Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller.                                                         Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010). Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang. Fibromyalgi påverkar också upplevelsen av sig själv och medför ofta en ny identitet. Kvinnor beskriver betydande upplevelser av misstro och tvivel hos vårdpersonal samt arbetskollegor men även från familj och vänner. Slutsatser: Sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på kvinnor med fibromyalgi. Vårdvetenskapliga förhållningssätt bör användas som att se situationen ur patientens perspektiv. Detta kan skapa välbefinnande för dessa kvinnor.

Patients with haematological diseases are entitled to supportive care. Considering organisational and technological development, support in the form of caring communication provided through the web is today a possible alternative. The aim of this thesis was to examine the usefulness and importance of a web-based counselling service to patients with haematological diseases. The basis for the thesis was a development project funded by the Swedish Cancer Society, which provided an opportunity to offer patients communication with a nurse through a web-based counselling service. Four studies were performed from a patient perspective. Study I had a cross-sectional design, measuring occurrence of anxiety and depression, and these variables’ associations to mastery, social support, and insomnia among patients with haematological diseases. Study II was a qualitative content analysis focusing on conditions for provision and use of the web-based counselling service. Study III used a qualitative hermeneutical approach to focus on patients’ experiences of using the counselling service. Study IV was a qualitative deductive analysis examining how communication within the web-based counselling service can be caring in accordance to caring theory. The results revealed that females of 30-49 years of age are vulnerable to experiencing anxiety. Low sense of mastery and support are associated with anxiety and/or depression. Being able to self-identify the need for support as well as appreciate the written medium are necessary conditions for the web-based counselling service to be used. The counselling service must also be part of a comprehensive range of supportive activities and web-based services to be useful. The main importance of the communication is that the patient’s influence on the communication is strengthened, and that the constant access to individual medical and caring assessment can imply a sense of safety. When patients share their innermost concerns and search for support, nursing compassion and competence can substantiate in explicit written responses. A conclusion is that there is a caring potential in communication within a web-based counselling service. To make this form of communication possible, nurses should take possession of and ensure that this medium for communication is offered to patients. Nurses should also increase their knowledge of caring communication in writing and how this possibly can impact patients.

Caring is emerging as an important concept for the nursing profession especially within the perioperative arena (Bickler, 1994; McNamara, 1995; Rawnsley, 1990). The purposes of this study were to investigate: (a) the relationship between perioperative nurse associates' values and caring behaviors; and (b) the relationship between perioperative nurse associates' perceptions of own demonstrated caring behaviors to demonstrated caring behaviors of nurse managers.The study was based upon Watson's (1985) model of Human Caring. The instruments used were Staub's (1989) Values Questionnaire and Nkongho's (1990) Caring Ability Inventory. A demographic profile of study participants was obtained. The population included all nurses (48,000) who were members of the Association of Operating Room Nurses (AORN). The sample consisted of 300 randomly selected non-managerial perioperative nurse associates obtained from the membership list of AORN.A cover letter explaining the study along with a demographic questionnaire and three survey instruments were mailed to the 300 perioperative associates at their home address. The surveys were returned to the investigator by mail in a furnished self-addressed stamped envelope (n=96). Procedures for human subject protection were followed.A descriptive correlation design and descriptive statistics were used for data analysis. Perioperative nurses identified three recurring themes as suggestions for incorporating caring behaviors by nurse managers; (a) improved communication skills; (b) increased accessibility; and (c) empowerment of nurses. Findings showed a moderately positive and significant relationship between values and caring behaviors supporting Watson's Theory of Human Care (1985). Results showed no relationship of caring behaviors between nurse associates and nurse managers. However, the data did reveal that nurse associates perceived themselves as more caring than the nurse managers. / School of Nursing

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 230-238).

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 230-238).

Thesis (M.A. (Ed.)) - Simon Fraser University, 2004. / Theses (Faculty of Education) / Simon Fraser University.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2008. / Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (Ed.D.)--Teachers College, Columbia University, 1989. / Typescript; issued also on microfilm. Sponsor: Maxine Greene. Dissertation Committee: Jonas Soltis. Bibliography: leaves 149-155.