Presenta las exposiciones de 67 de los 69 panelistas que participaron en las 21 jornadas del Coloquio Ciencia y Sociedad realizadas entre el 18 de mayo y el 12 de junio del 2020, destinadas a presentar y debatir los grandes impactos de la pandemia por el covid-19 sobre la salud, la alimentación, el mercado de empleo, la sostenibilidad empresarial, la seguridad ciudadana, la educación, la inclusión social, las relaciones interculturales, etcétera. De igual modo, se discutieron las prioridades de investigación científica y desarrollo tecnológico, y la necesidad de que estas actividades se realicen amparadas por mejores políticas públicas, una nueva normatividad que las favorezca, e instituciones de investigación y desarrollo fortalecidas en sus capacidades humanas y materiales.

INTRODUCTION: The Covid-19 pandemic has caused significant increases in mortality in the United States, and nursing homes were particularly impacted early in the pandemic. With questions around underreporting, limited testing, and indirect effects, it is difficult to understand the true impact of the pandemic on US mortality while only examining the deaths attributed to Covid-19. Prior analyses have looked at excess mortality, the increase in mortality over what would have been expected in 2020 if the Covid-19 pandemic had not occurred, focusing on temporal and spatial relationships between excess mortality and direct Covid-19 attributed mortality. The true impact of Covid-19 by place of death remains to be understood. Recent historical trends in mortality by place of death have shown a decreasing share of deaths occurring in hospitals while deaths in homes have increased and deaths in nursing homes have not changed significantly. OBJECTIVE: This observational study aims to characterize the impact of the Covid-19 pandemic on nursing homes in the US by examining direct Covid-19 mortality, excess mortality, and the relationship between direct and excess mortality by place of death at a state level. METHODS: Vital statistics data around mortality by place of death from CDC WONDER and the NVSS Provisional Covid-19 Deaths dataset were used along with US Census data to create a time series for US mortality by place of death from 2013 to 2020. The analysis was restricted to individuals above the age of 65 to limit fields with missing or suppressed data and stratified by 10-year age category. 2020 mortality in the absence of Covid-19 was estimated using the historical average mortality and the simple linear extrapolation of historical mortality within each age group, place of death, and state. Excess deaths were divided into those assigned to Covid-19 and those not assigned to Covid-19 and compared by place of death, age category, and state. RESULTS: 26.2% of direct Covid-19 deaths were found to occur in nursing homes, while 63.1% of Covid-19 deaths occurred in hospitals and 5.3% occurred at home. The excess mortality rate was found to be the highest at home, with 1.78 more deaths per thousand person-years occurring in 2020 in the US than would have been expected in the absence of Covid-19, despite a low direct Covid-19 mortality rate of only 0.162 deaths per thousand person-years. Excess mortality rates in nursing homes across the US were relatively low at 0.296 deaths per thousand person-years, with a direct Covid-19 mortality rate (1.29 deaths per thousand person-years) that was higher than the estimated excess mortality. Despite the high direct Covid-19 mortality compared to excess mortality in nursing homes, a regression model examining the extent to which Covid-19 mortality and historical mortality predicted 2020 mortality in nursing homes suggested that for every 100 deaths assigned to Covid-19, there were 107 more all-cause deaths in 2020. Nursing home excess mortality was found to be highest in Utah, and lowest in North Carolina and New York. CONCLUSION: This work suggests that direct Covid-19 mortality captures most of the impact of Covid-19 on mortality in US nursing homes in individuals over the age of 65. A significant difference was discovered between direct Covid-19 mortality and excess mortality in decedent’s homes, which warrants additional study. / 2022-11-23T00:00:00Z

OBjetivo: Evaluar los factores asociados al desarrollo de trastorno de estrés postraumático y otros trastornos de salud mental en el contexto de la pandemia por el COVID-19 y post-cuarentena en estudiantes de medicina de universidades peruanas. Diseño: Transversal analítico.

Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p>.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p<.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p<.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p<.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.

There is currently no standardized treatment of COVID-19. Despite several vaccines being deployed, the need for an effective treatment in hospitalized patients is heavily sought after. In this systematic review, six clinical trials were analyzed for their findings on the effect of commercially available anti-viral protease inhibitors in treatment of COVID-19. The aim of the study was to evaluate the effect on the hospitalization period and mortality of patients suffering from COVID-19 and if HIVprotease inhibitors could be repositioned to treat COVID-19 in combinational therapy. The findings suggest that protease inhibitors targeting the hepatitis C virus (HCV) proteases could potentially beeffective at reducing the hospitalization period and that the effect can be further enhanced by using them in combination with drugs targeting the RNA polymerases. Further studies are needed confirm these findings. Lopinavir/ritonavir which was the most common protease inhibitor included in the study did not reduce the hospitalization period or the mortality significantly. It is unclear whether the HCV protease inhibitors could reduce mortality. Further studies regarding this outcome are warranted.

Den 22 juni 2020 införde regeringen möjligheten att ansöka om omställningsstöd för företag som drabbats av minskad nettoomsättning på grund av spridningen av covid-1. R9egleringen av omställningsstödet återfinns i Lag (2020:548) om omställningsstöd (LOM). Med motiveringen att snabbt kunna anpassa stödets utformning till förändrade förutsättningar har regeringen gjort bedömningen att förutsättningarna för bland annat rätt till stöd bör regleras i förordning i stället för lag. Ytterligare bestämmelser om omställningsstödet återfinns därför i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 (FOM) och förordningen(2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020 (FOM för maj-juli). EU-kommissionen har meddelat en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som ett led i att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna för EU:s medlemsländer och underlätta införandet av olika stöd till följd av covid-19. Vidare har kommissionen godkänt omställningsstödet i ett särskilt beslut, vilket innebär att stödet anses förenligt med EU:s stadsstödsregelverk. Syftet med omställningsstödet är att kompensera företag som drabbats av stora omsättningstapp på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Syftet är vidare att skydda de anställda i företagen från uppsägning och verksamheten från att behöva avvecklas. För att syftet med regleringen ska kunna uppnås är det viktigt att reglerna är tydliga och förutsebara.  I skrivande stund finns över 200 domar från förvaltningsrätten och kammarrätten avseende omställningsstödet 2020, där företagen har överklagat Skatteverkets beslut om omställningsstöd. Det är den som ansöker om omställningsstöd som bär bevisbördan för att förutsättningarna för att beviljas stödet är uppfyllda. Rättsreglernas stabilitet har stor betydelseför rättssäkerheten. En allt för snabbt genomförd reglering kan medföra förvirring, om varken myndigheter eller medborgare hinner anpassa sig till den nya regleringen. Samtidigt är det sannolikt att en ny reglering medför vissa oklarheter som behöver förtydligas. Det kan handla om definitioner av begrepp eller förtydligande om verkställighet av vinstutdelning.Min uppfattning är att definitioner av fasta kostnader samt reglerna om diskvalificerande värdeöverföringar har varit otydliga för företagen. Trots vissa otydligheter är min sammantagna bedömning att regleringen av omställningsstödet är tydlig och förutsebar. Att det finns, eller har funnits, vissa oklarheter är väntat med hänsyn till att reglerna är helt nya.

Coronapandemin har skapat stora konsekvenser för världens befolkning och i Sverige har restriktioner och rekommendationer införts som begränsat människors liv. Tidigare forskning gällande livskvalitet under pandemin har bedrivits utanför Sverige med kvantitativa mätinstrument. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd livskvalitet i Sverige under pendemin. Tolv individer, varav sex män och sex kvinnor, mellan 20-52 år med olika sysselsättningar medverkade. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att det sociala livet förändrats, mer tid spenderats i hemmet och att livsstilen blivit mer stillasittande. Det fanns även en större förväntan att kunna leda sig själv i form av att skapa rutiner. Nära relationer och betydelsefulla fritidsaktiviteter ökade livskvaliteten under pandemin medan den begränsade rörligheten i samhället minskade livskvaliteten. Studiens slutsats var att individens förmåga till anpassning avgjorde hur livskvaliteten upplevdes under pandemin. Vidare forskning föreslogs studera livskvaliteten över tid under pandemin.

När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige förstärktes och förändrades hygienrutinerna inom ambulanssjukvården och heltäckande skyddsutrustning infördes. Tidigare forskning visar att skyddsutrustning är avgörande för att minska smittspridning vid utbrott av allvarliga luftvägsinfektioner. Dock kan skyddsutrustning påverka vårdsituationen och samspelet mellan människor negativt. Detta på grund av att den kan upplevas som skrämmande och orsaka såväl psykiskt som fysiskt obehag samt problem med att kommunicera. Kommunikation, vårdande möten och vårdande samtal anses avgörande för att mötet mellan livsvärldarna ska bli gott och en god vårdsituation uppstå. Syftet med studien var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar vårdsituationen när heltäckande skyddsutrustning används under Covid-19- pandemin. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tolv ambulanssjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att skyddsutrustningen påverkade ambulanssjuksköterskornas identitetsuppfattning, skrämde patienter och försvårade verbal och icke-verbal kommunikation. Den orsakade både psykiskt och fysiskt obehag samt gav upphov till etiska dilemman. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder i vårdsituationen som försvårade mötet mellan patientens och ambulanssjuksköterskans livsvärld. Humor, förvarning och information kunde till viss del motverka de negativa effekter skyddsutrustningen hade på vårdsituationen. Det fanns ett fåtal positiva aspekter med skyddsutrustningen. Dessa bestod i att lukt och smuts i mindre utsträckning störde vårdandet, möjlighet att dölja sina känslor och att ambulanssjuksköterskans förhållningssätt till hygienrutiner förändrades. Ny skyddsutrustning som inte skadar kommunikationen, är bekvämare, mer hållbar och bättre anpassad behöver utformas. Humor och information kan underlätta svåra vårdsituationer och generera delaktighet. Etisk träning och diskussion kan vara av vikt för att ambulanssjuksköterskan skall känna sig bättre förberedd på etiska dilemman.

Målet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av digitalisering och digitala alternativ i ljuset av den rådande pandemin. Syftet med vår undersökning är att utvärdera vikten av digitalisering av bygglovsprocessen som hjälpmedel för samhällsplanerare i sitt arbete och dess möjligheter samt hinder. Därtill sätta det i ett kontext med rådande pandemi och kraven på en digitaliserad kommunal förvaltning. Frågeställningen denna uppsats söker besvara är att: - Hur kan digitalisering av bygglovsprocessen assistera samhällsplanerare i sitt arbete?Och följande underfrågor kommer utforskas för att besvara frågeställningen: - Vilka fördelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen?- Vilka nackdelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen? - Har Covid-19 pandemin gjort digitalisering av kommunal verksamhet mer angelägen?Vi grundar vår undersökning i aktuell forskning kring digitalisering av samhällstjänster, digitalisering av bygglovsprocessen och Covid-19 pandemin.  Vi ser att man kan digitalisera många av bygglovsprocessens delar, men inte alla.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur arbetsplatsförändringar till följd av covid-19 pandemin påverkar en organisations kultur. De arbetsplatsförändringar som står i fokus är när vissa medarbetare fortsätter arbeta på plats och andra börjar arbeta hemifrån. Tillvägagångssättet var sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare i organisationen. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys där vi skapade två huvudteman med tre underteman till respektive huvudtema. Det insamlade materialet och tillhörande analys har i huvudsak diskuterats med bland annat strukturperspektivet, symbolperspektivet och Scheins kulturteori. Vi har dragit slutsatserna att organisationskulturen påverkas av förändrade arbetsplatsförhållanden, detta i form av infört distansarbete. Vi kunde exempelvis se förändringar som sociala band, stressnivåer och effektivitet. Att införa distansarbete kan ge många goda effekter på organisationskulturen, detta bland annat genom minskad stress och större produktivitet och vi kunde även se negativa effekter som mer uppdelad kultur och försämrad kommunikation. Organisationens ledning har däremot upprätthållit delar av organisationskulturen genom att arbeta med spridning av kommunikation, information och värdeord. Därmed blev riskerna som kan införas på grund av distansarbetet inte lika påtagliga.