Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the effect of telework during the Covid-19 pandemic and how it affected the psychosocial work environment. As the Covid-19 pandemic has been active for over a year, it’s interesting to see which changes the workers have undergone and how it affected the psychosocial work environment. The study’s theoretical background is the foundation for how the collected material has been treated and processed. The empirical material was obtained through nine interviews, where all respondents work at the same workplace and company. The Covid-19 pandemic contributed to the introduction of telework in the company. Work was previously more or less performed in the physical office. In addition, the new communication method Microsoft Teams was introduced. Due to the pandemic, telework was executed to a greater extent than the respondents desired. The pandemic also contributes to a deficit of social interactions. The results show a decrease in rewards in the form of social events due to the risk of contamination. Furthermore, the results of the interviews show a split perception of social support in terms of feedback and cooperation. On the contrary, telework has contributed to more productive work and more control. There is to some extent a positive correlation between high-stress-work and working from home. The conclusion highlights the difference between the impact of the Covid-19 pandemic and the impact of teleworking.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för hanteringen av de nya restriktionerna i restaurangbranschen under covid-19 krisen samt att genom detta bidra med ökad kunskap om hur anpassningsstrategier praktiseras. Den ledande frågeställningen för uppsatsen lyder “Hur har företag inom kategorin Lunch- och kvällsrestauranger hanterat restriktionerna inom tillsynsvägledningen som har uppstått under covid-19 krisen?”.  Den teoretiska referensramen i uppsatsen har sin grund inom krishantering med en huvudsaklig fördjupning inom anpassningsstrategierna vändningsperspektivet, omorganiseringsperspektivet, strategiska förnyelseperspektivet samt marknadsorienteringsperspektivet.  Resultatet för studien visar på att användningen av anpassningsstrategier i tider av kris kan få positiva effekter för företag. Vidare finns det skillnader beroende på till vilken grad man arbetat med och implementerat dessa anpassningsstrategier. Användandet av anpassningsstrategierna får störst positiv effekt på företag om man använder och implementerar samtliga strategier.  Sammanfattningsvis finns det stora skillnader inom de två case som undersökningen syftar till att undersöka. Det går att identifiera nya möjligheter under kriser som kan, om dessa tas vara på, skapa en grund för framtiden - efter krisen.

Covid-19 påskyndade den digitala utvecklingen, något som tog med sig utmaningar i arbetslivet där kvalitet på kommunikation fick ett större behov (Connley, Hess, och Liu, 2020). Chefer och ledare inom organisationer fick en instrumental roll i utvecklingen, där kommunikationen blev viktigare och svårare (Heide, Johansson och Simonsson, 2012). I bakgrund av detta fick studien sitt syfte att fördjupa sig i chefer och ledares upplevelser av villkor för kommunikation under covid-19. Den teoretiska modellen som användes för att utföra analysen var krav, kontroll och stödmodellen tillsammans med tidigare forskning om kommunikation under covid-19. Genom kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med chefer och ledare vid ett industriföretag i Danmark. Med hjälp av en tematisk analys i relation till den teoretiska modellen utformades studien. Resultaten visade att höga krav kompletterat med stor egenkontroll och starkt socialt stöd hos chefer och ledare skapat goda villkor för kommunikation. Informanternas kravfyllda arbeten resulterade i givande arbeten som gav möjlighet till utveckling. Under vissa perioder uppkom problematik i att uppnå en likvärdig balans mellan kraven och egenkontrollen som ställdes på informanterna, något som resulterade i att kommunikationen inte var lika rak och transparant. Att bibehålla ett högt socialt stöd visade sig vara en nyckelfaktor för att återfå kontrollen. Slutsatserna av denna studie blev genom detta att kraven på chefer och ledare inom organisationen behövde kompenseras med stor egenkontroll och ett starkt socialt stöd för att uppleva goda villkor för kommunikation.

En ny generation är på väg att dominera framtidens arbetsplatser, nämligen generationen millennials som främst värdesätter flexibilitet och en social gemenskap. Världen går dessutom mot mer flexibla arbetsplatser, vilket innebär att anställda inte nödvändigtvis behöver arbeta på det fysiska kontoret. En stor bidragande faktor till ökat distansarbete är den rådande coronapandemin, där Folkhälsomyndigheten uppmanat att de som har möjlighet bör arbeta hemifrån för att undvika smittspridning. Även om det finns många positiva aspekter med distansarbete har det framkommit att det även finns negativa aspekter. Bland annat är saknaden av den sociala gemenskapen stor, vilket är en av anledningarna till att den psykiska ohälsan ökat vid distansarbete och att motivationsnivån sjunkit. Det är således viktigt för företag att överväga olika strategier för att lyckas förbättra arbetsmiljön och öka motivationen bland medarbetarna.  En metod som vuxit under de senaste åren som sägs öka motivationen är gamification som vi med denna studie ämnar undersöka. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar med att motivera medarbetare inom generationen millennials genom gamification vid distansarbete. För att besvara detta syfte har vi undersökt hur medarbetare inom generationen millennials motiveras av gamification vid distansarbete. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som befinner sig inom åldersspannet 1982–2000, det vill säga inom generationen millennials, från managementkonsultföretaget Influence AB. Företaget har implementerat gamification-applikationen Wellr som har ett starkt fokus på hälsa. Syftet med implementeringen av applikationen är att öka vardagshälsan bland medarbetarna för att således öka motivationen vid hemarbete. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom gamification och motivation med temana distansarbete, sociala relationer, motivation, digitala hjälpmedel samt feedback och yttre motivation. För att nå fram till studiens slutsatser gällande utmaningar har dessa intervjuer analyserats i relation till tidigare studier inom gamification och olika motivationsteorier.  Studien visar på tre utmärkande utmaningar företag kan möta genom att motivera millennials genom gamification vid distansarbete. Den första utmaningen vi identifierat handlar om att vid distansarbete lyckas identifiera vad medarbetarna motiveras av för att implementera gamification med ett passande syfte. Den andra utmaningen handlar om att ge rätt feedback genom gamification vid distansarbete som motverkar bristen av mänskliga sociala interaktioner. Slutligen handlar den tredje utmaningen om att motverka risken för ökad press och högre krav till att prestera vid distansarbete. Baserat på dessa utmaningar ger vi praktiska rekommendationer till företag som använder eller funderar på att implementera gamification inom organisationen vid distansarbete för att öka medarbetarnas motivation.

I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.

This work examines the impact of the pandemic on a smaller society were cross-border shopping is a major player. The chosen location for the work is Töcksfors in Årgäng municipatly, were trade with Norway plays a central role for the location. We also want to investigate whether the shopping places established in Töcksfors function as important meeting places for the locals and whether this function and significance looks different due to the pandemic. As shops close and the access to premises is limited, we see it as interesting to investigate whether other places in the location have a different significance as meeting places than before the pandemic. What is the supply of alternative meeting places and what significance do these have when large facilities and premises that usually accommodate many people become empty? The work is based on previous facts about shopping as a meeting place, as well as collected data consisting of a survey where residents are given the opportunity to give their views on the social value of the shopping places. As a complement to the survey, an interview is also conducted with a business strategist who is active within the municipality, and a deacon within the Church of Sweden who is also one of two who is behind a citizen proposal that calls for meeting places. This is to further provide perspective on the situation.Based on our collected data in the form of literature, questionnaire study and two interviews, the conclusion is that trade is of importance as a meeting place in Töcksfors. But despite the trade's importance as a meeting place for the inhabitants, there is still a demand for new meeting places beyond shopping, which is partly something that could be stated extra muchduring the pandemic.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Purpose: The aim of this study is to increase our knowledge on changes in women’s physical activity during the Covid-19 pandemic through a quantitative study among women between the ages of 18-64.Methods: This study is based on a deductive view where previous science use a theoretical model to test the empirical data within the theoretical framework. The empirical data has been collected using a quantitative method, where 100 women took a survey between 210419- 210503.Theory: This study is based on two theoretical models, the first is a theory on lockdown, what can happen with the daily routines when being home isolated for a longer period of time (King, et. Al, 2020). The second part is based on the World Health Organization recommendations for physical activity and sedentary (WHO, 2020).Result and conclusion: Women in the sample population had a lower level of physical activity in general during the pandemic compared to before the outbreak, and there was no significant differences between the age groups found in this study.Among the women that reached the level of physical activity according to WHOs recommendations before the pandemic, half of them reduced the activity during the pandemic. In the group of women that did not reach the level recommended by WHO, it was discovered that several women increase their level of physical activity during the pandemic, which could be a sign that the Covid-19 pandemic have been both a barrier and a motivator for physical activity

Objetivo: Explorar las prácticas de consumo de frutas y verduras durante la nueva normalidad por el COVID-19 en los estudiantes de la facultad de ingeniería de una universidad privada de Lima. Diseño: Es de tipo cualitativo y el diseño de estudio es fenomenológico. Que su propósito principal es explorar, describir y comprender las experiencias de las personas con respecto a un fenómeno y descubrir los elementos en común de tales vivencias.

Telehealth is needed urgently nationwide, given the COVID-19 pandemic. It isespecially urgent in rural and less populated areas where healthcare access is limited. Currently, because there are no pediatric handwriting assessments validated for telehealth use, the TeleWrite assessment would fill an unmet service need and expand the use of telehealth-based occupational therapy (OT) assessment in pediatric practice. This dissertation explored the preliminary psychometric properties of TeleWrite, a handwriting assessment tool designed to measure the legibility and fluency of handwriting for children in first through third grade administered via telehealth. A series of studies were completed to determine initial interrater reliability, content validity, and clinical utility using classical test theory. The Rasch model of measurement was used to determine the preliminary psychometric properties of TeleWrite using Winsteps® (v. 4.7.0). The quantitative Rasch analysis of TeleWrite included administration of the tool to 148 children from first to third grade. This study tested the initial construct validity (internal validity) and test reliability of TeleWrite using the Rasch model of measurement. The Partial Credit Model (PCM) was used for rating scale analysis because TeleWrite is composed of three distinct scales (handwriting rate, accuracy, and fluency) that differs per task (near point or far point) and per grade level. The Rasch analysis showed a generally good fit with the Rasch unidimensional model, indicating strong construct and internal validity and moderate ability to separate abilities of students reliably in terms of handwriting skills. However, following the Rasch model, a larger sample is necessary to obtain improved calibration, reliability, and validity measures. This study and supported by the literature described the need for a new handwriting evaluation tool validated for telehealth use. The findings of the current research contribute to the literature and OT practice as the first handwriting assessment specifically designed and validated for telehealth use that assesses all pertinent variables of handwriting associated with handwriting difficulties.