Tese de mestrado integrado. Engenharia Informática e Computação. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2012

Designing, building, and implementing a private cloud hosting solution can be challenging. This report aims to unify research in multiple areas within cloud hosting to simplify the process by presenting a comprehensive ground-up approach. The proposed approach includes methods used to decide which models and paradigms to be used, such as abstraction level and infrastructure scale. A step-by-step guide is presented, with all considerations made along the way. The result is a platform accessible from a web browser or through a command-line interface and hosts services such as servers for machine learning and containerized applications in Kubernetes. Further work includes increasing the abstraction layer and enabling hardware enrollment over the network. Moreover, whether this implementation will scale in an intended way remains to be examined. / Att designa, bygga och implementera en privat plattform för molntjänster kan vara utmanande. Den här rapportens mål är att sammanställa forskning inom flera olika områden av cloud-hosting genom ett omfattande och grundligt tillvägagångsätt. Det förslagna tillvägagångsättet inkluderar metoder för att bestämma vilka modeller och paradigmer som ska användas, såsom abstraktionsnivå och skala av infrastruktur. Rapporten presenterar en guide till processen, med alla överväganden som gjordes längs vägen. Resultatet är en plattform som är tillgänglig från en webbläsare eller via en kommandotolk, och agerar värd för tjänster som servrar för maskininlärning och containeriserade applikationer i Kubernetes. Ytterligare arbete inkluderar att abstrahera bort fler aspekter och möjliggöra registrering av ny hårdvara över nätverket. Det återstår att undersöka om denna implementering kommer kunna skala på tänkt sätt.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

No description available.