Till följd av utbrotten av Covid-19 har skolor världen över tvingats ställa om sin undervisning till distans. Denna studie har som mål att få förståelse för hur lärare och studenter på Malmö Universitet upplever undervisningen som utförs via videokonferensverktyget Zoom. Datainsamlingen genomfördes genom att intervjua lärare, skicka ut en enkätundersökning till studenter samt gå igenom relaterad forskning. Utifrån resultatet av datan presenterar studien en rad förslag på funktioner som kan skapas i syfte att förbättra interaktionen mellan lärare och studenter i Zoom.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar av Covid-19 som framkommergenom femåringars teckningar och berättelser. Frågeställningarna berör vilka visuella ochverbala uttryck som femåringar har om Covid-19. Studien har tagit inspiration av denhermeneutiska cirkeln vid analysen av resultatet som bygger på 12 kvalitativabarnintervjuer. Intervjuerna genomfördes på en förskola vid två olika tillfällen.Utgångspunkten inför studien var barns perspektiv då studien baseras på det barnen har ritatoch berättat. Resultatet visar barnens föreställningar om Covid-19 där de både ritar ochberättar olika åtgärder för att inte smitta andra människor. Barnen ritar och berättar om atttvätta sina händer, använda handsprit och att hålla avstånd. Resultatet visar även barnenstankar av Covid-19, hur det sprids och hur människor kan drabbas samt tillfriskna. Barnennämner medicin, vaccin och att vila som metoder att tillfriskna av viruset. De förklararockså att viruset smittar genom att vara nära en annan människa och att hosta utan att hållaför munnen. Kunskapsbidraget utgör barns föreställningar genom deras teckningar ochberättelser där föreställningarna kan användas som ett samtalsunderlag för att vidga barnsförståelse av ett fenomen.

År 2020 spreds coronaviruset på hela jorden och klassades som en pandemi. Svenska gymnasieskolor uppmanades att övergå till distansundervisning för att undvika smittspridning på skolorna. Med hjälp av digitala redskap har lärare och elever kunnat kommunicera och bedriva undervisning trots att de varit på olika platser. Eftersom denna ofrivilliga form av distansundervisning inte har skett förut finns det heller inte särskilt mycket tidigare studier inom området. Gällande ämnet idrott och hälsa finns det olika tankar kring hur distansundervisning upplevs. På högskolenivå i Kina ansåg man att det mest fanns fördelar och på grundskolenivå i Spanien ansåg man att det mest fanns nackdelar. Det finns dock inga studier som visar hur svenska skolor ser på distansundervisning i idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasieskolan upplever den ofrivilliga distansundervisningen i idrott och hälsa i jämförelse med traditionell undervisning. Med enkät som metod har data samlats in från 218 gymnasieelever på fyra olika skolor. Studiens resultat visar att innehåll som varit vanligt förekommande under traditionell undervisning inte är särskilt vanligt förekommande under distansundervisning. Majoriteten visar att de föredrar traditionell undervisning. Däremot kan man se att många ser fåtalet fördelar med distansundervisning, så som att det är mer eget ansvar och att det finns mer möjligheter till att välja fritt bland aktiviteter. Slutsatsen av studien är att det är stora skillnader i vilket lektionsinnehåll som eleverna erbjuds under distansundervisning och traditionell undervisning. Eleverna anser att de stora nackdelarna med distansundervisning i idrott och hälsa är avsaknaden av social interaktion och att motivationen är lägre. De anser att den stora fördelen är att det är friare och att man har större eget ansvar. Den upplevelse elever har av idrott och hälsa på distans skiljer sig mycket lite mellan könen.

The outbreak of COVID-19 is one of the major pandemics faced by the world ever and the World Health Organization (WHO) had declared it as the deadliest virus outbreak in recent times. Due to its incubation period, predicting or identifying the paints had become a tough job and thus, the impact is on a large scale. Most of the countries were affected with Coronavirus since December 2019 and the spread is still counting. Irrespective of the preventive measures being promoted on various media, still the speculations and rumors about this outbreak are peaks, that too particular with the social media platforms like Facebook and Twitter. Millions of posts or tweets are being posted on social media via various apps and due to this, the accuracy of news has become unpredictable, and further, it has increased panic among the people. To overcome these issues, a clear classification or categorization of the posts or tweets should be done to identify the accuracy of the news and this can be done by using the basic sentiment analysis technique of data sciences and machine learning. In this project, Twitter will be considered as the social media platform and the millions of tweets will be analyzed for aspect mining to categorize them into positive, negative, and neutral tweets using the NLP techniques. SVM and Naive Bayes approach of machine learning and this model will be developed.

Syftet med studien var att analysera hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön under den pågående pandemin. Studien är kvalitativ och genomfördes via digitala intervjuer av åtta förskolepedagoger på olika förskolor inom Sundsvalls kommun. Vi har strukturerat och analyserat studiens data utifrån en tematisk analys. Pedagogerna i vår studie beskriver att de har ett didaktiskt förhållningssätt genom kombination av läroplanen, barnens intressen och pandemins restriktioner. Studien visar även att pandemin påverkar användandet av förskolans utomhusmiljö både positiv och negativ. Verksamheten inomhus påverkats negativt vad det gäller tryggheten. Inomhusverksamheten har dock kunnat flyttats ut till utomhusmiljön, vilket har gynnat mångfalden av handlingserbjudanden i utomhusmiljön och även barnens kreativitet och samarbete, samt att det är mer hälsofrämjande att ha aktiviteterna i utomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Studiens syfte var att undersöka omfattning av distansarbete under Covid-19 och dess inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, samt om skillnad fanns i arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer med olika typ av tidigare erfarenhet av distansarbete. Urvalet var heltidsanställda inom kontorsjobb och administration. Data samlades in via en webbaserad enkät som innehöll frågor om distans samt påståenden baserade på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ). Resultatet visade att omfattningen av distansarbete under Covid-19 predicerar arbetsprestation, men inte arbetstillfredsställelse. Därtill fanns inte någon skillnad i vare sig individuell arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer som har erfarenhet av distansarbete innan Covid-19 och de som inte har det. Däremot visade resultatet att faktorerna ålder och ansvar över andra anställda var positivt relaterade till både arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Samt att beroende till andra var negativt relaterad till arbetsprestation.

Bakgrund I mars 2020 konstaterades att världen drabbats av en pandemi orsakad av SARS-CoV-2, vilket namngavs Covid-19. Många länder stängde ner och i Sverige uppmanades befolkningen att undvika sociala kontakter, jobba hemifrån och att inte vistas i butiker och köpcentrum i onödan. Som en konsekvens av detta skedde en förändring av människors inköpsbeteende och allt fler gick från att handla sin mat fysiskt i butik till att handla det mesta av sin mat online. Syfte Att utforska erfarenheter och upplevelser i barnfamiljer som övergått till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign med halvstrukturerade intervjuer. Tio deltagare rekryterades med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades verbatim och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin lett till ett förändrat inköpsbeteende med en ökad matplanering samt färre men större livsmedelsinköp som följd. Deltagarna beskrev även hur de köpte mer frukt och grönsaker och att impulsköpen av utrymmesmat minskat. De upplevda utmaningarna med onlinehandeln var att det gav sämre inspiration, variation och spontanitet jämfört med fysiska livsmedelsbutiker. Tidsbesparing, lägre matkostnader och ett minskat matsvinn var några av de positiva erfarenheter som framhölls av deltagarna. Slutsats Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat hade lett till ett förändrat inköpsbeteende gällande handlingsfrekvens och inköpsmängd samt vad de valde att köpa och inte. Studien bidrar med ny information om hur en övergång till onlinehandel av mat kan påverka människors inköpsbeteende och livsmedelsinköp och bidrar till en ökad förståelse kring de bakomliggande mekanismerna för konsumenters matinköp online under extraordinära omständigheter. / Background In March 2020, it was determined that the world had been hit by a pandemic caused by SARS-CoV-2, which was named Covid-19. Many countries had lockdowns and in Sweden, the population was urged to avoid social contacts, work from home, and avoid unnecessary visits to stores and shopping centers. Consequently, a big change was seen in people's shopping behavior leading to a transition from buying food in a physical grocery store to buying food online. Objective To explore families' experiences and perceptions of the transition to online grocery shopping during the Covid-19 pandemic in Sweden. Method The study used a qualitative study design with semi-structured interviews. Ten participants were recruited with convenience and snowball sample techniques. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior with increased food planning and fewer but larger food purchases as a result. The respondents also experienced that they bought more fruit and vegetables and less food with empty calories. The perceived challenges with online shopping were that it provided less inspiration, variety, and spontaneity compared to physical grocery stores. Time saving, lower food costs, and reduced food waste were some of the positive experiences highlighted by the respondents. Conclusion The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior in regard to frequency, volume, and what they decided to buy and not. The study provides new information about how a transition to online grocery shopping can affect people's shopping behavior and food purchases. The results contribute to an immersed understanding of the underlying mechanisms for consumers' online grocery purchases under extraordinary circumstances.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av påtvingat distansarbete, sett ur medarbetarens perspektiv. År 2020 drog Covid-19 in över världen som en löpeld, en pandemi som drastiskt förändrade livet för mänskligheten. En stor del av detta berörde även arbetslivet då distansarbete blev en nödvändighet för att begränsa och stoppa smittan. Att arbeta på distans är inget nytt fenomen. Påtvingat distansarbete under en lång tid på grund av en pandemi är det dock. Tidigare forskning visar på att självvalt distansarbete påverkas av individens behov. Samtidigt är den psykosociala arbetsmiljön ett växande problemområde inom organisationer idag. Då flertalet faktorer pekar på att distansarbete kommer att bli en alltmer vanligare form för organisering av arbete är det centralt att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön har påverkats av påtvingat distansarbete. Studien utgår från fyra huvudsakliga frågeställningar rörande distansarbetets betydelse för psykosocial arbetsmiljö. KASAM och Krav-stöd-kontroll-modellen är centrala teoretiska perspektiv som tillämpas i studien då dessa teorier vanligen används för att undersöka just stress, balans och relationer. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och analys visade att stress inte ökade med grund i distansarbetet. De anställda kände högre grad av kontroll, möjlighet att påverka och ökat socialt stöd. Det förtroende de upplever få från arbetsgivaren ökar motivationen och tillfredsställelsen på arbetet. Även vad det gällde inkludering och exkludering så framkom det genomgående en förbättring under distansarbetet, det vill säga exkluderingsprocesser minskade. Personliga relationer minskade i betydelse och intog en mer professionell karaktär, vilket uppskattades. Avseende balans mellan arbets- och privatliv så anses distansarbetet varit fördelaktigt. De anställda uppger en ökad livskvalitet och att deras välmående förbättras markant. Ökad tid med nära och kära, nedsatt känsla av stress samt faktorer som att träning och sömn får mer tid är exempel på de mest framstående beskrivningarna till varför de anställda upplever ökad livskvalitet. En konklusion i denna studie är därför att distansarbete - sett ur medarbetarperspektiv – upplevs vara så fördelaktigt så att organisationer även efter pandemin bör utveckla hybridlösningar för att kunna erbjuda valmöjligheter för anställda när det gäller att arbeta på plats eller på distans. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how the psychosocial work environment is affected by forced telework, seen from the employee's perspective. In 2020, Covid-19 swept across the world like wildfire, a pandemic that drastically changed the lives of humanity. A large part of this change affected working life when telework became a necessity to stop the infection. Working remotely is not a new phenomenon, but in this forced form. Previous research shows that self-chosen telework is affected by the individual's needs. At the same time, the psychosocial is a growing problem area within organizations today. Especially in terms of well-being, stress, abusive discrimination and balance between private- and workinglife. Since most factors indicate that teleworking will be a more extensive and customary work approach, it is of high relevance to create a deeper understanding of how psychosocial influences teleworking. To create a more experienced insight, this study is based on four main questions: How is stress experienced during teleworking ?, How is abusive discrimination treated during teleworking? and How is the impact on relationships with colleagues / managers experienced during telework? These four issues cover the overarching elements that are vital when discussing the psychosocial work environment. Theories regarding KASAM and Requirements-Support-Control models are useful as these theories are used to measure only stress, balance and relative. Through ten qualitative, semi-structured interviews we built empirical data to answer purpose. The results of the study and analysis showed that stress did not increase due to the distance work. The employees felt a higher degree of control, the opportunity to influence and increased social support. The trust they experience from the employer increases the motivation and satisfaction at work. Also in terms of inclusion and exclusion, there was a consistent improvement during the distance work. Relationships did not become as vital for the employees but take on a more professional character, which is appreciated. Exclusion is also seen as more difficult to implement in teleworking. Regarding the balance between work and private life, strong improvements emerged. The employees state an increased quality of life and that their well-being is significantly improved. Increased time with loved ones, reduced feeling of stress and factors such as exercise and sleep getting more time are the most prominent descriptions of why employees experience increased quality of life. Telework also is more important than psychosocial work environment and other factors in what employees will see as decisive factors in future work environments. The conclusion that telework is here to stay can be made and therefore a hybrid solution is required for the organizations of the future where they can offer choice for employees wherever they are.

In connection with the global pandemic Covid-19, many organizations are being forced to leave their physical workplaces with respect of the new restrictions. What happens to individuals who are no longer allowed to visit their workplaces and meet their colleagues? How are employees motivated to work when it is conducted from one's home? This study aims to gain an understanding of what happens to the motivation within projects when the work is forced to be conducted at a distance, and what conditions does the project manager have to motivate his project groups? To answer these questions, ten project managers were interviewed, and the respondents' answers were then analyzed using a qualitative method to gain an understanding of how their experiences have been affected by the forced transition to digital work. The results of the study and previous research suggest that motivation is affected by change. The change that organizations have been forced to make in connection with Covid-19 has affected the individuals in the organizations who try to deliver similar results without the opportunity to meet their colleagues physically. The feeling of being isolated in your home in combination with the challenges that exist when trying to get to know new people with digital means of communication affects the individual's ability to find an inner motivation to work.

Bakgrund: När coronapandemin drabbade världen år 2020 ställdes sjukvården inför stora utmaningar. Akutsjukvården behövde snabbt omorganiseras för att ha möjlighet att på bästa sätt ta hand om patienter med den nya sjukdomen, covid-19. I centrum av sjukvården står den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskorna, som världen över mobiliserar för att kunna möta denna pandemi, med alla till buds stående medel. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever att arbeta under pågående coronapandemi. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för datainsamling. Baserat på inklusionskriterierna användes totalt elva artiklar i dataanalysen. Resultat: Totalt har 201 sjuksköterskor deltagit i de inkluderade artiklarna. Efter att ha analyserat resultaten av de elva artiklarna har tre huvudkategorier identifierats: ”Att uppleva rädsla och oro kring smittspridning”, ”Att uppleveva ett förändrat arbetsliv” samt ”Att växa i sin roll som sjuksköterska”. Slutsats: Att arbeta under coronapandemin har en kraftig påverkan på sjuksköterskor, i deras arbetsliv men även i deras privatliv. Sjukvården behöver vara bättre förberedd på eventuella framtida pandemier för att inte riskera sjuksköterskors hälsa.