The thesis deals with process analysis (case study - streamlining the processing of credit). The thesis highlights the procedural problems encountered in a particular IT company in processing credit. The theme of the thesis implies the practical orientation of the work, even though the work is divided into two parts. The first and shorter part is a theoretical basis for the practical part. Author finds a possible solution to process problems in modeling of the credit processing's subprocesses and identifying and analyzing problems using the selected methodology PDCA. This methodology is selected on the basis of multi-criteria evaluation. The result of this work is the proposal of measures to identify procedural problems, which is a basis for streamlining the analysed process and its subprocesses. The thesis will be the basis for the introduction of procedural changes in processing credit. The PCDA methology is not complete just with analysis and identification of the problems, so the company will continue in collaboration with the author of the thesis to establish and monitor the proposed changes. Information for the thesis are drawn from business, internet and literary sources, but also from available scientific articles.

Abstract Problem In Sweden, there is currently a debate concerning statutory audit. Different stakeholders debate whether the government should change the legis-lation concerning statutory audit for limited companies below a certain size. A study made by Thorell & Norberg (2005) and other researchers are of the opinion that banks are positive toward statutory audit. We find it very reasonable for banks to have this positive opinion, but we ask ourselves if the importance of the statutory audit is so great that it is reason enough for the banks to be an influential part in the ongoing debate. Purpose The purpose of the thesis is to contribute to the debate regarding statutory audit for small limited companies by studying the argument that banks and credit processes benefit from statutory audit. Method This study was conducted through a qualitative method. The data was collected by interviewing representatives from three banks. We investigated and compared the process of granting credits for unregistered firms, partnerships and small limited companies. This means that we compared credit processes for companies that are under the regulation of statutory audit and companies that are not. Conclusions Based on this study, we agree with Thorell & Norberg (2005), that banks positive attitudes towards statutory audit is based on convenience rather than real benefits. Banks can conduct the same research for small limited companies, as for unregistered firms and partnerships. The personal responsibility for unregistered firms and partnerships is no defence in keeping the statutory audit, because it is of minor importance. As the bank representatives in this study do not know what an audit consist of, we can see no reason for them to say that the statutory audit should be kept. An auditor’s advice can create benefits for the company that is greater than the cost of the audit, but we can not see why the statutory audit should be kept because of this. Company representatives can hire an auditor or an-other advisor whenever he/she wants. Based on the results from this study, we can see no reason to keep the statutory audit for small limited companies, from a bank perspective. / Sammanfattning Problem I Sverige pågår en debatt om revisionsplikten. Olika intressenter debatte-rar om regeringen ska ändra lagstiftningen om revisionsplikt för aktiebo-lag under en viss storlek. En studie av Thorell & Norberg (2005) och andra studier visar att banker är positivt inställd till revisionsplikten. Vi anser det vara rimligt att bankerna har denna positiva inställning, men vi ifrågasätter om revisionsplikten är så viktig för bankerna så att de kan vara en inflytelserik aktör i debatten. Syfte Syftet med denna uppsats är att bidra till debatten angående revisionsplikten för små aktiebolag genom att undersöka argumentet att banker och kreditgivningsprocesser gynnas av revisionsplikt. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ metod. Data insamlades genom intervjuer med tre banker. Vi undersökte och jämförde kreditgivningsprocessen för enskilda firmor, handelsbolag och små aktiebolag. Det innebär att vi jämförde kreditprocessen för både företag som har revisionsplikt på sig och de som inte har det. Slutsats Baserat på denna studie, så håller vi med Thorell & Norberg (2005), att bankernas positive inställning till revisionsplikten är baserad på bekvämlighet istället för riktig nytta. Banker kan genomföra samma undersökningar på små aktiebolag som på enskilda firmor och handelsbolag. Bristen på personaligt betalningsansvar i aktiebolag ingen ursäkt för att behålla revisionsplikten, då den enligt bankerna är av mindre betydelse. Eftersom representanterna för bankerna i denna studie inte vet vad som innefattas i en revision, så kan vi inte se att de har någon grund att påstå att revisionsplikten ska vara obligatorisk. Råden från en revisor kan skapa större fördelar än vad kostnaden för revisionen är, men vi kan inte förstå varför man ska behålla revisionsplikten på grund av detta. Företagens representanter kan anlita revisorer eller andra rådgivare ändå. Baserat på resultaten från denna studie så kan vi inte någon anledning till att behålla revisionsplikten för små aktiebolag, ur ett bankperspektiv.

<p>Abstract</p><p>Problem In Sweden, there is currently a debate concerning statutory audit. Different stakeholders debate whether the government should change the legis-lation concerning statutory audit for limited companies below a certain size. A study made by Thorell & Norberg (2005) and other researchers are of the opinion that banks are positive toward statutory audit. We find it very reasonable for banks to have this positive opinion, but we ask ourselves if the importance of the statutory audit is so great that it is reason enough for the banks to be an influential part in the ongoing debate.</p><p>Purpose The purpose of the thesis is to contribute to the debate regarding statutory audit for small limited companies by studying the argument that banks and credit processes benefit from statutory audit.</p><p>Method This study was conducted through a qualitative method. The data was collected by interviewing representatives from three banks. We investigated and compared the process of granting credits for unregistered firms, partnerships and small limited companies. This means that we compared credit processes for companies that are under the regulation of statutory audit and companies that are not.</p><p>Conclusions Based on this study, we agree with Thorell & Norberg (2005), that banks positive attitudes towards statutory audit is based on convenience rather than real benefits. Banks can conduct the same research for small limited companies, as for unregistered firms and partnerships. The personal responsibility for unregistered firms and partnerships is no defence in keeping the statutory audit, because it is of minor importance. As the bank representatives in this study do not know what an audit consist of, we can see no reason for them to say that the statutory audit should be kept. An auditor’s advice can create benefits for the company that is greater than the cost of the audit, but we can not see why the statutory audit should be kept because of this. Company representatives can hire an auditor or an-other advisor whenever he/she wants. Based on the results from this study, we can see no reason to keep the statutory audit for small limited companies, from a bank perspective.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Problem I Sverige pågår en debatt om revisionsplikten. Olika intressenter debatte-rar om regeringen ska ändra lagstiftningen om revisionsplikt för aktiebo-lag under en viss storlek. En studie av Thorell & Norberg (2005) och andra studier visar att banker är positivt inställd till revisionsplikten. Vi anser det vara rimligt att bankerna har denna positiva inställning, men vi ifrågasätter om revisionsplikten är så viktig för bankerna så att de kan vara en inflytelserik aktör i debatten.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att bidra till debatten angående revisionsplikten för små aktiebolag genom att undersöka argumentet att banker och kreditgivningsprocesser gynnas av revisionsplikt.</p><p>Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ metod. Data insamlades genom intervjuer med tre banker. Vi undersökte och jämförde kreditgivningsprocessen för enskilda firmor, handelsbolag och små aktiebolag. Det innebär att vi jämförde kreditprocessen för både företag som har revisionsplikt på sig och de som inte har det.</p><p>Slutsats Baserat på denna studie, så håller vi med Thorell & Norberg (2005), att bankernas positive inställning till revisionsplikten är baserad på bekvämlighet istället för riktig nytta. Banker kan genomföra samma undersökningar på små aktiebolag som på enskilda firmor och handelsbolag. Bristen på personaligt betalningsansvar i aktiebolag ingen ursäkt för att behålla revisionsplikten, då den enligt bankerna är av mindre betydelse. Eftersom representanterna för bankerna i denna studie inte vet vad som innefattas i en revision, så kan vi inte se att de har någon grund att påstå att revisionsplikten ska vara obligatorisk. Råden från en revisor kan skapa större fördelar än vad kostnaden för revisionen är, men vi kan inte förstå varför man ska behålla revisionsplikten på grund av detta. Företagens representanter kan anlita revisorer eller andra rådgivare ändå. Baserat på resultaten från denna studie så kan vi inte någon anledning till att behålla revisionsplikten för små aktiebolag, ur ett bankperspektiv.</p>

Introduction: 1 November 2010  came the amendment about the audit requirement into force. The amendment concerned only micro-enterprises. The most common form offinancing for micro-enterprises are bank loans, therefore the banks play a major role in the business and wellness of micro-enterprises. Purpose: Purpose of this paper is to examine if the credit assessment has been affected by the removal of the audit requirement for micro-enterprises. Method: This study will be conducted by a qualitative study in the form of interviews. Five interviews were conducted, with four respondents from the large banks and    one respondent from Almi Företagspartner. Conclusion: All respondents agreed that the audit is seen as a mark of quality, some lenders will continue to request it from the micro-enterprise while other lenders look at other factors such as ownership, relationship or business concept.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser. Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt. / Background and problem discussion: The banking crisis during the 1990s and the global financial crisis between 2007-2009 came as a cold shower for the four biggest Swedish banks, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and led to significant credit losses. Credit losses are the most common financial problems of banks during financial crises, because the repayment ability of borrowers can deteriorate. In addition, financial crises seem to be a recurring phenomenon today. Aim: The objective of this paper is to see what kind of changes that have been made after financial crisis, and also see how the previous changes during the recent banking crisis stood during the recent global crisis. Our ambition with the paper is that the results we obtain can be used by the Swedish banks credit process so that they are less vulnerable in the future. Method: The paper is based on a qualitative approach with respondents with extensive experience and influence in the credit process. The respondents in the four biggest banks have practical experience of the banks impact after the financial crises. Conclusion: The biggest Swedish banks credit process did well during the last financial crisis in comparison with the banking crisis in the 1990s. One of the reasons are the changes made after the previous crisis related to credit processes.. The credit process has, during the past 20 years, gone from a partially untested and fast-credit process towards a more sophisticated and heavy credit process which puts more responsibility on the borrowers. In order to fully protect banks against future financial crises, we believe more courage and integrity among credit managers is necessary. Upcoming threats needs to be reported in a proper and fast way.

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut. Utifrån detta blev problemformuleringen följande:   I vilken omfattning använder banker företags redovisningsinformation vid kreditgivning? Hur anser bankerna att årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket täcker informationsbehovet vid kreditgivning?   Syfte: Vi vill undersöka hur bankernas informationsbehov tillgodoses vid kreditbedömningen utifrån finansiella rapporter upprättade enligt K2-regelverket. Studien syftar till att öka förståelse och uppfattning för vad bankerna efterfrågar i den finansiella information som företagen lämnar.   Metod: Syftet med studien var att öka förståelsen och uppfattningen om det valda ämnet. En kvalitativ metod syftar till just att erhålla en djupare förståelse. En fallstudie innefattas av komplexitet i det som undersöks, vilket vår studie kännetecknas av eftersom det är relativt få företag som idag tillämpar K2 vid upprättande av redovisningsinformation, därav valdes en fallstudie. Valet att intervjua banker skedde utifrån att de är en primär användare av finansiella rapporter enligt K2.    Slutsats: Redovisningen är den primära källan som banker utgår ifrån i en kreditbedömning. Redovisningen utgör dock aldrig ett tillräckligt beslutsunderlag för banken utan ytterligare information inhämtas för att fatta ett välgrundat beslut. Bankens egen bedömning av företaget som helhet innebär inhämtning av både hård- och mjuk data. Detta medför att oberoende av vilket regelverk ett företag använder sig av gör banken alltid egna interna kreditbedömningar av företagen. Att redovisningen skall kunna återspegla det verkliga värdet är en viktig egenskap för banken. Då K2 kännetecknas av förenklingar, schablonlösningar och begränsade valmöjligheter skapas sämre förutsättningar för detta.   Förslag till vidare forskning: Ett intressant regelverk att göra en liknande studie om är K3-regelverket då detta är en valmöjlighet för mindre aktiebolag. Idag är det frivilligt att tillämpa K2 vilket medför att få upprättar sin redovisning efter K2. En ny undersökning då regelverket blivit obligatoriskt för mindre aktiebolag vore ett sätt att belysa bankens direkta uppfattning om regelverket. Nyckelord: Informationsasymmetri, K2, banker, kreditgivningsprocessen och redovisningsinformation. / Background and problems: It has been an issue for small- and medium sized companies, as accounting standards that they set up their accounts after having been unnecessarily complicated in compared to the needs of the users of its financial statements. Sweden’s efforts to simplify these accounting standards has among other things, been characterized by easing the work for small- and medium size companies. These efforts were called K-projektet, whose purpose partly has been to meet the needs of users of financial statements. K2 is the simplified rule package aimed at smaller companies. Banks are one of the primary users of small companies’ financial statements. K2 is characterized by simplifications, standardization and less reporting obligation. Since banks are demanding a lot of information at a credit decision of a company to make an informed decision, the questions where as follow To what extant do banks use companies accounting information in credit decision? How do financial statements prepared in K2 framework meet the needs of regarded information in credit decisions?Purpose: We examine how the information needs of banks´ are met at credit decisions based on financial statements prepared in the K2 framework. The study aims to increase the understanding and perception of what banks´ demand in the financial information provided by the entities.Method: In the purpose of this study, we wanted to increase the understanding and perception of the chosen topic. A qualitative method aims to do just that, to obtain a deeper understanding of banks´ information demand for credit. A case study includes a complexity of the investigated object, which our study is characterized by because there are relatively few companies that currently apply the K2 in the preparation of accounting information, hence a case study was chosen. The choice to interview the banks was based on that they are the primary users of financial statements in accordance to the K2-regulation.Conclusion: In credit evaluation, accounting is the primary source of information for banks´. Accounting is never a sufficient basis for credit decision for the bank. They have to obtain further information to make an justified decision. The banks´ own assessment of the company as a whole, are based on both hard and soft information which means that regardless of the regulations a company is incorporated by, the banks own internal assessment if a company will be able to repay the credit they will be granted. The most important quality for the bank is that the financial statements are reflecting the fair value, but since K2 is characterized by simplifications, standard solutions and limited choices it creates fewer opportunities for it.Suggestions for further research: An interesting framework to conduct a similar study on, is the K3-framework, since smaller entities may be able to also establish its own financial statements for these regulations. Today is it voluntary to apply K2 this means that few today have chosen to apply the rules. Establishing a new survey when regulations become mandatory for small companies would be a way to highlight the banks´ direct perception of the rules.

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut. Vi vill därför undersöka följande: Hur bedömer banker immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag? Hur skiljer sig kreditgivarnas syn på de immateriella tillgångarna? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag och om det finns några skillnader i kreditgivarnas bedömning. Vidare är syftet att studien ska bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut. Studiens syfte är inte att generalisera och dra slutsatser kring hur alla banker bedömer immateriella tillgångar vid en kreditbedömningsprocess. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats då målet med vår studie är att bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut men även för att belysa hur osäkerheten med immateriella tillgångar behandlas ur bankernas situation. Kreditgivarnas personliga åsikter har en stor betydelse i vår studie, därför har vi också valt att använda en kvalitativ metod då den bidrar till att respondenternas personliga åsikter och reflektioner kan lyftas fram vilket är nödvändigt för att få en djupare förståelse. Slutsats: Vår studie visar att bankerna vid kreditbedömning av småföretag bedömer immateriella tillgångar på ungefär liknande sätt. Det fanns inga stora skillnader i själva bedömningen av de immateriella tillgångarna. Däremot skiljer sig kreditgivarnas syn på immateriella tillgångar. Trots att samtliga respondenter bedömde tillgångarna i princip på samma sätt kan vi se att det finns skillnader. Det är överlag väldigt svårt för småföretag med en hög andel immateriella tillgångar att bli beviljade krediter men det vi har kommit fram till i den här studien är att det faktiskt finns faktorer som kan påverka ett kreditbeslut och därmed också underlätta för dessa företag att bli beviljade krediter. / Background and problem: Today's businesses consist increasingly of intangible assets because the society we live in has become increasingly high-tech and knowledge-intensive. When small businesses are looking to expand, they usually turn to banks to apply for loans. However, there is a great criticism of how banks handle loans to small businesses. Overall, it is very difficult for small businesses to get credits granted by banks, especially for those small businesses that have a high percentage of intangible assets. Some researchers also believe that there are differences in how intangible assets are assessed on credit decisions. We therefore wish to examine: How do banks assess intangible assets on credit rating of small business? How lenders view differs on intangibles? Purpose: The aim of this study is to examine how banks assess intangible assets in the credit assessment of SMEs and whether there are any differences in lenders' assessment. An additional purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions. The study's purpose is not to generalize and draw conclusions about how all banks assesses intangible assets on a credit assessment process. Method: The essay is written from a qualitative approach because the goal of our study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions but also to illustrate how the uncertainty of intangibles is treated from the banks' situation. The lenders ' personal opinions are of great importance in our study, therefore, we have also chosen to use a qualitative approach as it helps to highlight the respondents' personal opinions and reflections which are necessary to get a deeper understanding. Conclusion: Our study shows that creditors assess intangible assets similarly. There were no significant differences in the actual assessment of the intangible assets. However lenders view of intangible assets differs. Although all respondents assessed the assets in basically the same way, we can see that there are differences. Overall it is very difficult for small companies with a high proportion of intangible assets to be granted credits but that we have arrived to the conclusion that there are indeed factors that can affect a credit decision and therefore make it easier for these companies to be granted credits.

The main goal of the theoretical part of this thesis is to describe the possible sources of funding, extra forms of funding, operation of financial markets and define financial intermediary. Further depict the banking business and its principles. This thesis analyses confrontational relations between financial institutions and companies in the sphere of foreign funds. The main aim of the practical part of this thesis is to use initiate analysis of selected accounting entity. In the first part I concentrate on the details of the project, which it will be carry out and the details of the funding options. In the second part I analyse the different perspective of clients and financial providers.

The diploma thesis deals with the investment loan for the business entities and the macroeconomic indicators. The theoretical part provides an overview of the credit process of the investment loan for business entities. The theoretical part focuses on the process of granting the loan, loan contracts and subsequent monitoring of the credit relationship. In the thesis are included the basic characteristics of the most used hedging instrument and the process of assessing the creditworthiness of an applicant. The empirical part of the diploma thesis uses the method of descriptive statistic for analysis examined variables. In the empirical part of the diploma thesis is included the analyse of the dependence between the volume of investment loans and the macroeconomic indicators.