form av egentyngder och snölast. Resultaten visar att spännvidder upp till 5-6 m kan anses vara rimliga att använda, beroende av elementens tjocklek, takets form och var byggnaden är belägen.</p><p> </p><p>Det utförs även i rapporten en utredning om vad för slags brandteknisk klass dessa SIPS-element kan tänkas tillhöra. Detta utförs utan någon som helst provning vilket bör påpekas måste utföras av ackrediterad instans för att resultaten skall vara giltiga. Resultaten och diskussionerna kring SIPS-elementens brandklass är mer en jämförelse mellan traditionella konstruktioner med generella godkännanden och ett teoretiskt resonemang kring hur resultatet bör bli om ett brandprov genomförs. Metoden för att utreda detta har till största del varit litteraturstudier, då främst Boverkets skrifter BBR, BKR samt byggvägledningar. Även de olika materialens egenskaper har undersökts, främst genom studier av olika tillverkares hemsidor. Resultaten visar att klassen REI 15 kan ett SIPS-element antas ha om det är isolerat med polyuretanskum. Denna brandtekniska klass uppfyller de krav som ställs i BBR när det gäller småhus. När det gäller flerbostad hus och liknande byggnader där kraven ställs högre kan det anses svårare att uppfylla kraven.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Det som i första hand avgör SIPS-elementens brandtekniska klasstillhörighet är dess förmåga att bibehålla sin bärförmåga då de utsätts för brand. Denna beror till största del av vid vilken temperatur materialen i konstruktionen inte längre kan anses vara sammanbundna med varandra. Det vill säga när den vidhäftning som finns mellan isolermaterialet och OSB-skivorna upphör att existera. Det är således inte i det avseendet av störst betydelse huruvida isolermaterialet är brännbart eller ej utan vilken temperaturbeständighet det har. Enligt detta resonemang kan eventuellt SIPS-elementet skyddas genom att det bekläds med ett antal lager gipsskivor. En sådan åtgärd kan enligt fört resonemang om möjligt placera konstruktionen i klass REI 30 vilket då innebär att konstruktionen i fråga kan användas i vissa byggnader där kraven enligt BBR ställs högre beträffande brandteknisk klass.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><h1> </h1><h1> </h1><h1> </h1> / <h1>Abstract</h1><p> </p><p>The construction industry as it is has for a long time proven itself to be a very conservative trade. Proven methods and materials from the past have a tendency to be chosen instead of those who can be referred to as new and unproven. However, during the last few years the increased cost for energy and the global warming have pushed the acceptance of new construction materials and solutions when more energy efficient buildings are requested. This brings out an increased need for new materials and ways to construct buildings, which can replace or complement the more traditional ways to build.</p><p> </p><p>One for in Sweden relatively new construction method is to construct buildings with Structural Insulated Panels SIPS. These elements of construction which can be used for constructing both walls and roofs are made out of an outer skin of OSB-boards which are in between isolated by a core of cellular plastic of some sort. The wall and roof panels do not have those joists that a traditional framework has. The result is that the amount of heat leakage through wooden lumber are minimized compared to a traditional construction.</p><p> </p><p>This building technique has its origin in the USA where the first basic tries to use the SIPS-technique begun in the 1930s. However it's not until recent years that SIPS has made a bigger breakthrough on the market in the USA. The SIPS are usually prefabricated and delivered ready for assembly to the construction site.</p><p> </p><p>What is to be investigated in this report is the SIPS ability to withstand load when they are used as roof-elements. In this case it is the amount of load (kN/m²) the element can withstand before the deflection gets to big. The methods being used for this is mainly simple calculations of deflection and comparisons between calculated results and those loads that in theory could work on a roof in shape of dead load and load caused by snow. The results show that spans between 5-6 meters could be considered reasonably to use, though slightly depending on thickness of the SIPS-element, shape of roof and where the building is located, taking into account the  potential load caused by snow.</p><p> </p><p>In the report an investigation of which rating of fire performance these SIPS could belong to is also made. This is performed without any technical fire tests which should be pointed out must be carried out by a certified test laboratory to make the results valid. The results and discussions concerning the SIPS should be regarded as a comparison between traditional constructions that have a general approval and a theoretical reasoning about the outcome of a full scale fire test performed on SIPS. The method being used for this has mainly been studies of literature, mainly the regulations and recommendations that can be found in the documents produced by the Swedish Board of Construction (Boverket), The characteristics of the included materials in SIPS has been investigated mainly by visiting the manufactures web pages. Results show that a rating of fire performance could be claimed to be REI 15 for a SIPS which have an isolating core consisting of polyurethane foam. This rating fulfils the fire resistance standards according to single family homes and such. Although where standards are set higher, such as for apartment buildings and similar the standards could be considered tougher to meet.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>What mainly decides what type of fire resistance rating SIPS could be given is its ability to keep its load bearing capacity when exposed to fire. This ability mainly depends on at which temperature the materials in the SIPS-element no longer can be expected to be bound together. It is of less importance by these means if the isolation material could burn or not, it's more a question of at which temperature the element will delaminate and then lose its load bearing capacity. According to this a possible way of protecting the SIPS from heat could be to apply a number of gypsum boards to the inside of the element. This could possibly raise the rating up to REI 30. This enables that the SIPS could possibly be used in some buildings where standards according to Swedish building regulations are set slightly higher than those set for single family homes.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

No description available.

<p>Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.</p><p>Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.</p><p>Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.</p><p>Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats. Utifrån intervjusvaren redovisas risker och förbättringsförslag med deras arbete för fuktsäkert byggande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns en del förbättringar att genomföra. I fallstudien upprättar inte beställaren några specifika fukttekniska krav. Beställaren bör upprätta en tydlig kravformulering som fastställer tekniska krav, krav på kompetens, rutiner och egenkontroller för projektet. Kravformuleringen bör också redovisa hur kraven ska verifieras samt vilken aktör som ansvarar för att kraven uppfylls. Då beställaren upprättar en sådan kravformulering minskar oklarheter i ansvarsfrågan som vilken aktör som ansvarar för vad.</p><p>I fallstudien skickar konstruktör sina bygghandlingar till beställare som vidarebefordrar dessa till entreprenör. För att minimera kunskapsförluster och missförstånd, mellan projektering och produktion, så bör konstruktören träffa entreprenören för att konstruktören ska kunna överföra avsikter och information med sina bygghandlingar.</p><p>I studerat projekt så tar arkitekten i första hand hjälp av materialleverantörer. Det bör kopplas fler kompetensområden, i första hand en oberoende fuktsakkunnig, till projektet i ett tidigare skede. Detta ökar möjligheten för att skapa ett välutformat program.</p><p>Studerat fall är projekterat enligt tidigare BBR, men om projektet skulle vara projekterat enligt gällande BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22) skulle vissa förändringar behöva genomföras. För att uppfylla de nya kraven från Boverket bör en fuktsäkerhetsprojektering utföras, och till detta ska rätt kunskap anlitas om det inte redan ingår i projektet. Vidare måste entreprenören ändra sina rutiner vid mottagningskontrollen av materialet. Idag utförs inte någon fuktkvotsmätning av virket, vilket måste genomföras för att säkerhetsställa att virket inte överstiger det kritiska fukttillståndet som Boverket fastställt.</p> / <p>Previous studies show that the responsibility of humidity is vague and that the transference of the knowledge between the building project actors fails. This can lead to health problem among the users of the building.</p><p>The first of June 2006 Boverket released a new collection with rules of construction which contains more specified rules to guarantee a secure humidity construction.</p><p>The purpose with this report is to clarify what kind of changes the actors need to do, to fulfil the new rules of construction from Boverket. The purpose is also to clarify risks with how the information is transferred between actors and what kind of responsibility the actors have in the different phases of the building project.</p><p>The report is based on a study of different literary works which in theory describes how the actors should pursue their work for securing humidity and also describes which actor is responsible in the different phases of the building project. For the report a specific building project is studied where different actors in different phases of the project has been interwieved. From the replys of the interwievs the risks and improvements for securing humidity is showed.</p><p>The result of the study clarifies that improvements can be done in this project. The orderer of the project doesn’t create demands from humidity point of view. To minimize misunderstanding of where the responsible lies in the different phases of the project, the orderer should create demands and also clarify which actor who is responsible for fulfilling the demands.</p><p>In this case the design engineer sends his building papers to the orderer of the project which further sends the paper to the contractor. To minimize misunderstandings between planning and production, the design engineer should meet up with the contractor to explain his intendancy with his building papers.</p><p>In this building project the architect often listens to the supplier of material. If more knowledge is connected to an earlier phase of the building project, most of all a humidity expert, it will increase the chance for a well formed program.</p><p>To fulfil the new rules of construction from Boverket the contractor needs to change his routine for the receiving of materials.</p>

<p>Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen. En studie över lagar och förordningar har gjorts för att se vilka krav som ställs på en byggnad ur fuktsynpunkt samt hur branschregler tillämpas så att fuktproblem inte uppstår i byggnader. Intervjuer har gjorts för att se vilken roll byggnadsnämnden, entreprenören, konstruktören och leverantören har när det gäller att ställa krav på fuktsäkring. Arbetet är avgränsat till uppförandet av flerbostadshus i Karlstad där man bygger i egen regi. Resultatet visar att fuktskador riskerar att grundläggas i alla skeden i byggprocessen och att alla aktörer i projektet kan bidra till riskerna. Resultatet visar även att man är medvetna om fuktproblematiken och att större krav på dokumentation och erfarenhetsåterföring skulle minska riskerna för fuktskador. För att förbättra fuktskyddet skall man redan i programskedet upprätta en projektspecifik fuktskyddsbeskrivning gjord i samarbete med en fuktskyddssakkunnig. Man borde också informera/utbilda alla parter som riskerar bidra till fuktproblem i byggnader.</p> / <p>According to Swedish law you are not allowed to construct buildings in a way that may result in jeopardizing people’s health. Despite this fact buildings are constructed in such way that health problems accurse. This composition deals with a building-project and how its actors works regarding to humidity that effects buildings. The purpose of this essay is to look into how in a project one works with eliminating risks concerning humidity and also the level of demands that are made to secure the construction. The objective is to point out where in the building-process risks appears when it comes to securing humidity in buildings, but also to suggest how to make improvements. The method is based on a study of laws and ordinances that concerns humidity in buildings. The way the building line, and the knowledge within it, is used in a project to secure the building from humidity has also been studied. Interviews has been made to look into in what the role building department, entrepreneur, constructor and supplier has regarding to humidity in buildings. This essay is demarcated to multifamily buildings in Karlstad built in own-regime. The result shows that the risk of damage as a consequence of humidity is founded in all phases in the building-process and that all actors of the process are a part of the problem. The result also shows that actors in the project is well averred of the problem with humidity but that there is not enough demands on documentation and on how to work with experiences from earlier project. To work in a more efficient way one should draw up a description for the project regarding to the risk of humidity in the building. This description should be made in co-operation with someone who has the right knowledge concerning how to draw up a description, and that also makes the project safe from humidity point of view. The result also shows that it is necessary to educate all actors that risks contributing to the problem with humidity in buildings.</p>

<p>Färjestadstravet behöver utöka antalet boxplatser för gästande hästar med 30 stycken. Bör detta göras genom att bygga nya gästboxar? Eller bör nya boxar för permanentuppstallning byggas, och då bygga om några befintliga stall till gäststallar? Hur kan stallet utformas? Var på stallbacken bör stallet byggas?</p><p> </p><p>För att besvara dessa frågor har jag tittat på vilka praktiska lösningar de olika typerna av stallar behöver, samt gjort vissa ekonomiska överslagsberäkningar. Thomas Söderberg som är anläggningschef på Färjestadstravet frågade tränarna om de var intresserade av att hyra ett nybyggt stall. De flesta var positiva till detta men ingen var villig att betala högre boxhyra än de gör idag. Detta gör att det är mer fördelaktigt att bygga nya boxar för gästande hästar då dessa ger en något högre avkastning per år, samt att byggkostnaden är lägre för ett gäststall då det inte kräver lika stora utrymmen.</p><p> </p><p>Arbetet har lett fram till ett förslag på byggnad innehållande 30 gästboxar med förspänningsmöjlighet, fördelade på tre mittgångar, samt fyra dusch boxar i byggnadens södra gavel. Det nya stallet placeras bredvid infarten till stallområdet.</p> / <p>Färjestadstravet needs to increase the number of boxes for guest horses with 30. Should this be done by building new boxes for guest horses? Or should a new longtime stable be built, and some of the existing stables be rebuilt for guest horses? Which lay out is suitable for the stable? Where on the stable yard should it be located?</p><p> </p><p>To solve this, I’ve looked on which practical solutions the different type of stables needs, and made some economical estimate estimations. Thomas Söderberg who is manager over constructions on Färjestadstravet asked the trotter trainers if they were interested in renting a new stable. Most of them were interested but no one was willing to pay more in rent than they do today. That makes it more favorable to build new stables for guest horses, since they yield a little better return, and are cheaper to build, since a guest stable needs less space.</p><p> </p><p>This work has led to a recommendation of a building containing 30 boxes for guest horses with chance to shaft the horses. The 30 boxes will be divided in three passages and four shower boxes will be built in the south gable. The new building will be placed next to the entrance to the stable yard</p>

No description available.

No description available.

Färjestadstravet behöver utöka antalet boxplatser för gästande hästar med 30 stycken. Bör detta göras genom att bygga nya gästboxar? Eller bör nya boxar för permanentuppstallning byggas, och då bygga om några befintliga stall till gäststallar? Hur kan stallet utformas? Var på stallbacken bör stallet byggas?   För att besvara dessa frågor har jag tittat på vilka praktiska lösningar de olika typerna av stallar behöver, samt gjort vissa ekonomiska överslagsberäkningar. Thomas Söderberg som är anläggningschef på Färjestadstravet frågade tränarna om de var intresserade av att hyra ett nybyggt stall. De flesta var positiva till detta men ingen var villig att betala högre boxhyra än de gör idag. Detta gör att det är mer fördelaktigt att bygga nya boxar för gästande hästar då dessa ger en något högre avkastning per år, samt att byggkostnaden är lägre för ett gäststall då det inte kräver lika stora utrymmen.   Arbetet har lett fram till ett förslag på byggnad innehållande 30 gästboxar med förspänningsmöjlighet, fördelade på tre mittgångar, samt fyra dusch boxar i byggnadens södra gavel. Det nya stallet placeras bredvid infarten till stallområdet. / Färjestadstravet needs to increase the number of boxes for guest horses with 30. Should this be done by building new boxes for guest horses? Or should a new longtime stable be built, and some of the existing stables be rebuilt for guest horses? Which lay out is suitable for the stable? Where on the stable yard should it be located?   To solve this, I’ve looked on which practical solutions the different type of stables needs, and made some economical estimate estimations. Thomas Söderberg who is manager over constructions on Färjestadstravet asked the trotter trainers if they were interested in renting a new stable. Most of them were interested but no one was willing to pay more in rent than they do today. That makes it more favorable to build new stables for guest horses, since they yield a little better return, and are cheaper to build, since a guest stable needs less space.   This work has led to a recommendation of a building containing 30 boxes for guest horses with chance to shaft the horses. The 30 boxes will be divided in three passages and four shower boxes will be built in the south gable. The new building will be placed next to the entrance to the stable yard

No description available.