The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur relationen mellan kommuner och medier har förändrats under coronapandemin. Uppsatsens frågeställningar behandlar kommunikatörers och journalisters syn på mediernas bevakning av pandemin, kommuners hantering av begäran från journalister att ta del av allmänna handlingar samt hur händelserna har påverkat journalistiken. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju (7) journalister och nio (9) kommunikatörer och därefter analyserats genom kvalitativ textanalys. I studien resultat uppger både journalister och kommunikatörer att relationen dem emellan överlag är bra, men att den stundtals har varit ansträngd i samband med coronapandemin. I studiens resultat framkommer även en intressekonflikt mellan kommunikatörernas strävan efter att skydda sina medborgares personliga integritet och journalisternas strävan efter att offentliggöra information. Resultatet av studien indikerar även på att offentlighetsprincipen kan tolkas olika beroende av kontext, och flera kommunikatörer uppger att de inte alltid har vetat hur de ska agera utifrån olika lagstiftningar. Samtidigt uppger både kommunikatörer och journalister i studien att det varit en särskilt ansträngd situation som gjort det svårt för båda aktörerna att veta hur de ska agera. Både journalister och kommunikatörer, i den här studien, tror att deras relation kommer stärkas på sikt.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som främjar respektive hindrar fysisk aktivitet hos studenter i Uppsala på näridrottsplatser samt hur studenter upplever att deras användande av näridrottsplatser är sedan Covid-19 bröt ut i Sverige. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ enkätstudie och totalt svarade 84 respondenter. Resultatet visar att flera olika faktorer är avgörande för att studenter ska utöva fysisk aktivitet vid näridrottsplatser. Generellt var användandet lågt bland respondenterna. Till största del anger studenterna att faktorer i den bebyggda miljön som bra belysning, välutrustade näridrottsplatser och bra tillgång till näridrottsplatser ökar användandet. Användandet ser även olika ut beroende på upplevd säkerhet, där fler kvinnor känner sig otrygga och därför inte nyttjar näridrottsplatser under vissa tidpunkter. Undersökningen visar en skillnad i användningen av näridrottsplatser utifrån kön vilket innebär att inre faktorer som studenter själv har även påverkar användningen. Dessutom påverkar väder och tidpunkt hur studenterna använder näridrottsplatser där främst kyla och nederbörd upplevs som hinder men även mörker. Majoriteten av respondenterna upplever att deras användande av näridrottsplatser har förändrats sedan Covid-19 bröt ut på grund av rekommendationer som finns.

No description available.

No description available.

I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

Abstract Objectives: To identify a simple and effective means for public health professionals in rural communities to identify excess mortality using publicly available data. Methods: Online data from four rural funeral homes, and obituary data from the most widely circulated newspaper in the same region were collected from January 2017 through December 2020. A three-year monthly average of death listings was created for 2017-2019 and compared, month-by-month with the amount of 2020 death listings. Results: The four funeral homes reported a total of 3,957 deaths, and there were 7,623 newspaper obituaries published between January 2017 and December 2020. In the five-month period following the first COVID-19 death in the region on July 28, 2020, funeral home reports and newspaper obituaries reported a 20.2% and a 14.5% increase in deaths, respectively, for 2020 compared to the prior three-year average. Conclusion: During the five months following the first death attributed to COVID-19, funeral home reports and newspaper obituaries both identified a significant increase in deaths over the monthly average death listings of the three years prior. Policy Implications: Local public health officials may be able to use a multi-year, month-by-month summary of deaths, as reported by funeral homes and/or newspaper obituaries, to provide an “early indicator” of excess mortality in rural areas.

The present study examined the impact of COVID-related stress on the mental health and professional burnout in the infant and early childhood mental health (IECMH) workforce and to examine reflective supervision and consultation (RSC) as a possible protective factor that buffers against the detrimental impact of COVID-related stress. Participants included 123 adults (n = 121 female, modal age range 30-39 years) in the TN IECMH workforce (mean years of experience = 13.6 years) surveyed in June/July 2020. Sector representation was quite varied (home-visiting, childcare, child welfare, early intervention). Results indicated that 46% of the sample had depression symptoms (18% in the moderate-severe range) and 75% of the sample had anxiety symptoms (33% in the moderate-severe range). Higher COVID stress was associated with higher internalizing symptoms and burnout levels and this relationship was mediated by self-care behaviors, such that the more COVID stress one reported, the fewer self-care behaviors they engaged in, and the higher the risk for internalizing symptoms and burnout. Finally, the pathway from COVID stress to self-care behaviors was moderated by RSC such that IECMH professionals who received 1 year or more of RSC were buffered against the detrimental impact of COVID stress on lowering self-care behaviors whereas this protective effect of RSC was not present for individuals with less than 1 year (or no experience of) RSC.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande. Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*. Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet. Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.