Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering: Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan; Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information; Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. / The purpose with this paper is to study how social service workers work with activation of welfare receivers, and witch elements that influence the work with activation. The material for the study consists of four interviews with social service workers that work with financial assistance in a municipality in Sweden. The results show that activation of unemployed benefit claimants are carried out in the form of job activation or resource activation. All the interviewed social service workers share a view on activation as a good and necessary line, that have both a supporting and controlling functions with emphasis on support. Furthermore the results show that there are three levels that influence the activation of the welfare receivers: Social aspects: SoL, labour market, political decisions, stringent regulations, information and collaboration; Organization aspects: unclear mission, guidelines and criteria, lack of resources, lack of time, workload, insufficient collaboration and insufficient information; Individual aspects: the social service workers experience and education, view upon activation; clients’ education, working experience, motivation, social competence and eventual individual problems, wishes, goals and view upon the future, earlier experiences of contact with the social service.

Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. / The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares uppfattning av barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar som använder sig av metoden Signs of Safety. Syftet med studien har även varit att undersöka socialsekreterares reflektioner, möjligheter, svårigheter och funderingar i arbetet med barns delaktighet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Den insamlade empirin har tolkats och analyserats med hjälp av Johanssons teori om gräsrotsbyråkrater och Shiers delaktighetsmodell. Av resultatet framgår det att socialsekreterarna som intervjuades betonar vikten av att arbeta på ett sätt som främjar barns delaktighet och att det är en av de viktigaste arbetsuppgifter som socialsekreterarna har. Det framkommer att socialsekreterarna använder metoder och verktyg som förutsätter att barn blir delaktiga oberoende av vilka personliga egenskaper som barnet har. Resultatet visar även att det finns många svårigheter i barnavårdsutredningar. Dessa svårigheter har bland annat att göra med föräldrar och barns inställning till utredningen, oklara riktlinjer, arbetsbelastning och tidsbrist. Slutsatsen som togs, med hjälp av Johanssons teori om gräsrotsbyråkrater och Shiers delaktighetsmodell, är att barn inte alltid fullt är delaktiga i barnavårdsutredningar då de inte tilldelas någon konkret makt i beslutsfattande processer. En annan slutsats är att Signs of Safety har bidragit med ett nytt tankesätt kring vad barns delaktighet innebär och strukturerat upp konkreta verktyg för att möjliggöra barns delaktighet. Implementeringen av Signs of Safety i respektive kommun har trots detta inte haft något större inflytande i arbetssättet för barns delaktighet. / The purpose of this qualitative study has been to investigate social workers' perception of children's participation in social services' child care investigations that use Signs of Safety. The purpose of this study has also been to explore social workers' reflections, opportunities, difficulties and considerations in the work with children's participation. The study has been based on a qualitative method where six semi-structured interviews with social workers were conducted to answer the study's questions. The collected empirical data has been interpreted and analyzed with the help of Johansson's theory of street-level bureaucracy and Shier's participation model. The results of this study show that the social service workers who were interviewed emphasize the importance of working in a way that promotes children's participation and that this is one of the most important tasks that the social service workers have. It appears that the social service workers use methods and tools that presuppose that children become involved, regardless of what personal characteristics the child has. The results also show that there are many difficulties in child care investigations. These difficulties have to do with parents' and children's attitudes to the investigation, unclear guidelines, workload and lack of time. The conclusion drawn, using Johansson's theory of street-level bureaucracy and Shier's participation model, is that children are not always fully involved in child care investigations as they are not assigned any concrete authority in decision-making processes. Another conclusion is that Signs of Safety has contributed a new way of thinking about what children's participation means and structured concrete tools to enable children's participation. The implementation of Signs of Safety in each county has, despite this, not had any major influence on the way social workers work with children's participation.