Bakgrund: Varje år drabbas flera kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Behandlingarna leder till många biverkningar och kvinnorna tvingas leva med dessa följder i resten av sitt liv. Detta problem är viktigt att belysa för att kunna hjälpa kvinnor i framtiden att bli mer förberedda på förändringarna och för att sjuksköterskorna ska kunna ge de bästa stödet.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, med en induktivansats.  Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna är gjord utifrån Graneheim & Lundmans manifesta innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplever en förändring på flera olika sätt. Kategorier som togs fram var upplevelsen av att vara kvinna, upplevelser av sexualitetens förändringar och att inte känna igen sig själv och sin kropp. Kvinnor pratade exempelvis om informationsbrist, inkontinensbesvär, temperaturförändringar och smärta och oro i samband med sexuella relationer.  Slutsats: Cancer kan påverka en människa på många olika sätt både fysiskt och emotionellt. Kvinnor som går igenom och överlevt gynekologisk cancer är i stort behov av stöd. Information är en av de viktigaste delarna för att kunna förstå den förändrade kroppen.

The Most Common Infections and Their Treatments in Oncology Patients at Uppsala University Hospital Year 2020-2022 - a Retrospective Registry Study  Background: There are two types of infections of interest to this study, these are healthcareassociated infections and community-acquired infections. It is common for oncology patients to suffer from various difficult-to-treat infections caused by bacteria, viruses, and fungi. Death due to infections is the second most common cause in oncology patients. Antibiotics are a drug class of the type of antibacterial drugs that are widely used today.   Aim: The purpose of this study is to describe the frequency of an antibiotic use with a focus on the substance selection and indications as well as the resistance patterns in oncology patients at Akademiska hospital between the years 2020 and 2022.   Methods: The study was designed as a descriptive registry study, where different data sources were used as a method. Methods used to analyze the data were quantitative methods, providing a quantifiable answer to the sub-questions using numbers and structured data.    Results: The study indicated that the most common infections in oncology patients during these years were other community-acquired infection, urinary tract infection without fever, other skin/soft tissue/skeletal infections, and pneumonia. The most common treatment differed depending on which database the information was taken from. According to the first database, the most common preparations were Piperacillin/Tazobactam, Ciprofloxacin and Pivmecillinam. According to the other database, the most common preparations were Sulfamethoxazole/Trimethoprim, Ciprofloxacin and Piperacillin/Tazobactam. Of oncology patients treated with cancer drugs, 53% needed antibiotic treatment in hospital and 93% either administered in hospital or prescribed at home.   Conclusions: Many oncology patients suffer from infections that require treatment. This entails a high risk of antibiotic resistance. More study is needed for this patient group to optimize treatment and reduce relapse.

Bakgrunden: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. Det ärcirka 8000 kvinnor per år i Sverige som drabbas av bröstcancer, fem procent av dessakvinnor är under 40 år vid diagnostisering. Med hjälp av trippeldiagnostik kandiagnosen fastställas, vilket ger ett 98–99 % säkert svar. De olika behandlingarna somär tillgängliga är kirurgi, medicinskbehandling samt strålbehandling. Många utav dessabehandlingar kan ge bestående men så som nedsatt fertilitet. Syftet: Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.Metoden: Studien baseras på tio kvalitativa artiklar. Metoden har använts för att få svarpå kvinnornas erfarenhet av fenomenet. Dessa artiklar söktes i databasen PubMed ochCHINAL, där Evans (2002) datasamlingsmetod har använts. Huvudresultatet:Resultaten visar att de olika behandlingarna påverkade de unga kvinnorna fysiskt ochpsykiskt. En betydelsefull påverkning som tas upp var kvinnornas svårighet attacceptera den nya kroppen som förändrades i samband med de olika behandlingarna.Majoriteten av de unga kvinnorna upplevde informationsbrist från vården, flera kvinnorfick ta snabba och oklara behandlingsbeslut. Många unga kvinnor använde strategier föratt hantera känslorna som uppkom vid diagnostiseringen och vid valet av behandlingen.Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde oro kring beslutfattandet avcancerbehandlingarna. Otillräcklig information från vården var en orsak till att flerakvinnor inte kunde fatta rätt behandlingsbeslut. Kvinnorna påverkades fysiskt ochpsykiskt till följd av behandlingarnas bieffekter; vilket begränsade kvinnornasvardagliga liv. Strategier och stöd från anhöriga hjälpte kvinnorna att hanterasjukdomen. Även vårdpersonalens stöd är betydelsefull för dessa kvinno

Bakgrund: En hjärntumör kan vara lokaliserad på olika ställen i hjärnan och påverka olika funktioner i kroppen. Under sjukdomsförloppet är fysiska och psykiska symtom vanligt förekommande. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i personens vård för att uppmärksamma patientens behov i hälsa och ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med hjärntumör.  Metod: En litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningsätt enligt Friberg.  Resultat: Resultatet visade hur personer med hjärntumör upplever sin vardag. Två huvudteman presenterades; att leva med symtom och hantera dessa och att uppleva en förändrad vardag. Sju subkategorier presenterades; fysiska symtom, kognitiva och psykiska symtom, copingstrategier, nya rutiner i vardagen, förlust av roller och relationer, anhörigas betydelse och att utmanas känslomässigt.   Slutsats: Litteraturöversikten visar att personer som drabbas av hjärntumör påverkas i vardagen. Många upplever kognitiva symtom vilket begränsar deras vardag. Copingstrategier sågs som en viktig del för att anpassa sig till sin nya vardag. Det fanns en oro och ångest kring symtom, prognos och sin framtid och hur detta skulle påverka deras vardag. Det finns behov av vidare forskning. Förslag på forskning skulle kunna vara sjuksköterskors upplevelse av att vårda en patient med hjärntumör.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.  Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras. Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar.

Colorectal cancer (CRC) is defined as a cancer appearing in the colon or in the rectum. In Sweden, ~ 6300 individuals were diagnosed with the disease in 2014 and ~ 2550 individuals diagnosed with CRC die each year due to their cancer. Surgery is the main treatment option of CRC and a survival rate of ~ 10 % is estimated if distant metastases have developed. It is therefore of importance to find factors that may be useful together with tumour, node, metastasis (TNM) stage to establish early CRC diagnosis, prognosis and follow-up of CRC patients. The aim of this thesis was to study the possible association of CD93, PLA2G4C, PDGF-D and inflammatory cytokines with CRC disease progression. In a prospective study approach CD93 and PLA2G4C single nucleotide polymorphisms (SNPs) were of potential importance in CRC prognosis. The T/T genotype of CD93 was associated with an increased CD93 expression in CRC tissue. Further, CRC patients carrying this genotype were associated with disseminated CRC at diagnosis and a lower recurrence-free survival after surgery. The A allele of a SNP of PLA2G4C was a stronger predictor for CRC-specific mortality than the conventional risk factors used in the clinic for selection of TNM stage II patients for adjuvant treatment. This indicates that the T/T genotype of CD93 and the A allele of PLA2G4C may be potential genetic factors related to disease severity and spread. Furthermore, they distinguish CRC patients that may benefit from a more comprehensive follow-up and adjuvant treatment. To study the putative involvement of PDGF-D in CRC the effects of PDGF-D signalling was studied in vitro. PDGF-D signalling altered the expression of genes of importance in CRC carcinogenesis and proliferation which was blocked by imatinib, a tyrosine kinase inhibitor. This indicates that PDGF-D signalling may be an important pathway in CRC progression and a potential target in CRC treatment. The analysis of various inflammatory cytokines in plasma at diagnosis showed an association between high levels and increased total- or CRC-specific mortality two years after surgery. High levels of CCL1 and CCL24 was the only cytokines strongly correlated with a worse CRC prognosis after statistical adjustments and may be of interest for further evaluation. In conclusion, this thesis presents circulating and genetic factors such as CD93, PLA2G4C, PDGF-D, CCL1 and CCL24 that may be of importance in CRC progression and may be of clinical value together with TNM stage in establishing prognosis. / Kolorektal cancer är en tumör i kolon eller rektum. I Sverige diagnosticerades år 2014 ca6300 individer med denna cancertyp och ca 2550 personer dör årligen till följd av kolorektalcancer. Operation är det huvudsakliga behandlingsalternativet för kolorektal cancer och vidfjärrmetastaser är överlevnaden < 10 %. Det är därför viktigt att hitta markörer somtillsammans med TNM-stadium kan ge tidig information om sjukdomens prognos och lämpliguppföljning av patienter. Utveckling av kolorektal cancer sker genom ackumulering av genetiska mutationer ochepigenetisk nedreglering av tumörsuppressorgener. Därutöver spelar interaktionen mellantumören och dess närmaste omgivning, innehållande tillväxt- och inflammatoriska faktorer,en viktig roll i tumörens utveckling och metastasering. Syftet med avhandlingen var att studera associationen mellan CD93, PLA2G4C, PDGF-D samtinflammatoriska cytokiner och kolorektal cancer progression. En prospektiv studie visade att CD93 och PLA2G4C SNP var potentiellt viktiga förbedömningav kolorektal cancer prognos. T/T genotypen av SNP rs2749817 i CD93 var associerad medhögre uttryck av CD93 i kolorektal cancer vävnad, främst bland patienter i stadium IV.Därutöver observerades fler återfall efter operation hos patienter med T/T genotypen. Aallelen hos PLA2G4C SNP rs1549637 är en möjligtvis bättre markör för cancerspecifiköverlevnad vid stadium II än faktorer som idag används för att selektera patienter tilladjuvant behandling. Sammantaget antyder detta att T/T genotypen av CD93 och A allelenav PLA2G4C kan vara genetiska markörer relaterade till allvarlig tumörsjukdom ochspridning. Därutöver kan de eventuellt selektera patienter som kräver tätare uppföljning ochadjuvant behandling. För att studera den förmodade inblandningen av PDGF-D i kolorektal cancer undersöktesdess effekt på PDGF-D signalering in vitro. PDGF-D signaleringen förändradegenexpressionen av gener involverade i tumörutveckling och spridning, vilken kundeblockeras av tyrosinkinashämmaren imatinib. Det antyder att PDGF-D signalering kan vara enviktig faktor vid kolorektal cancer progression och ett potentiellt mål för behandling. Analysen av ett flertal inflammatoriska cytokiner visade en korrelation mellan högacytokinnivåer och ökad cancerspecifik och total dödlighet två år efter operation. Höga CCL1och CCL24 nivåer var de enda faktorerna som förblev signifikant associerade medcancerspecifik mortalitet vid fördjupad statistisk analys och bör studeras vidare. Sammanfattningsvis presenterar denna avhandling cirkulerande och genetiska faktorersåsom CD93, PLA2G4C, PDGF-D, CCL1 and CCL24 som eventuellt är viktiga vid bedömning avkolorektal cancer progression tillsammans med TNM stadium.

Background: Oral Tongue Squamous Cell Carcinoma (OTSCC) is the most frequent and aggressive carcinoma in the head and neck region. Its incidence has increased during the last decades, especially in young patients (≤40 years) mainly female. These young patients have either not been exposed to the traditional risk factors for this disease, or have a much reduced duration of exposure than the typical OTSCC patient. The reasons behind this increasing incidence remain unknown. The aims of this thesis were to analyse the presence and possible role of human papillomavirus (HPV) in oral tongue cancer in correlation with its surrogate marker p16 and its receptor syndecan-1. Other aims were to evaluate expression of EMT (epithelial to mesenchymal transition) - related markers, such as E-cadherin, β-catenin, CK5 and CK19, and to address the potential predictive role of podoplanin in the loco-regional metastatic process. Clinical parameters including age, sex, geographical distribution, relapse, tumour staging and grading were also investigated for a possible correlation with biomarker expression and prediction of survival rate and therapeutic strategy. Materials and methods: More than one hundred samples of OTSCC coming from two University Hospitals of two different countries (Sweden and Italy) were analysed. HPV presence was evaluated by in situ hybridisation for detection of the high-risk HPV 16 and indirectly by immunohistochemistry (IHC) of its surrogate marker p16. Expression of the HPV receptor syndecan-1 and the EMT biomarkers E-cadherin, β-catenin, CK5, CK19 were also evaluated by immunohistochemistry. Samples were scored using a quick score (QS), taking both number and intensity of cells stained into account. Podoplanin expression was investigated at both protein and RNA level. Results: Tumour size and lymph node metastasis correlated to both overall and disease-free survival. Despite variable expression of the syndecan-1 receptor, HPV 16 was not detected in any sample analysed, excluding a possible association with p16, which was expressed in 33% of the cases. All EMT-related markers were commonly expressed in tongue cancer. Data showed E-cadherin to be an independent prognostic factor with higher expression associated with poor overall survival. Notably, E-cadherin, β-catenin and CK5 directly correlated to each other. Multivariate analysis of clinical data demonstrated that age of the patient is an independent prognostic factor with younger patients showing a worse survival rate. Patients younger than 40 years also showed significantly higher expression of podoplanin. Data for geographic distribution revealed a difference in expression of E-cadherin between Swedish and Italian patients. Conclusions: In contrast to SCC of the base of the tongue and the tonsil, HPV is not present in OTSCC, excluding HPV infection as a risk factor. Higher levels of E-cadherin and young age is associated with poor survival in OTSCC patients. The different frequency of EMT markers seen between Swedish and Italian patients suggests an important role for the environment and the geographical area in the onset of different molecular patterns of OTSCC.

No description available.

The aims of this thesis were to increase the knowledge about the long-term psychological consequences in parents of children diagnosed with cancer, including parents of childhood cancer survivors (CCSs) and bereaved parents, and to take the first steps towards developing a psychological treatment for parents of CCSs. Study I was a systematic review synthesizing the literature on psychological long-term consequences in parents of CCSs. Study II had a longitudinal design assessing posttraumatic stress symptoms (PTSS) from shortly after the child’s diagnosis (T1, N=259) up to five years after end of the child’s treatment or death (T7, n=169). Study I and II concluded that while most parents show resilience in the long-term, a subgroup report high levels of general distress and/or PTSS. In Study III, interview data from the last assessment in the longitudinal project (T7, n=168) was used. Participants described particularly negative and/or positive experiences in relation to their child’s cancer, and results pointed to the wide range of such experiences involved in parenting a child with cancer. In Study IV and V, parents of CCSs reporting cancer-related psychological distress were included (N=15). In Study IV, a conceptualization of this distress was generated by aggregation of individual behavioral case formulations. The conceptualization consisted of two separate but overlapping paths describing development and maintenance of symptoms of traumatic stress and depressive symptoms. In Study V, cognitive behavior therapy (CBT) based on the individual case formulations were preliminarily evaluated in an open trial. The CBT appeared feasible, and at post-assessment participants reported significant decreases in PTSS (p<.001), depression (p<.001), and anxiety (p<.01) with medium to large effect sizes (Cohen’s d=0.65-0.92). Findings indicate that psychological long-term consequences in parents of children with cancer consist of a broad range of negative as well as positive experiences, and that while most parents show resilience in the long-term, a subgroup report high levels of psychological distress. For parents of CCSs this distress is suggested to primarily consist of symptoms of traumatic stress and depression, and a preliminary evaluation of CBT targeting hypothesized maintaining mechanisms showed promise in terms of feasibility and treatment effect. / Behandling av traumatisk stress hos föräldrar till cancerdrabbade barn med kognitiv beteendeterapi via internet / Förekomst, utveckling och behandling av posttraumatiskt stressymptom hos föräldrar till barn med cancer / Utveckling och utvärdering av ett webbaserat psykologiskt självhjälpsprogram för föräldrar till barn som tidigare behandlats mot cancer

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.