I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

The non-homogenous demographic distribution in the northern parts of Sweden complicates the conditions to operate well-functioning public transport. The accessibility varies between bigger cities and smaller towns. Because of the covid-19 outbreak, one may see how the changed travel patterns vary geographically. This thesishas examined how the daily travel with bus in the region of Västerbotten have changed because of the covid-19 pandemic. Six bus lines in the region are examined based on the categories: short-, mid-range- and long travel distances. A comparison in travel volume between these lines are done, one week before the pandemic compared with the same week one year after. The comparison is based on ticket type and travel distance. The study shows that the decrease of travels with bus in the region of Västerbotten is more noticeable on shorter travel distances, where the regular travel volume also is higher. A decrease is in that way clearer in areas with higher population density. At mid-range distances, there is a less prominent decrease in travel volume compared to short and long travel distances. Meanwhile, the change in travels depending on ticket type shows that season tickets have decreased the most. The variation between agesshows that limited travel patterns affect older generations more. The spatial variation of travels in the region highlights eventual future problems with the provision of public transport. Areas where the travel volume were low before the pandemic, now has even lower volumes. This complicates the main role of public transport, to maintain aregional cohesion and provide well-functioning transport service to all citizens.

Bakgrund:  Covid-19 är en pandemi som orsakats av ett nyligen upptäckt coronavirus och sedan i slutet av 2019 har det spridit sig, över nästan hela världen. I skrivande stund har Covid-19 spridit sig till över 220 länder och orsakat över 2,8 miljoner dödsfall. Tidigare studier har gjorts som visar sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar. I studierna framgick det att det fanns utmaningar och svårigheter med att utföra omvårdnaden. Covid-19 är en pågående och högst aktuell pandemi som påverkar hela världen, inte minst sjukvården. Behovet av att beskriva sjuksköterskornas upplevelser är därför viktigt för att förenkla det personcentrerade omvårdnadsarbetet och att sjuksköterskorna tar lärdom av redan upplevda utmaningar och svårigheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Datainsamling har gjort med databaserna PubMed och CINAHL, artikelsökning har även gjort via Google scholar. Med hjälp av framtagna inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes nio artiklar ut till studiens resultat. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna huvudteman: Att utstå fysiska och psykiska utmaningar och att uppleva stöd från organisationen som resulterade i två respektive fyra underteman. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver utbildning och stöd för att kunna känna sig trygga och erbjuda patienterna en god och personcentrerad vård.     Nyckelord: Covid- 19, omvårdnad, pandemi, sjuksköterska, upplevelse

Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonfliktteori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.   Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.                                                                                                                                                                                                 Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag har funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionen samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.

I ett ständigt föränderligt samhälle krävs det att organisationer arbetar för att upplevas attraktiva då det kan leda till konkurrenskraft på marknaden. Covid-19 ställer nya krav på arbetsgivaren som i vissa fall fått införa distansarbete för anställda.  Studien syftar till att beskriva anställdas upplevelser av distansarbete under covid-19 och hur fortsatt distansarbete efter covid-19 är en faktor som de anställda upplever påverkar organisationens attraktivitet. Två forskningsfrågor utvecklas:  1. Vad har anställda för upplevelser av distansarbete under covid-19?2. På vilket sätt är distansarbete efter covid-19 en faktor som anställda upplever påverkar  organisationens attraktivitet?  Tolkningsperspektivet präglar studiens syfte och tillvägagångssätt. Studien genomförs fallspecifikt i en global organisation och en induktiv ansats genomsyrar studien då syftet är utforskande. Studien är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiri. Vidare används en tematisk analys som metodansats. I Forskningsfråga 1 utvecklas temana: Work life balance, Information, kommunikation och interaktion samt Effekten av distansarbetet. Forskningsfråga 2 består av temana: Flexibilitet efter covid-19 och Flexibilitetens indikationer. Förankring med tidigare forskning skapar en större förståelse för empirin. Slutsatsen är att upplevelserna av distansarbete under covid-19 i det specifika fallet varierar och är individuella. Det framkommer att flexibelt distansarbete efter covid-19 ökar organisationens attraktivitet eftersom det signalera på andra attraktiva faktorer däremot krävs vissa förutsättningar från organisationens sida. / In a constantly changing society, there is a demand for organizations to be seen as attractive as they may develop competitiveness on the market. Due to covid-19 newly formed demands are being established for the employer to follow such as working remotely.  The purpose of the study is to describe the employee's experiences of remote work during covid-19 and how organizations will be perceived as attractive by the employees when offering remote work post covid-19. Two research questions have been conducted:  What are the employee's experiences with remote work? In what way do remote work post covid-19 influence the attractiveness of the organization? Interpretivism is conducted as the paradigm of the study to further carve the purpose and approach. The study is developed through a single case study in a global organization with an inductive approach that permeates the investigation of the purpose. The study is qualitative where semi-structured interviews are used as a collection of empirics. Furthermore, a thematic analysis is used. In the first research question the following themes are developed: Work-life balance, Information, Communication and Interaction and The Effect of Remote work. The themes developed through the second research question follow: Flexibility after covid-19 and the Indications of Flexibility. The previous research creates a greater understanding of empirics. The conclusion reveals that the perception of remote work during covid-19 in the specific case varies and is individualistic. Flexibility in remote work post covid-19 emerges as increasing the attractiveness of the organization. This serves as an indication of other attractive elements however some conditions are required.

Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

The onset of the COVID-19 pandemic of 2020 decimated the theatre industry. Nevertheless, the Department of Theater at Southern Illinois University Carbondale elected to produce live performances of Tuck Everlasting: The Musical to satisfy the thesis requirements of its graduate students and continue the education of its undergraduate students. This document chronicles the production amidst the pandemic from its inception through its closure from the director’s perspective by detailing the pre-production, production, and post-production phases. Pre-production examines the play analysis, directorial interpretation, design process, and casting. Production recounts the processes of executing rehearsals and developing production elements, including complications from COVID-19. Finally, post-production considers the final product through performance and self-reflection, addressing areas of success and opportunities for growth.

No description available.

Background: With the COVID-19 pandemic having brought on drastic lifestyle changes in the form of lockdowns, stay at home orders and social distancing directives, there exists an avenue for research for how these circumstances have affected the decision-making process of millennials towards fashion products. This can be done by exploring the changes that the COVID-19 pandemic has had on millennials' consumer decision making process.      Purpose: The purpose of this thesis is to explore the effects that the COVID-19 pandemic has had on the consumer decision-making process in millennials regarding their fashion consumption. This exploratory study may aid marketing practitioners in assessing the behavioural changes that have occurred in the target demographic, and to apply the findings towards evolving their marketing mix or other related strategies to adapt to what could be the “new normal” post-pandemic.   Method: An exploratory research study conducted qualitatively using the data from interviews of 14 millennials in Sweden and employing abductive reasoning and a thematic analysis approach.   Conclusion: The findings and the analysis from the study suggests that the millennial demographic in Sweden have seen a change in their fashion consumption in the context of the CDP model (Blackwell et al., 2006).  These changes are linked to the three global themes identified by the authors which were Change in Social Settings, Change in Requirements and Behavioural Shifts, as well as their underlying categories. Through the analysis the authors found that the Need Recognition, Search for Information, Pre-Purchase Evaluation of Alternatives, Purchase and the Post Purchase Evaluation stages were affected in the participant’s fashion consumption.

This study explores how managers perceive the change in their teams’ productivity, as a result of moving from an office-based workspace to a virtual workspace. In the circumstances of the global COVID-19 pandemic, and its resulting restrictions and recommendations, there has been a mass relocation to working virtually from home. To establish if there has been any perceived change in employee productivity, several different factors such as communication, team unity, and trust were compared during two different time-points, before the start of the pandemic and 16 months into the pandemic. This is a hybrid study that makes use of both quantitative and qualitative properties, by first establishing a base of data through a survey, the initial observations were then explored further and to greater insight by interviewing a sample of the managers who took part in the survey.  The findings of the study suggest that the pandemic reflects an overall negative outcome on team productivity as a result of working virtually. The most affected team factors include communication, conflict resolution, and planning. There are however other effects to factors such as team unity and trust that may bear relational consequences. Ultimately, the findings of the current study indicate a generally negative effect on team productivity.