Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplevt och arbetat med samverkan med vårdnadshavare under Covid-19 pandemin. Därmed undersöktes hur förskollärare har förändrat de olika samverkansformerna med vårdnadshavare. Studien lyfter hur förskollärarna praktiskt förändrade arbetssätten, hur de kommunicerat med vårdnadshavare trots de restriktioner som var under pandemin samt hur allt det här har påverkat relationerna mellan vårdnadshavare och förskollärare. Samverkan med hemmet har en stor betydelse för både barnet, förskolan och vårdnadshavare eftersom det gynnar det enskilda barnets utveckling, lärande och välbefinnande. En kontinuerlig kommunikation och samverkan med vårdnadshavare är även viktigt för att vårdnadshavare ska känna en trygghet till förskolan. Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare för att ta reda på deras upplevelse av samverkan under pandemin. Den insamlade datan analyserades induktivt och kategoriserades utifrån samverkan, kommunikation och relationer. I resultatet framgick det att samverkansformerna har förändrats och utvecklats. En del arbetssätt har varit gynnsamma medan andra har visat sig hindra de olika processer som önskas ske och därmed har även relationsskapandet påverkats mellan förskolan och hemmet. Pandemin har bidragit till att personalen fått tänka om och utveckla hur samverkan med vårdnadshavare ska genomföras.

Olika politiska, ekonomiska och teknologiska förändringar i omvärlden ställer konstant krav på organisationer att utvecklas. Detta spetsades till i och med den globala pandemin, till följd av utbrottet av Covid-19, år 2020. Konsekvenserna av pandemin kan tydas på många plan: i hälsosektorn, ekonomin, på arbetsmarknaden och så vidare. Denna pandemi har även lett till en påskyndning av den digitala utvecklingen. Kravet från den institutionella omgivningen, som tvingade människor att begränsa umgänget i grupp, ledde till att kommunikation, distansarbete och inlärning ägde rum digitalt i en aldrig tidigare skådad skala. Frågan är hur har det påverkat den svenska arbetsmarknaden? Studiens syfte således att tolka och analysera hur Corona pandemin som en omvärldsfaktor påverkat HR:s perspektiv på ny kompetens till företaget, samt perspektiv på och strategier för kompetensutveckling av befintlig personal i företag. Den metod som har använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer vid tre företag: ett offentligt och två vinstdrivande. Resultatet av studien fann att närheten till den institutionella omgivningen (lagar och bestämmelser) har viss inverkan på företags perspektiv och strategier för kompetens och kompetensutveckling. Huruvida företagen påverkats ekonomiskt under Coronapandemin var också av vikt för om man gjorde någon större bestående förändring rörande utbildningsformer under denna tid. Likaså var det betydande vilken utbildningskultur och strategisk personal som fanns inom företaget innan pandemin för hur man påverkats under pandemin.

Distansarbete som arbetsform har blivit alltmer vanligt det senaste decenniet. Arbetsformen har tidigare oftast varit frivillig och setts som en förmån som arbetsgivaren kan ge de anställda i sitt arbete. I mars 2020 förändrade covid-19 pandemin förutsättningarna för distansarbete, då detta gick från att vara valbart till att rekommenderas och mer eller mindre bli påtvingat för miljontals individer världen över. Distansarbete som arbetsform har i tidigare forsknings setts kunna bidra till en högre upplevd arbetstillfredsställelse och en lägre konflikt mellan arbete och privatliv, men sambanden under pandemin är mer oklara. Syftet med studien var därför att undersöka om distansarbete under pandemin har någon påverkan på upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict (konflikt mellan arbete och privatliv), samt om tidigare erfarenhet av distansarbete modererar denna relation. Ett underliggande syfte var att titta på relationen mellan upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict vid distansarbete under covid-19. Studien har en tvärsnittsdesign. Data är insamlade genom en enkätundersökning genomförd av forskningsprojektet Flexibelt arbete (Flex-A) på Högskolan i Gävle. Respondenterna består av 1041 tillsvidareanställda tjänstemän och arbetare från ett tiotal svenska organisationer som arbetat på distans i någon omfattning under covid-19.  Resultatet visade att det inte på några samband mellan distansarbete och upplevd Work Family Conflict eller arbetstillfredsställelse under covid-19. Däremot fanns effekter av kön och individer med små barn (yngre än 13 år) på Work Family Conflict. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan Work Family Conflict och arbetstillfredsställelse där en lägre Work Family Conflict ger en högre arbetstillfredställse.  Då distansarbete troligtvis kommer att vara en mer förekommande arbetsform även när pandemin ebbat ut behövs dock mer forskning inom ämnet.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, Covid- 19, som snabbt spreds över hela världen med en ansträngd situation för hälso- och sjukvården som följd av pandemin. För att bromsa pandemins spridning är massvaccinering en viktig åtgärd. Distriktssköterskan arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och med kunskaper om vaccinering och ordinationsrätt av vaccinet har distriktssköterskan tillsammans med andra professioner en betydande roll under massvaccineringen. Syftet är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av massvaccinering under Covid-19-pandemin. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i nio underkategorier, tre generiska kategorier och en huvudkategori – Att snabbt kunna ställa om och anpassa sitt arbete till en ny situation. Resultatet visar att massvaccineringen mot Covid-19 har fungerat tillfredsställande. Distriktssköterskor har upplevt arbetet med massvaccinering som en givande och rolig arbetsuppgift där struktur och god ledning har lyfts som viktiga komponenter. Likväl distriktssköterskors kompetens och förmåga att möta människor visade sig vara betydelsefullt. Det visade sig vara viktigt med god teamsamverkan och att kunna stötta varandra i arbetet. Kliniska implikationer som rekommenderas är tydliga riktlinjer och rutiner på ledningsnivå samt ett tydligt ledarskap för att samordna och organisera massvaccinering av befolkningen. Det är viktigt med ökad kunskap och information om Covid-19 för hälso- och sjukvårdspersonal och därför är fortsatt forskning inom området nödvändigt vilket kan bidra till ökad beredskap inför framtida pandemier.

BakgrundUnder den rådande COVID-19-pandemin som startade år 2020 har vaccinationsfrågan blivit mer aktuell. För att bekämpa COVID-19 behöver en flockimmunitet uppnås, samtidigt som vaccinationsmotstånd är ett komplext problem. Faktorer som ligger bakom beslutet om att tveka inför, eller helt avvisa, vaccinering kan vara många och dessa är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma. Detta för att få en starkare förståelse i vårdmötet med patienter som upplever motvillighet att vaccinera sig. Om sjuksköterskan blir mer insatt skapas förutsättningar för ett tryggt möte med korrekt informationsutbyte till de osäkra patienterna, vilket i sin tur kan leda till en ökad vaccinacceptans. Syfte Att belysa faktorer som kännetecknar tveksamhet eller motstånd till vaccinering mot COVID-19.Metod En allmän litteraturstudie av elva originalartiklar med kvantitativ metod. Sökningar efter artiklar har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning har gjorts med hjälp av en bedömningsmall för kvantitativa artiklar och i resultatanalysen identifierades faktorer som sedan delades in i kategorier. Resultat Faktorerna som framkom i studierna kunde delas in i fem olika kategorier. Faktorer som framkom gällande vaccinmotstånd var kvinnligt kön, yngre ålderskategorier, högersympatiserande, lägre inkomst, lägre utbildningsnivå och oro kring vaccinsäkerhet. Slutsats Resultatet belyser faktorer som både kan och inte kan påverkas. En etnisk bakgrund går inte att påverka, men oron som kan finnas hos en del patienter kan påverkas av sjuksköterskan genom information och utbildning. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att bemöta den kunskap som patienten redan besitter och utgå ifrån den.

Covid-19-pandemin orsakade en stor omställning i samhället där även skolväsendet blevpåverkat av dess följder genom bland annat inställd prao, digitala mässor och öppet hus. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetade med att ge grundskoleelevermöjligheten att genomföra ett välgrundat gymnasieval under pandemin. Studiensfrågeställningar är följande: “Hur arbetar vägledare med studie- och yrkesvägledning föratt ge grundskoleelever möjligheten att genomföra välgrundade gymnasieval?”, “Hurarbetar studie- och yrkesvägledare med yrkesbeskrivningar i vägledning med elever?”samt “Hur har pandemin påverkat vägledarnas arbetssätt?” Studien utgår från en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. I analysenanvänds de teoretiska utgångspunkterna System Theory Frameworks of CareerDevelopment (STF), Cognitive Information Process (CIP) och Careership theory. Resultatet visar att vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom ochyrkeskunskap genom samtal och övningar, men trots detta upplever de en lägresjälvkännedom hos eleverna som gjort gymnasieval under pandemin jämfört med tidigareår. Vägledarna håller i informationspass och övningar om gymnasieprogram och olikayrkesbeskrivningar för att vidga elevernas perspektiv och utmana eventuellaföreställningar. Trots att dessa informationspass är en viktig del i att hjälpa eleverna attgöra välgrundade gymnasieval så har de blivit färre under pandemin, som ett steg i attminska smittspridningen. Utöver färre pass ersattes praon med andra aktiviteter medkoppling till utbildning och arbetsliv och öppet hus samt gymnasiemässor digitaliserades. Ett nytt tillvägagångssätt som tillkom under pandemin var att digital vägledning blev mertillgängligt.

Date: 2nd of June 2022. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr.  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University.  Authors: Sara Rockström (96/10/04) & Mia Matic (00/05/02). Title: Covid-19 pandemic's impact on the motivation of intensive care nurses. Tutor: Klara Regnö. Keywords: Covid-19, Intensive care, Nurses, Motivation, External motivation. Question: How did the Covid-19 pandemic change the external motivational factors that affect intensive care nurses? How has the change affected the well-being of intensive care nurses? Purpose: The purpose of the study is to gain an increased understanding and insight into how the Covid-19 pandemic has changed the external motivational factors that intensive care nurses receive from the organization and how it has affected their well-being. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews was chosen for this essay. The empirical gathering was done with 7 respondents who worked as intensive care nurses during the covid 19 pandemic in the Stockholm region. Thereafter a thematic analysis was used to process the empirics and the theory. Conclusion: Most external motivational factors have changed during the pandemic and the study showed that the changed external motivational factors have affected intensive care nurses to poorer well-being. The study also shows that if external motivational factors are satisfied, intensive care nurses will feel better in the workplace and feel better.

COVID-19 is caused by a novel coronavirus which has a high affinity for ACE-2 receptors in respiratory epithelium. The high affinity for ACE-2 allows the virus to infiltrate cells leading to viral assembly, maturation, and release. COVID-19 presents itself with respiratory and cold-like symptoms which may ultimately develop into ARDS. This study analyzed the demographics of inpatients who tested positive at MGH as well as their eligibility and enrollment status for COVID-19 clinical trials. When looking at the study population, MGH and the state of Massachusetts shared similar distributions of hospitalized men and women. MGH had a slightly higher proportion of Non-Hispanic Black hospitalized patients and a lower proportion of Hispanic hospitalized patients compared to the state of MA. MGH also had a higher percent of hospitalized patients 65 and older compared to the state. This study found statistically significant differences among eligibility status and enrollment status across race/ethnicity and age. There were no statistically significant differences among eligibility status or enrollment status across sex. Differences among eligibility and enrollment status among those 65 and older may be due to the large elderly population that utilizes MGH for care. It may also have to do with the fact that those who were under 65 had shorter hospital stays. The differences between eligibility and enrollment status across race/ethnicity may have to do with the hospital’s program dedicated to clinical trial inclusion of Spanish speaking patients. Findings from this study exemplify MGH’s efforts for equitable clinical trial involvement.

No description available.

This thesis contributes to the emerging literature on the impacts of the Covid-19 pandemic on individuals’ labour market outcomes by investigating the effects on households’ income in the Swedish labour market. Using panel data for Sweden’s municipalities over the period 2011-2020, a difference-in-difference design is constructed to examine how the pandemic has affected average yearly disposable income for all households and how the effects are distributed across different household compositions and age groups. The findings suggest a decrease in income for all households of approximately 0.37%, mainly driven by households in the age group 30-49. Further, the distribution of impacts across the household types and age groups varies. Cohabiting without children experienced a decline in income of 0.37%, while no statistically significant values are discovered for women with- or without children, or men with- or without children. Looking at the age groups, significant negative values are found for cohabiting aged 18-29 without children and cohabiting aged 30-49 with children. Even though no statistically significant values for neither women nor men are found, the size of the coefficients indicates a slightly larger income decrease for men compared to women.