No description available.

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas. / The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing.

The Covid-19 pandemic has not only affected people's health seriously around the world, but it has also forced people to change the way they live their lives abruptly. The pandemic has had a significant impact on how people communicate and interact, and changed our normal working routines to a digital setting. Leadership is more important than ever during a time of crisis, hence, this phenomenon must be investigated further. The pandemic has created new changing realities for organizations and individuals. Considering constant changes in the world, one can argue that leadership also changes with time and thus indicates the need for updated research on the subject. Therefore, leadership is an important subject to investigate constantly despite its complexity. The purpose of this paper is to deepen the understanding of leaders' and employees' experiences of leadership within a time of crisis that has created new, digital, working conditions for organizations. This thesis will also contribute to the psychological philosophy of change management theory with new valuable insights.

Att leda samt motivera på distans kan innebära att nya arbetssätt konstrueras. Syftet med denna studie är att genom dessa förändringar bidra till djupare kunskaper för framtidens ledarskap. Studien är en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med ledare som har behövt ställa om på grund av distansarbetet. Studien bygger på tidigare forskning och teorier inom området. Resultatet visar att förändringen som skett berör den fysiska interaktionen mellan ledare och medarbetare som uteblir på grund av distansarbetet. Tekniska verktyg har kraftigt ökat i användning och ledarna har behövt vara kreativa när det kommer till att motivera medarbetarna. Ledarskapet och arbetsmotivationen till medarbetare har inte påverkats markant av ett förändrat arbetssätt på distans. Många organisatoriska förändringar har skett vilket har bidragit till att nya arbetsmöjligheter implementerats i organisationerna.

Digitaliseringen av psykologisk behandling är ett fenomen som börjat få mer utrymme i dagens samhälle de senaste åren. Det finns dock fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas, särskilt kring det kvalitativa. Denna studie hade i syfte att undersöka hur psykologstudenter upplevt en påtvingad övergång, i samband med COVID-19. Fem semistrukturerade intervjuer användes för att inhämta data från fem deltagare, vid tre olika universitet, som sedan analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det framkom sex huvudteman, “Värdet av att ha riktlinjer”, “När klienten ses genom en skärm”, “Teknisk kompetens”, ”Den faktiska övergången”, “Effekten av digitala samtal”, ”Skillnaden mellan telefon- och videoterapi” och det övergripande temat: ”Bristen på tydliga riktlinjer”. Resultatet tyder på (1) att många svårigheter uppstått ur bristen av tydliga riktlinjer, (2) att teknisk kompetens kan underlätta svårigheterna och (3) att samtliga deltagare haft en negativ uppfattning kring det digitala arbetssättet som förändrats över tid. Studiens resultat bekräftar vissa tidigare studier och förkastar andra. Det är dock av stor vikt att mer forskning genomförs för att få en djupare och bredare bild kring upplevelsen vid en övergång och dess påverkan över det terapeutiska samtalet. Implikationer för utbildningsinstitutioner och framtida forskning diskuteras.

The fast spread of the COVID-19 pandemic forced a sudden worldwide lockdown and an increased number of companies and organizations abruptly decided to let their employees telework due to requirements on social distancing. Maintaining employee productivity has become one of the most important factors to consider when adopting new corporate teleworking policies, which in turn has arguably increased the need for more substantial research in this field. Existing studies also lack a more comparative approach when analyzing teleworking influences on productivity, for instance between countries where the use of teleworking can be said to differ traditionally. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how teleworking has affected employee productivity in Finland compared with China, particularly during the COVID-19 pandemic. A qualitative and comparative method was applied through semi-structured interviews, with respondents from Finland and China. The empirical findings showed both similarities and differences regarding how teleworking influenced Finnish and Chinese employees productivity on the individual, group and organizational level. Further, some interesting findings of teleworking influencing work-family conflict were shown. The findings suggested that both managers and employees should pay attention to how teleworking influences employee productivity to maintain and even increase teleworkers’ productivity during the COVID-19 pandemic.

Unga vuxna är en åldersgrupp som beskrivits vara i riskzonen för ökade nivåer av upplevd ensamhet under covid-19-pandemin. Forskning tyder på att olika copingstrategier och emotionsreglerande förmågor kan bidra till minskad ensamhet. Studiens syfte var därför att undersöka copingstrategier och emotionsreglerande förmågor hos unga vuxna som känner sig ensamma under covid-19. 309 unga vuxna, 18-29 år, deltog i den tvärsnittliga enkätstudien. Copingstrategin distraktion användes mest frekvent av deltagarna, medan aktiv coping och stödsökande strategier användes mindre frekvent än övriga strategier. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att de inkluderade copingstrategierna (känslomässigt socialt stöd, positiv omtolkning, planerande coping) samt de emotionsreglerande förmågorna (svårigheter med att acceptera sina känslor samt att vidmakthålla målinriktat beteende vid känslomässig upprördhet) tillsammans förklarade 29.4 % av variansen i upplevd ensamhet. Känslomässigt socialt stöd uppvisade ett signifikant bidrag till den förklarade variansen i upplevd ensamhet, vilket också var fallet för de två emotionsreglerande förmågorna. Resultaten ger en indikation om att användande av coping och förmågan till emotionsreglering kan fungera skyddande mot upplevd ensamhet. För att kunna dra säkrare slutsatser om detta behövs dock framtida studier med longitudinell design. Det finns även ett behov av att undersöka ytterligare faktorer som kan tänkas förklara variansen i upplevd ensamhet.

Föreningsidrotten i Sverige har en nedåtgående trend vad gäller medlemmarantalet. Fotboll är den överlägset största idrotten i Sverige och så även inom barn- och ungdomsidrotten. Hur är ungdomars motivation till sitt fotbollsutövande och har de tankar på att sluta spela? Har covid-19 pandemin påverkat ungdomarnas motivation?Syftet med studien var att undersöka motivationen hos fotbollsspelande ungdomar och om den har någon koppling till om de har haft några tankar på att sluta spela. Delsyftet var att undersöka om motivationen påverkats under covid-19 pandemin.Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt där undersökningens design genomfördes i form av en enkätstudie. I studien deltog 140 fotbollsspelande ungdomar mellan 15 – 19 år.Uppsatsen resultat visade att ungdomarna generellt sett hade en hög motivation men att de ändå hade haft tankar om att sluta spela fotboll. Resultatet visade ett samband mellan amotivation och tankar om att sluta spela och ett negativt samband mellan inre motivation och tankar om att sluta. Resultatet visade även att covid-19 pandemin har påverkat ungdomarnas motivation negativtUppsatsen resultat stämmer överens med tidigare forskning och med självbestämmandeteorin. Fler studier behövs inom området och med fokus på covid-19 pandemins påverkan. En kvalitativ forskning kan bidra med djupare information om pandemins påverkan på ungdomars motivation. / The amount of members in organized sports in Sweden has declined. Football is the biggest sport in Sweden and also the biggest youth- and adolescent sport. How high is the participation motivation in adolescent football players and do they have thoughts about dropping out? Has Covid-19 had an impact on their motivation?The purpose of this essay was to examine the participation motivation in adolescent football players and if it has any connection to their thoughts about dropping out. The purpose was also to examine the impact of Covid-19.The method of this essay has been implemented with a quantitative perspective, where the design of the essay was in form of a survey study. The selection of the essay was 140 football players between the ages of 15 – 19.The results of the essay showed that the participation motivation was generally high but they also have had thoughts about dropping out of football. The results showed a connection between amotivation and thoughts about dropping out and a negative connection between intrinsic motivation and thoughts about dropping out. The results also showed that the motivation has declined during Covid-19.The results of the essay are consistent with previous research and the self-determination theory. More studies on the topic needs to be done and examine the impact of Covid-19. Studies with a qualitative perspective is needed to further examine and gather more information about the impact of Covid-19 on the participation motivation in youth- and adolescent athletes.

Research problem and objectives: The COVID-19 pandemic has caused a rise in remote working due to various restrictions, which meant that the managers and companies had to adapt to a new virtual environment and attempt to make the best out of the situation. The e-commerce industry has the particularity of being run mostly online, making it a suitable field to research implementing permanent remote work. Therefore, the purpose of the study is to explore if it is beneficial for companies in the e-commerce industry to permanently switch to remote work. Method: This qualitative research gathered information primarily by interviewing six managers within the e-commerce industry in a semi-structured manner. Additionally, to examine the data collected, themes and codes were used to analyse the trends. Key results and arguments: Findings and analysis of the data gathered, show that there are certainly benefits to the change to an online working environment. However, there are multiple factors present that make it difficult for remote working to be considered beneficial enough to commit to the shift. Conclusion: The gathered data indicates that as of now, permanently switching to remote working is not beneficial for the companies within the e-commerce industry. Based on the results, it is recommended to focus on and develop control systems along with having sufficient preparation and planning before the transition is carried out to make the change to remote working beneficial.

Introduction: Independent stores in small towns have long been at the center of different external factors that have affected them in various ways. For a year now, they have had to endure the problem of surviving in a crisis where people are urged not to stay in shops.  Purpose: The purpose of the study was to analyze how independent small-town shops work with a change strategy for economic survival during the Covid-19 crisis.  Method: The study was conducted with a qualitative research method, through a abductive approach based on semi-structured interviews. A selection was made with five interviews where four respondents were either CEOs or owners of the enterprises and one interview with Karlskrona city association. Answers to the question regarding how they should act for economic survival were sought by studying theories about how SME previously used change strategy in crisis situations combined with the study's empirical material.  Conclusion: The conclusion of the study was that small-town shops have implemented some form of change strategy for economic survival in the crisis, despite the fact that they previously did not have a clear strategy to start from. This is mainly through a focus on cost reductions and adaptation to consumers' wishes in relation to restrictions. The results of the study also show that all companies have absorbed lessons, which makes them more equipped for the future, not only for a potentially new global health crisis but also awareness that consumption behaviors can fluctuate sharply and how to deal with such phenomena.